Examensarbete 15 hp – Journalistik
Yttrandefrihet eller hets mot folkgrupp?
En kvalitativ analys av traditionella kontra alternativa nyhetsmediers gestaltning av koranbränningarna i Malmö 2020
Författare: Anton Lindskog Författare: Alfred Larsson Handledare: Kristoffer Holt Examinator: Renaud de La Brosse
Abstract
Author: Alfred Larsson & Anton Lindskog
Title: The Quran Burnings: Freedom of speech or hate speech?
Location: Linnaeus University Language: Swedish
Number of pages: 38
The purpose of this bachelor thesis was to examine how traditional news media vis-à- vis alternative news media in Sweden portrayed the Quran burnings and the riots which followed during august in the summer of 2020. With the basis in framing theory and intermedia agenda setting we examined these research questions: How do the news papers frame the Quran burnings? What discourses are reproduced? How do the traditional news papers and the alternative news papers framing of the Quran burnings differ from each other?
The qualitative methods used in this bachelor thesis were Robert Entmans framing theory combined with Rens Vliegenthart & Stefaan Walgraves intermedia agenda setting theory. Also, we used different theories regarding populism, clash of
civilizations and freedom of speech in order to find various themes in the reporting. For instance, the study applies Mikhail Bakhtin’s theory of the carnivalesque to examine how the alternative news paper Samnytt framed the Quran burnings.
Through examining news articles, we discovered several preexisting frames and some additional ones. The results showed that the traditional news papers framed the Quran burnings in a laconic way as an intolerant act against Muslims, while the alternative news papers framed the Quran burnings as a clash of civilizations and simultaneously as an act of freedom of speech. In relation to the alternative news papers overly dramatic and sensationalistic discourse, the traditional news papers discourse was more
moderate. In this way the populist discourse in the alternative news media and their focus on the “man on the street” is an example of how the alternative news media defines itself as an opposition to the hegemonic “elite” news media institutions. In the alternative news papers, we also found one specific frame concerning anti-Semitism in Malmö, which was not given the same amount of attention by the traditional news papers.
The result of this study shows differences in framing, in line with previous research regarding alternative news media and populism, that could be an example of how the alternative news media is born and defines itself as an alternative to a narrative they deem wrong or lacking in traditional news media. This is primarily an effect of the fact that the traditional news papers lacked diversity in their interviewees since they mostly relied on authority sources, or in one case their own opinion piece writer, to tell the story. The results of this study highlights processes and effects that lies at the core of several phenomenon in this sphere, therefore it should be used to further the research on framing, alternative news media and populism.
Key words
The Quran burnings, freedom of speech, framing, carnivalesque, alternative news media, populism, clash of civilizations, intermedia agenda-setting
Innehåll
1 Inledning ___________________________________________________________ 1 1.1 Samhällsrelevans __________________________________________________ 2 1.2 Kort om begrepp __________________________________________________ 3 2 Litteraturgranskning _________________________________________________ 4 2.1 Alternativa nyhetsmedier ___________________________________________ 4 2.2 Populism och högerextremism _______________________________________ 5 2.3 Civilisationskrock _________________________________________________ 5 2.4 Politiska tolkningar av yttrandefrihet __________________________________ 6 2.5 Karnevalisering och grotesk kropp ____________________________________ 7 2.6 Populismens funktioner ____________________________________________ 8 2.7 Framing Theory __________________________________________________ 9 2.8 Tre gestaltningar _________________________________________________ 10 2.9 Intermedia Agenda-Setting _________________________________________ 10 2.10 Inomvetenskaplig relevans ________________________________________ 11 3 Syfte och frågeställning ______________________________________________ 12 4 Metod och forskningsetik ____________________________________________ 12 4.1 Kvalitativ innehållsanalys __________________________________________ 12 4.2 Urval __________________________________________________________ 14 4.3 Metodkritik _____________________________________________________ 16 4.4 Forskningsetiska överväganden _____________________________________ 17 5 Resultat och analys _________________________________________________ 17 5.1 Alternativa nyhetsmedier som agendasättare ___________________________ 18 5.2 Vi och dem _____________________________________________________ 19 5.3 Sensationalism och dramatisering ____________________________________ 21 5.4 Koranbränningen som karnevalistisk _________________________________ 23 5.5 Yttrandefrihet ___________________________________________________ 24 5.6 Maktens megafon ________________________________________________ 26 5.7 Antisemitism ____________________________________________________ 27 5.8 Hets mot folkgrupp _______________________________________________ 29 6 Diskussion _________________________________________________________ 30 6.1 Sammanfattning _________________________________________________ 34 Referenser __________________________________________________________ 36
1 Inledning
I slutet av augusti 2020 planerades en koranbränning äga rum utanför en moské i det särskilt utsatta området Rosengård i Malmö. Där skulle Koranen inlindas i bacon och sedan brännas. Koranbränningen var en del av en tänkt manifestation som skulle arrangeras av den kontroversiella gatukonstnären Dan Park som bjudit in den danske politikern Rasmus Paludan, partiledare för det högerextrema partiet Stram Kurs.
Tidigare hade han genomfört liknande islamkritiska demonstrationer i Danmark som resulterat i attacker både mot polisen och Rasmus Paludan själv. Den planerade manifestationen stoppades dock på förhand av polisen som nekade mötestillstånd på platsen. Istället hänvisades mötet till Fridhemstorget.
Den planerade koranbränningen väckte kritik i traditionella nyhetsmedier. Ett tjugotal muslimska föreningar och församlingar i Malmö oroades av manifestationen. “Att bränna religiösa symboler och andra böcker har genom historien varit uttryck för hat och intolerans. För många kristna är Bibeln en helig skrift, ja rent ut av [sic] Guds ord.
Att bränna Bibeln, Torah eller Koranen är inte ett uttryck för yttrandefrihet eller
demokrati. Det planerade brännandet av Koranen är ett uttryck för rent rasistiskt hat och inget annat. Allt för att förnedra och förödmjuka oss muslimer som grupp. Denna hets mot folkgrupp borde ej tillåtas”, skrev Islamic Center bland flera i en anmälan till polisen (Hjalmarsson, 2020). Dan Park kritiserade polisen för att de lät religion väga tyngre än yttrandefriheten. “Religion ska inte styra över ett sekulärt samhälle i Sverige”, svarade han på frågan om det inte är känsligt för muslimer att Koranen bränns (Lärka, 2020). Att kritisera islam genom att bränna Koranen blir en form av performancekonst menade Dan Park, som tidigare dömts till fängelse för sin konst på punkterna hets mot folkgrupp och förtal.
Efter flera turer kring ärendet nekades tillståndet slutligen på Fridhemstorget av både polisen och förvaltningsrätten och Paludan fick ett tvåårigt inreseförbud till Sverige.
Trots att tillståndet nekades skedde en separat koranbränning i Emilstorp och sex män greps på Stortorget misstänkta för hets mot folkgrupp efter att ha sparkat på ett
exemplar av Koranen. Senare samma dag blossade våldsamma protester upp i Rosengård initierade av motståndare till koranbränningen. Demonstranter utsatte polisen för stenkastning och tände eld på bilar och bråte. Protesterna fångades upp av alternativa likväl som traditionella nyhetsmedier.
Som ovan presenterats råder meningsskiljaktigheter i samhällsdebatten huruvida koranbränningar bör betraktas som ett uttryck för yttrandefrihet eller hets mot folkgrupp. Konstens rätt att kritisera religioner i sekulära västerländska samhällen sammanbundet med problematiken kring absolut yttrandefrihet har varit omdebatterat.
Provokativa konstverk som har kritiserat eller parodierat främst islam har blivit världsnyheter. Alltifrån Salman Rushdies Satansverserna 1988, till
Muhammedkarikatyrerna i Jyllands-Posten 2005 och Charlie Hebdo 2015 som kulminerade i att tolv serietecknare mördades i ett terrorattentat på magasinets redaktion. Ett mer närliggande exempel är halshuggningen av den franske läraren Samuel Paty, som mördades efter att ha visat karikatyrteckningar av profeten Muhammed för sina elever.
Mot den bakgrunden syftar den här uppsatsen till att göra en kvalitativ textanalys av nyhetsartiklar som berör koranbränningarna i Malmö och upploppen som följde.
Avsikten är att undersöka hur traditionella kontra alternativa nyhetsmedier framställer en sådan händelse. Polariseringen kring ämnet kan blottlägga skillnader mellan de olika medierna och skapar därför ett lämpligt tillfälle att jämföra dem. Det är nämligen i en oppositionell och kompletterande roll som alternativa nyhetsmedier ofta positionerar sig och definieras i den vetenskapliga litteraturen (Holt, Figenschou & Frischlich, 2019).
Med gestaltningsteori som teoretisk infallsvinkel kommer den här uppsatsen undersöka hur händelserna gestaltades i traditionella och alternativa nyhetsmedier. På så sätt bör studien kunna bidra till forskningen om alternativa nyhetsmedier och hur deras gestaltningar ter sig i dagens medielandskap och hur de passar in i teorier om bland annat populism och kulturkrock. I detta fall är jämförelseobjekten dagstidningen Dagens Nyheter, kvällstidningen Aftonbladet samt de alternativa webbtidningarna Nyheter Idag och Samnytt. Tidningarna skiljer sig åt ideologiskt, publicistiskt och filosofiskt. Därav utgör de en viss mångfald i urvalet och en god empirisk yta för en studie av detta slag.
1.1 Samhällsrelevans
Tidigare forskning har definierat mediernas samspel med det demokratiska samhället.
Det vill säga hur den är med och formar (och formas av) opinionen i samhället på olika sätt (Nord & Strömbäck, 2012). Med gestaltningsteori som grund kan vår studie således
utöka kunskapen om hur de innehållsskapande processer som är bärande i ett
demokratiskt samhälle kan se ut genom att undersöka detta empiriskt. Som medborgare är det betydelsefullt att förstå mediernas roll i skapandet och reproducerandet av det offentliga samtalet (Strömbäck et al., 2008). Studier av detta slag bör därför kunna hjälpa till att belysa skeenden som i allra högsta grad påverkar det demokratiska samhället och dess invånare. Att fördjupa förståelsen för hur olika medier gestaltar händelser på olika sätt ligger därigenom i samtliga medborgares intresse.
Dessa gestaltningar kan även ge inblick i hur medierna sätter agendor, ekar varandras innehåll och definierar vad som är professionell nyhetsjournalistik (Nygaard, 2020).
Mediernas normproducerande roll torde således kunna tydliggöras i kontroversiella frågor som får stort utrymme i alternativa nyhetsmedier och på så sätt kan forskning av detta slag bidra till ett relativt ungt växande forskningsfält. Det är det viktigt att förstå hur nyhetsmediernas gestaltningar ser ut och hur de kan jämföras med varandra utifrån tidigare forskning om alternativa nyhetsmedier och populism. Särskilt med tanke på det teknologiskt progressiva och föränderliga medielandskap vi befinner oss i idag.
Medierna åskådliggör dessutom genom sin gestaltning outtalade premisser, diskurser och åsikter. Det är därför meningsfullt att bryta ner texterna och analysera dem på djupet för att komma åt och visa upp detta på ett överskådligt och teoretiskt förankrat vis. På så sätt kan den här typen av forskning bidra till ett ökat kunskapsunderlag och medvetenhet hos allmänheten, vilket i sin tur stärker deras roll i demokratin. Frågor om yttrandefrihet, religionsfrihet och provokation är därtill ständigt aktuella i dagens samhällsdebatt och berör juridiska, journalistiska, filosofiska, konstnärliga och religiösa sfärer. Således blir kommunikationen i nyhetsmedierna om detta, med tanke på deras ovan nämnda agendasättande roll en del i skapandet av de gränsdragningar mellan dessa sfärer som skapar så mycket kontrovers. Därför bör detta bidra till studiens
samhällsrelevans.
1.2 Kort om begrepp
Koranbränningarna 2020 – Av praktiska skäl kommer den här uppsatsen stundvis referera till “koranbränningarna” som en enda händelse. Händelsen innefattar då förspelet, manifestationen och efterspelet. På så sätt kan studien fånga upp hur hela händelsen gestaltades i nyhetsmedierna och involvera alla nyhetsartiklar från de utvalda
tidningarna som berör händelsen på olika sätt. I studien avgränsas händelseförloppet av att förundersökningen kopplad till koranbränningarna lades ner 16 november.
Gestaltning - En översättning av ordet framing som är en teori och en metod för att analysera texter och hur dessa kan vinklas och förstås utifrån sina inramningar. Detta återkommer i detalj i kapitlet Framing theory (Nord & Strömbäck, 2012).
Diskurs – Begreppet diskurs används i folkmun på lite olika sätt. Inom akademin har begreppet också definierats på lite olika sätt dock har begreppet oftast använts för att belysa språkmässiga skillnader mellan olika typer av institutioner och den kontextuella mening som språket skapar (Berglez, 2010). I den här studien kommer begreppet att användas på detta sätt för att underlätta analysen av texterna. David L. Altheide och Christopher J. Schneider (2013) har beskrivit diskursen som en beståndsdel av en gestaltning, på samma sätt kommer det används i den här studien för att alltså analysera textens bakomliggande kontextuella betydelse genom att titta på de ord och meningar som används.
2 Litteraturgranskning
2.1 Alternativa nyhetsmedier
Begreppet “alternativa nyhetsmedier” har haft olika betydelse i litteraturen historiskt sett och det är viktigt att tydligt definiera detta begrepp för att kunna ringa in fenomenet som uppsatsen ämnar undersöka. Holt et al. (2019) presenterar en paraplydefinition som bygger på och utvecklar den tidigare mer spretiga forskningen på området för att således skapa ett ramverk för framtida studier. Definitionen bygger på nyhetsmediernas
konträra positionering i förhållande till det traditionella och hegemoniska. Eftersom de olika typer av nyhetsmedier som kan klassas som alternativa kan skilja sig åt i sin filosofiska eller ideologiska läggning är det meningsfullt att definiera dem i sin kompletterande, korrigerande och oppositionella roll i förhållande till de etablerade nyhetsmedierna (Holt et al., 2019). Denna roll kan definieras både av själva
medieproducenten och utifrån av publik eller en tredje part enligt Holt et al. (2019) och ligger till grund för vilka nyhetsmedier vi valt att inkludera i denna studie. Med hjälp av detta ramverk kan vi alltså tydligt definiera relevanta nyckelaspekter som förenar de alternativa nyhetsmedierna och ringa in en av de centrala fenomen denna studie avser
att skärskåda. Med traditionella nyhetsmedier avses etablerade medier såsom tidningar, radio och TV. Betoningen ligger på ordet etablerade då alternativa nyhetsmedier är ett relativt nytt fenomen som saknar den legitimitet som traditionella tidningar har haft möjlighet att bygga upp under längre tid.
2.2 Populism och högerextremism
Flera av de kontemporära alternativa nyhetsmedierna i Sverige har kommit att förknippas med konservatism, populism, libertarianism och i vissa fall med
högerextremism (Nygaard, 2020). Till följd av politiska landvinningar från populistiska partier under de senaste åren har det uppstått mer forskning som undersöker relationen mellan populism och medier (Haller & Holt, de la Brosse, 2019). I studien används C- REX Center for Research on Extremism (2020) definitioner för att reda ut begreppen populism och högerextremism.
Populism har definierats som en ideologi eller diskurs vars funktion är att dela upp samhället i två homogena och oppositionella grupper: “det rena folket” och “den korrupta eliten” (C-REX Center for Research on Extremism, 2020). Skillnaden mellan grupperna är inte socioekonomisk, utan moralisk. Folket anses vara mer moraliskt än eliten. Populisterna understryker att politik ska representera folkets generella vilja och inte elitens. Populism kan kombineras med andra ideologier som nationalism eller socialism, men används främst för att beskriva samtida partier på den yttre
högerkanten.
Högerextremism som ideologi kännetecknas av en ”antidemokratisk opposition till jämställdhet” (C-REX Center for Research on Extremism, 2020), exempelvis i form av rasism eller främlingsfientlighet. Ideologin associeras också med konspirationsteorier, exkluderande nationalism och auktoritarianism. Konceptet är vanskligt men essentiellt att definiera eftersom få politiska partier, grupper, tidningar, eller aktivister beskriver sig själva som högerextrema.
2.3 Civilisationskrock
Statsvetaren Samuel P. Huntingtons (1993) hypotes om civilisationskrock har beskrivits som profetisk och har åberopats i tidigare studier om Muhammedteckningarna i
Jyllands-Posten (Dalgaard & Dalgaard, 2008). Hypotesen grundar sig i att grogrunden
för konflikt i den moderna världen kommer inte var ideologisk eller primärt ekonomisk, utan kulturell. Huntington definierar begreppet civilisation som en uppsättning
gemensamma faktorer som utgör en identitet; språk, historia, religion, seder och
institutioner. Huntington staplar upp en handfull anledningar varför människor kommer identifiera sig genom sin tillhörande civilisation i framtiden snarare än sin lokala identitet. Ett argument är att ekonomisk modernisering och social förändring har försvagat nationalstaten som en identifikationskälla, varpå invånarna kommer gravitera mot etnicitet och religion för identifikation istället. Det väntas ersätta lokala identiteter med fundamentalistiska religiösa rörelser inom till exempel kristendom, judendom, buddhism, hinduism och islam. Ett annat argument är att människor från olika civilisationer har olika synpunkter på gud och människan, individen och gruppen, medborgaren och staten, etc. Dessa skillnader har producerats under åratal och kommer inte försvinna snart. Huntington (1993) naglar fast att skillnader inte nödvändigtvis innebär att konflikt och våldsamheter kommer uppstå. Hursomhelst har olikheter
genererat några av de mest varaktiga och våldsamma konflikterna historiskt sett. Genom att fler människor definierar sin identitet utifrån etnicitet och religion kommer också ett
“vi” och ett “dem” uppstå. Detta skulle eventuellt kunna sammankopplas med den populistiska föreställningen av uppdelningen mellan ett “vi” och “dem”.
Civilisationskrock är en av gestaltningarna som Strömbäck et al. (2008) använt i en tidigare studie rörande yttrandefrihet, medier och islam som delar många
beröringspunkter med vår studie. Då koranbränningarna kretsar kring en konflikt mellan religiös identitet och kulturell identitet är det relevant att i denna studie se om
nyhetsmedierna gestaltar händelsen som en civilisationskrock.
2.4 Politiska tolkningar av yttrandefrihet
Koranbränningarna har kategoriserats som hets mot folkgrupp av vissa politiska läger och som yttrandefrihet av andra, vilket har sin upprinnelse i olika uppfattningar på det politiska spektrumet. Därför är det angeläget för oss att definiera olika tolkningar av begreppet yttrandefrihet och förstå de tidigare diskurser som figurerar i medier av olika slag. Det har Joseph Mello (2017) påvisat i hur vänsterliberaler och högerkonservativa konceptualiserar begreppet yttrandefrihet annorlunda genom komikern Lenny Bruce ståuppkomik och debattören Milo Yiannopoulos artiklar. Slutsatsen i artikeln är att vänsterliberaler använder yttrandefriheten som ett slagträ när den utövas av dissidenter som utmanar hierarkier, men samtidigt ser de rättigheter som en funktion för att skydda
minoriteter. Högerkonservativa däremot stödjer argument baserade på yttrandefrihet när påståendet sätter den subversiva elitens makt på prov. Simultant ser de lagen som majoritetens kollektiva vilja vars uppgift är att skydda medborgarnas gemensamma värden. Nättidningen som Milo Yiannopoulos tidigare skrev artiklar för, Breitbart, delar dessutom likheter med alternativa nyhetsmedier, då den har kategoriserats som
högerpopulistisk och alternativhöger (M. Grynbaum & Herrman, 2016). Mello (2017) konstaterar därutöver att Yiannopoulos använder taktiken att “trolla” i sin
argumentation, ett fenomen som är mer vedertaget på institutioner som internet än traditionella nyhetsmedier. Det vill säga att använda humoristiska, provokativa eller extrema påståenden som är avsedda för att orsaka upprördhet och uppvigla.
Yiannopoulos har även beskrivit traditionella nyhetsmedier som “folkets fiende”, en retorik som kan anknytas till den populistiska diskursens aversion mot den “korrupta eliten” och de traditionella nyhetsmediernas hegemoni. Det kommer således bli
intressant att undersöka hur dessa tolkningar av yttrandefrihet och tillhörande diskurser figurerar och reproduceras i materialet som ska studeras och om de alternativa
nyhetsmediernas diskurs liknar Yiannopoulos provokativa och extrema sätt att uttrycka sig.
2.5 Karnevalisering och grotesk kropp
John Durham Peters (2005) har återgett yttrandefrihetens filosofiska historia och dess definition i den moderna världen. Peters redogör hur yttrandefriheten har kritiserats eftersom dess doktriner skyddar diverse extremister som Ku Klux Klan, nynazister och pornografer. Därtill beskriver han de kontinuerliga stridigheterna kring visionen om yttrandefrihet mellan högern och vänstern i svallvågorna av elfte septemberattackerna.
Peters behandlar i en passage hur det sena 1900-talets tolkning av USA:s konstitution liknar det som den ryska teoretikern Mikhail Bakhtin och hans anhängare kallar “det karnevalartade”. Det karnevalartade eller karnevalisering är ett slags firande av
omkullkastning, hånande och gränsöverskridande. Där yttrandefrihet är en frizon för att förolämpa makten och omkasta det som är heligt. Peters belyser hur samhällen har låtit upprätta sådana festivaler för att avbryta det vardagliga livets ordning och moral.
Bakhtin (1929) myntade teorin karnevalisering i sina litteraturstudier när han studerade den ryska författaren Fjodor Dostojevskijs verk. Teorin delar in karnevalisering i fyra
olika kategorier, varav den sista och mest relevanta för vår studie är hädelse. Han beskriver hur den karnevalistiska aktens syfte var att håna och avlägsna makt från auktoriteter som präster, biskopar, påvar och kungen. Handlingen iscensätter en maktförflyttning och inverterar samhällets hierarkier till folkets fördel. I tandem med karnevalisering används den litterära tropen grotesk kropp när Bakhtin analyserar den franska författaren och satirikern Francois Rabelais bok Den store Gargantuas
förskräckliga leverne. Konceptet grundar sig i att förnedring reducerar det upphöjda, spirituella, idealiska, abstrakta till en materialistisk nivå (Boje & Cai, 2004). Boje och Cai betonar att kungar och präster förlöjligades i Rabelais romaner med hjälp av urin och avföring. Teorierna har sitt ursprung i litteraturvetenskap men har även nyttjats som metafor för att analysera områden såsom politik (Macmillan, 2017).
Faktumet att koranbränningen i Malmö styrdes upp som en manifestation där en helig skrift ska skändas kan knytas till teorierna om det karnevalistiska. Koranbränningarna avbryter status quo genom en planerad händelse där anordnare har sökt tillstånd från myndigheter vars uppgift vanligtvis är att upprätthålla ordning. Teorierna är därigenom applicerbara för oss eftersom koranbränningarna delar aspekter av hädelse och grotesk kropp. Samnytt skrev till exempel att Stram Kurs planerade att dränka Koranen i kroppssekret. Bakhtins idéer om “folket” delar därutöver aspekter av den populistiska retoriken och ideologin, vilket har observerats tidigare (White, 1987; Brandist, 2000;
Macmillan, 2017). Bakhtins populism är sålunda även intressant att applicera i analysen av de alternativa nyhetsmediernas populism.
2.6 Populismens funktioner
Enligt de Vreese, Esser, Aalberg, Reinemann & Stanyer (2018) är det av stor vikt att förstå mediernas roll i produktionen av populism. Därför har detta område fått en hel del forskningsutrymme de senaste åren. Dock är relationen mellan alternativa nyhetsmedier och populism betydligt mindre utforskat, trots att det finns påvisade kopplingar mellan dessa två fenomen (Holt, 2020). Vår ambition i den här undersökningen är att ta
avstamp i den tidigare forskningen om populismens funktioner och se hur det faller in i vårt resultat.
Trots att ordet populism i allmänhet ofta har använts som ett pejorativ är forskare överlag överens om att man bör se populism ur ett mer nyanserat perspektiv.
Populismen kan te sig både positiv och negativ beroende på kontext. Exempelvis kan den agera som en motbalans mot en elitgrupps maktposition i samhället eller ge röst åt en grupp medborgare som känner sig orepresenterade i det demokratiska samtalet. Den kan tillika urgröpa demokratiskt tongivande institutioner genom att ta politisk makt, hota minoritetsgruppers intressen och öka tribalism och polarisering i debatten. I ett land som Sverige med starka institutioner och en fri press är de negativa effekterna av populism dock inte nödvändigtvis lika omfattande (de Vreese et al., 2018).
Att förstå den centrala roll populismen spelar och hur den skildras i medierna är sålunda viktigt i analysen av materialet. Inte minst med tanke på att koranbränningarna har varit ett omdebatterat och polariserat ämne i samhällsdebatten och således kan tidningarnas gestaltningar av detta säga oss något om hur populistiska diskurser ser ut i det
kontemporära medielandskapet. Det kommer att användas som en analytisk lins i studien för att undersöka det insamlade materialet.
2.7 Framing Theory
Med stöd i den tidigare forskningen ska denna studie undersöka hur en händelse skildras annorlunda av olika typer av nyhetsproducenter. Framing är en inomvetenskapligt populär term som har använts flitigt i den moderna medieforskningen det senaste decenniet (Shehata, 2012). Framing som teoribegrepp har definierats av en rad forskare genom åren, men en av de mest citerade är Robert Entman. Enligt Entman (1993) syftar framing till den mer eller mindre medvetna processen att välja ut olika delar av en berättelse och ge dessa mer uppmärksamhet än andra. Framingteori hjälper oss alltså att belysa hur ett fenomen gestaltas i medierna genom att koka ner hur skribenter har skrivit om det. I den är studien kommer även termen gestaltning användas. Det är Strömbäcks svenska version av framingbegreppet (Nord & Strömbäck, 2012). Dave Ferman (2013) applicerar den här typen av gestaltningsteori när han jämför hur två tidningar baserade i Belfast skildrade de årliga paraderna i Nordirland som präglats av en långvarig konflikt mellan katoliker och protestanter. Jämförelsen i studien är mellan den katolska
tidningen Irish News och den protestantiska tidningen News Letter. Resultatet visade att tidningarna rapporterade om händelserna genom vitt skilda perspektiv, varav den förra beskrev händelserna i negativa ordalag som våldsam medan den senare gestaltade paraden som ett framgångsrikt exempel på lojalistisk kultur. Studien är relevant för oss eftersom den utgår ifrån tidningar med tydligt kristalliserade positioner i likhet med vår
uppsats. Ferman identifierar övergripande teman som i sig utgörs av det samlade diskursiva innehållet vilket den här studien anammat i analysdelen för att strukturera upp arbetet och tydliggöra fynden.
2.8 Tre gestaltningar
Gestaltningsteorin kan med det sagt användas för att klarlägga de olika gestaltningar som reproduceras i nyhetsrapporteringen runt en händelse. Ytterligare forskning som studien tar avstamp i är Strömbäcks et al. (2008) undersökning av hur Dagens Nyheter respektive New York Times gestaltade publiceringen av Muhammedkarikatyrerna i Jyllands-Posten under september 2005. Teorierna som förekommer i artikeln tangerar gestaltningsteori, gatekeeping och närhetsprincipen på macro-nivå, där de sistnämnda faller inom ramen för teoriklustret “international news determinants”.
Studien urskilde tre gestaltningar: yttrandefrihet, civilisationskrock och intolerans (som har beskrivits tidigare i litteraturgranskningen). Enligt den första gestaltningen rörde debatten yttrandefrihet; publiceringen av karikatyrerna är ett tillvägagångssätt för att försvara västerländska principer. Den andra gestaltningen grundas i att debatten är ett uttryck för kampen mellan två diametrala värderingssystem och kulturer (som också beskrivits mer ingående i ett tidigare kapitel). Den “västerländska kristna världen”
kontrasteras med den “islamistiska världen”. Enligt den gestaltningen kommer konflikter oundvikligen uppstå mellan parterna. Den tredje gestaltningen betraktar karikatyrerna som anti-islamistiska och intoleranta mot främmande kulturer i Danmark.
Enligt den gestaltningen är publiceringen i sig är alltså inte problemet, utan dess intolerans mot landets muslimska minoritet.
Dessa tre gestaltningar kommer även eftersökas i den här studiens material och vidare kommer även andra gestaltningar och diskurser belysas. Med avstamp i den här forskningen riktar alltså den här studien sin uppmärksamhet mot de alternativa och traditionella nyhetsmedierna i Sveriges samtida medielandskap.
2.9 Intermedia Agenda-Setting
Mccombs, Maxwell och Reynolds (2002) har visat hur medierna kan ha en påtaglig agendasättande roll i samhället. Agenda-setting-teorin har således relevans i detta sammanhang. Dock har agenda-setting-teorierna generellt ett något bredare anslag än
det som åsyftas i denna studie. Studien ämnar undersöka empirin i detalj för att skärskåda diskursiva skillnader i gestaltningen. Därför används inte dessa teorier i någon större utsträckning här. Med detta sagt kommer dock intermedia agenda-setting användas, alltså teorier om hur nyhetsmediernas agendor sätts, ekas och sprids
sinsemellan (Vliegenthart & Walgrave, 2008). Särskilt intressant för oss är Nygaards (2020) studie som jämför intermedia agenda-setting mellan alternativa högerorienterade nyhetsmedier och traditionella nyhetsmedier i Sverige, Norge och Danmark. Studien visar hur traditionella nyhetsmedier skänker uppmärksamhet åt alternativa nyhetsmedier för att skydda professionell journalistik som en institution samt genom att upprätthålla en gräns mot aktörer i debatten som betraktas vara journalistiskt och ideologiskt
avvikande. Resultatet visade att alternativa nyhetsmedier i Sverige hade minst påverkan på de traditionella nyhetsmedierna då populistiska aktörer i landet anses vara mer radikala jämfört med populistiska aktörer i Norge och Danmark som anses vara mer legitimerade.
2.10 Inomvetenskaplig relevans
Gestaltningsteori används som nämnt i stor uträckning inom medieforskningen. Dock finns ännu ett stort behov av vidare forskning rörande specifikt alternativa kontra traditionella nyhetsmedier. Holt et al. (2019) beskriver behovet av mer forskning på området och presenterar flera förslag på vidare forskning. Dessutom menar de att den paraplydefinitionen av alternativa nyhetsmedier de presenterar, som vi tidigare berört, kan agera som ett ramverk för att bana väg för framtida granskning av fenomenet genom att samla ihop och identifiera en tidigare splittrad företeelse. Tack vare denna definition kan den här studien, istället för att fastna i ideologiska och filosofiska skillnader mellan medierna, granska dessa alternativa nyhetsmedier som en helhet och på så sätt bidra till kunskap om dem.
Den här studien tar som visat ovan avstamp i tidigare forskning om alternativa medier, populism och gestaltning för att bygga vidare på detta och applicera det på hur
koranbränningarna 2020 i Malmö gestaltades. Det kommer göras genom att analysera innehållet i de traditionella nyhetsmedierna Dagens Nyheter och Aftonbladet parallellt med de alternativa nyhetsmedierna Nyheter Idag och Samnytt för att se hur tidningarna gestaltar samma händelse. Att koranbränningarna har valts som empiriskt material beror på att händelsen dominerade det mediala utrymmet i Sverige under en period och
skapade på så sätt ett innehållsrikt empiriskt material för att studera hur yttrandefrihetens gränser gestaltas i olika nyhetsmedier.
3 Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att bygga vidare på den befintliga forskningen om alternativa nyhetsmedier och analysera hur nyhetsmediernas gestaltningar manifesteras i
yttrandefrihetens gränsland. Kommer Nyheter Idag och Samnytt exempelvis avvika från beskrivningen av händelserna i kontrast till de traditionella nyhetsmediernas hegemoni?
Återkommer till exempel gestaltningarna som Strömbäck et al. (2008) fann i Dagens Nyheters gestaltning och tillkommer nya gestaltningar i ljuset av teorierna och bakgrunden från litteraturgranskningen?
Våra frågeställningar är:
1. Hur ser de fyra nyhetsmediernas gestaltning av koranbränningarna ut?
2. Vilka diskurser synliggörs?
3. Hur skiljer sig de alternativa och traditionella nyhetsmediernas gestaltning åt?
Utifrån dessa frågeställningar kommer studien försöka identifiera olika övergripande teman på så sätt som beskrivits ovan (s. 8) och jämföra hur de olika mediernas gestaltningar ser ut.
4 Metod och forskningsetik
4.1 Kvalitativ innehållsanalys
All forskning har som mål att i någon mån kunna generaliseras (Ekström & Larsson, 2010). Det innebär att forskningen bör kunna generera kunskap om något som går bortom det specifika fallet som studeras. Dock behöver forskningen inte nödvändigtvis vara statistiskt generaliserbar, istället kan den studera ett fåtal fall mer djuplodat och på så sätt skapa kunskap som annars varit svår att nå. Detta är det huvudsakliga ambitionen med kvalitativ forskning och den hjälper oss att belysa kontexter och förhållanden som fallen befinner sig i. Dessa metoder är särskilt användbara när det kommer till att
studera bakomliggande faktorer i exempelvis kommunikation och det kan således hjälpa
oss att förstå vårt samhälle ur ett kulturellt, socialt och diskursivt perspektiv (Altheide &
Schneider, 2013; Ekström & Larsson, 2010).
Eftersom syftet med denna studie är att belysa och jämföra hur nyhetsmedier gestaltar skeenden och att undersöka diskursiva likheter och skillnader är en kvalitativ textanalys, med fokus på Entmans (1992) framinganalys, lämplig att applicera då den gör anspråk på att förklara och förstå en texts kommunikativa makt och hur den skapas i sin
avgränsning och sitt innehåll. Med detta sagt är kvantitativa metoder inte irrelevanta för att studera kommunikation. Tvärtom kompletterar metoderna ofta varandra väl och kan kombineras för att stärka varandra. Det är dock viktigt som forskare att avgränsa sig både vad gäller studiens fokus och vilken typ av analys som är mest passande för att besvara den frågan man ställer. Dessutom är valet av frågeställning också en viktig aspekt. Således bör forskare med fördel vända sig till teorier och tidigare forskning för att formulera syfte, frågeställning, metod och analys (Ekström & Larsson, 2010).
Utifrån de ovan redogjorda tillvägagångssätten har ett par analytiska och metodologiska infallsvinklar visat sig i arbetet som föranledde studiens utförande. Den som tar störst utrymme och som utgör uppsatsens teoretiska och metodologiska ryggrad är den inomvetenskapligt populära gestaltningsteorin. Gestaltningsteorin möjliggör fynd av meningsfulla svar på vår frågeställning och är därför bäst lämpad eftersom den kastar ljus över de innehållsskapande processer som ligger bakom skildringen av en händelse (Entman, 1993). Då vi i tidigare kapitel beskrivit de teorier som vi utgår ifrån i denna studie kommer vi här uppehålla oss mer vid metoden.
För att besvara frågeställningarna användes i analysen en modell:
1. Första genomläsning av materialet för att skapa överblick
A: Hur ser gestaltningarna ut vid första anblick?
B: Hur långa är artiklarna?
C: Hur många artiklar är det om varje skeende?
2. Besvara frågeställningarna i tur och ordning
A: Hur ser de fyra nyhetsmediernas gestaltning av koranbränningarna ut?
B: Vilka diskurser synliggörs?
C: Hur skiljer sig de alternativa och traditionella nyhetsmediernas gestaltning åt?
3. Jämför materialet med de relevanta teorier som presenterats och tidigare gestaltningar som identifierats i liknande studier.
4. Identifiera och dela in resultatet i övergripande teman.
4.2 Urval
I studiens empiriska urval ingår totalt 81 nyhetsartiklar från Dagens Nyheter,
Aftonbladet, Samnytt och Nyheter Idag. De två förstnämnda representerar traditionella nyhetsmedier och de sistnämnda representerar alternativa nyhetsmedier. Dessa tidningar har definierats enligt de teoretiska ramverk som presenterades i litteraturgranskningen (Holt et al., 2019). De fyra tidningarna som utgör hela urvalet har även valts på grund av att de är bland de största inom sin mediala sfär och att de skiljer sig åt inom sina respektive kategorier. Kvällstidningen Aftonbladet är i förhållande till dagstidningen Dagen Nyheter mer tabloidlik och sensationalistisk. Detta förhållande kan ses även hos de två alternativa mediehusen där Nyheter Idag är något mindre tabloid än Samnytt.
Således bör urvalet stärkas av dessa inomkategoriska skillnader och torde kunna generera en empirisk yta att dissekera för att svara på våra forskningsfrågor.
Eftersom syftet med studien är att utöka förståelsen för hur den här händelsen gestaltades i olika medier, har vi valt att endast hämta artiklar från ovan nämnda tidningar. Till en början tänkte vi uteslutande undersöka Dagens Nyheter och Nyheter Idag. När vi erfor att materialets omfattning var något i underkant och riskerade att inte fullständigt uppfylla analytisk mättnad, valde vi att även ta med Samnytt och
Aftonbladet i undersökningen. Vi menar att vi genom att undersöka dessa tidningars nyhetstexter kommer kunna fördjupa kunskaperna kring hur frågor om yttrandefrihet och hur detta gestaltas i svenska alternativa- kontra traditionella nyhetsmedier.
Opinionstexter har inte inkluderats eftersom syftet med studien var att blottlägga underliggande diskurser och gestaltningar. Då opinionstexter är explicita i sitt
ställningstagande skulle det kräva en annan typ av analys som säkerligen skulle vara ett intressant komplement till denna studie.
Det empiriska materialet har insamlats via mediearkivet Retriever och kompletteras med sökningar på tidningarnas egna webbsidor då det visade sig svårt att få tillgång till allt material via Retriever. Vi blev varse att det krävdes en del olika kombinationer av sökord för att hitta alla artiklar som berörde koranbränningarna. Först använde vi enbart
“koranbränning malmö” men lade snart till “paludan malmö”, “koran malmö”, “imam malmö”, “koran malmö” och endast “paludan” eftersom vi märkte att vi då fann fler artiklar om händelsen.
Utifrån dessa sökord valde vi sedan ut alla nyhetsartiklar från Nyheter Idag och Dagens Nyheter som vi kunde finna och som vi ansåg berörde händelsen. Med detta menar vi att själva koranbränningen och/eller dess omedelbara effekter skulle ha en konkret täckning i texterna. Tidsspannet för urvalet sträcker sig från 4 augusti till 16 november. 4 Augusti skrev Samnytt först skrev om att den högerextreme politikern Rasmus Paludan skulle komma till Sverige och anordna en manifestation med konstnären Dan Park. 16 november skrev samtliga ovan nämnda tidningar om att den rättsliga processen, som uppstod till följd av koranbränningen, hade lagts ned. Detta intervall utgjorde således en rimlig avgränsning för händelsens förlopp i nyhetsmedierna fram till den tidpunkt då analysen genomfördes (december 2020). Då koranbränningarna i Malmö som tidigare visat kan kopplas till en rad liknande händelser de senaste åren och är ett aktuellt ämne i samhällsdebatten går det inte att utesluta att händelsens efterspel åter får nytt liv och utvecklas vidare. Detta torde ej påverka fynden i denna studie då nyhetsmediernas gestaltningar kvarstår fram till skrivande stund. Följaktligen sållades alla artiklar som inte direkt berörde manifestationerna och oroligheterna i början av hösten 2020 i Malmö bort. Exempelvis fann vi ett flertal artiklar publicerade under hösten som nämner
koranbränningarna i Malmö men som handlar om liknande händelser på andra håll i landet. Vidare har artiklar som enbart består av videointervjuer eller klipp från upploppen inte inkluderats i urvalet eftersom den här undersökningen fokuserar på språkliga och gestaltningsmässiga skillnader i textform.
4.3 Metodkritik
Ett metodproblem är att kvalitativ forskning oundvikligen innehåller subjektiva
tolkningar av textmaterialet. Vi kan identifiera vissa bekräftelsejäv hos oss själva då vi båda har ett nischat intresse för medieforskning och är storkonsumenter av nyheter. Det kommer onekligen färga vårt arbete i något avseende. Det är viktigt att åskådliggöra sin egen roll och subjektsposition som forskare, dock underkänner inte den nödvändigtvis resultatet utan beror på hur tolkningen presenteras. Ekström och Larsson (2010) listar 6 kriterier som utvecklats i forskningsfält som förlitar sig på tolkningar för att bedöma det vetenskapliga värdet hos olika tolkningar:
1. Koherens - en tolkning ska vara sammanhängande
2. Omfattning - tolkningen ska ha uttömt allt material och innehålla en fullständig bild av det som undersökts
3. Intersubjektivitet - Flera oberoende forskare bör kunna komma till liknande slutsatser
4. Öppenhet - Forskaren måste vara öppen för olika utfall och vara självkritisk i sin tolkning
5. Djup - tolkningen bör gå på djupet och undersöka bakomliggande faktorer 6. Kontextualitiet - Språkliga och sociala fenomen bör förstås med hänsyn till den
kontext de befinner sig i
Vi har i resultatet, analysen och diskussionen haft med oss dessa regler för att problematisera subjektiviteten.
Ytterligare ett svårlöst problem var att samtliga tidningar ej nödvändigtvis befunnit sig på plats utan hämtar istället källor från andra håll för att skildra händelseförloppet. Det var tvunget att beaktas i analysdelen genom att begrunda huruvida det inverkade på utformningen av gestaltningen på ett betydande sätt.
Därutöver stötte vi på en del tekniska problem med mediearkivet Retrievers
sökfunktion. Sökträffarna blev ibland olika trots användandet av identiska sökord och alla artiklar dök inte upp. Det löste vi genom att skaffa en tillfällig prenumeration hos tidningarna för att även hämta artiklar därifrån för att sedan jämföra med Retrievers sökträffar för att få med allt material.
4.4 Forskningsetiska överväganden
Studien lever upp till Vetenskapsrådets (2017) rekommendationer för Forskningsetik på flera plan. Studierna som ligger till grund för uppsatsen har granskats rigoröst och redovisats på ett samvetsgrant och rättvisande sätt. Studien har strävat efter att nyansera och kontrastera de olika ståndpunkterna och gestaltningarna som framkommer i
materialet men även de olika föreställningarna inom medieforskningen rörande ämnen som yttrandefrihet, demokrati, extremism, populism och så vidare.
5 Resultat och analys
I denna del presenteras de övergripande teman vi funnit i materialet med hjälp av exempel. Dessa axplock analyserar vi sedan utifrån de gestaltningar och teorier i litteraturgranskningen och lyfter egna teman vi finner relevanta.
Inledningsvis vill vi redovisa ett par tydliga observationer vi upptäckte när vi studerade det empiriska materialet. Vi märkte att antalet artiklar om händelsens olika stadier skilde sig åt samt att tidningarna valt att fokusera på olika saker. De traditionella nyhetsmedierna hade skrivit få artiklar om förspelet. Dagens Nyheter i synnerhet. Både Samnytt och Nyheter Idag skrev betydligt fler artiklar om händelserna som ledde upp till manifestationen och upploppen. Detta påvisar alltså en gestaltningsmässig skillnad mellan de alternativa och traditionella nyhetsmedierna eftersom det som inte berättas hamnar utanför ramen och är följaktligen en del av en gestaltningsprocess i sig.
Detta skulle kunna vara ett exempel på det som Nygaard (2020) ser i sin agenda-
settingstudie. Alltså att man i Sverige ser populistiska röster som illegitima och därför i större utsträckning vill upprätthålla och försvara de journalistiska normerna mot detta genom att inte erkänna deras agenda. Det skulle även kunna bero på andra faktorer.
Exempelvis kan man hävda att själva upploppen var det som gav händelsen en bred relevans, innan dess var skeendet smalare och kanske inte lika angeläget för
stockholmsbaserade nyhetsmedier att gestalta en kulturnyhet som sker i Malmö. Oavsett om den förklaringen har någon bäring eller inte torde resultatet dock kunna exemplifiera hur de alternativa nyhetsmedierna definieras, både av forskare och av sig själva,
nämligen att de gestaltar saker som den hegemoniska medieeliten avstår ifrån (Holt et
al., 2019). Således är resultatet meningsfullt då det utgör en gestaltningsmässig skillnad mellan nyhetsmedierna som går att koppla till den tidigare forskningen.
5.1 Alternativa nyhetsmedier som agendasättare
Först med att berätta om att Paludan skulle komma till Sverige var Samnytt, som gjorde flera djupgående intervjuer med honom inför manifestationen. Nyheter Idag plockade upp nyheten i ett tidigt skede med hänvisning till Samnytt. Dagens Nyheter och Aftonbladet började rapportera om händelsen för första gången i nyhetstext några få dagar innan manifestationen med varsin nyhet om att protesterna hade anmälts av muslimska föreningar i Malmö samt att polisen hade nekat tillståndet. Detta skulle kunna vara ett exempel på Nygaards (2020) observationer att traditionella nyhetsmedier i Sverige helst undviker att referera till alternativa nyhetsmedier. I synnerhet inte i samma utsträckning som de alternativa nyhetsmedierna är villiga att referera till varandra, då Nyheter Idag vid flera tillfällen hänvisade till Samnytt. Trots detta är det viktigt att förstå att det kan finnas alternativa förklaringar till nyhetsmediernas agerande som inte kan förklaras på ett uttömmande sätt här då vi ej har all fakta kring hur
redaktionerna resonerat. Med detta sagt är resultatet, oavsett anledningar, intressant i sig då det de facto utgör en gestaltningsmässig skillnad.
Dagen innan den första koranbränningen gjorde Aftonbladet en intervju med imamen Roland Vishkurti under rubriken: “Lättnad efter stoppad koranbränning”. Den artikeln gestaltar visserligen händelsens två sidor genom att lyfta ett citat från Park och ett från Paludan, men ingen av dem är intervjuade i artikeln. Rubriken och resten av texten skildrar den stoppade koranbränningen som något positivt och polisen får i texten motivera sitt beslut genom att hänvisa till säkerhetsrisker. Imamen beskriver att den planerade koranbränningen har skapat oro hos familjer i församlingen som befarar ett växande hat mot muslimer. Aftonbladets vinkel återspeglar här Strömbäcks et al. (2008) intoleransgestaltning som är frånvarande i de alternativa nyhetsmedierna.
De alternativa nyhetsmedierna fokuserar istället på det som föranledde upploppen och ger större utrymme till Park och Paludan till skillnad från Aftonbladet som vinklade mer på vad konsekvenserna av en sådan aktion kan komma att innebära för muslimer. Valet av källor visar också att de alternativa nyhetsmedierna vill förklara skeendet på ett alternativt sätt och, som vi skrivit om i kapitlet “Populismens funktioner”, att de ger en
röst åt en grupp som inte blir representerad i de traditionella nyhetsmedierna (de Vreese et al., 2018).
5.2 Vi och dem
Vi ser en skillnad i hur tidningarna har gestaltat händelsen genom att titta på hur de identifierar personer och grupper som är inblandade. I Dagens Nyheter använder man ord som “personer” och “folk” för att beskriva upploppsmakarna. Samma sak såg vi i Aftonbladets texter där man också avstår från att identifiera de inblandade
demonstranternas religiösa eller etniska grupptillhörighet. Däremot använder man ord som “högerextrem” eller “extremister” för att identifiera de som låg bakom
manifestationen, alltså Stram Kurs och partiledaren Paludan. De alternativa
nyhetsmedierna benämnde inte Paludan som högerextrem utan skrev enbart “dansk politiker” eller “politiker”.
Alternativa nyhetsmedier har dock inkluderat att det rörde sig om unga män från Mellanöstern, islamister och “hundratals uppretade muslimer” som demonstrerade.
Nyheter Idag citerade en man på plats som uppgav att: “Det var inte den autonoma vänstern som var ute och passade på och kaosade om man säger”. Vad som åsyftas med den autonoma vänstern är troligtvis extrema rörelser som Antifascistisk Aktion eller Revolutionära Fronten (Center mot våldsbejakande extremism, 2020). På detta sätt skapar diskursen här ett sätt att distansera sig från upploppsmakarna och peka ut dem som extremister av samma slag som de ovan nämnda revolutionära vänsterrörelserna.
Som motvikt till att de alternativa nyhetsmedierna identifierade deras bakgrund skrev Aftonbladet en artikel med imamen Samir Muric som menar det att inte var
praktiserande muslimer som deltog i upploppen:
“Imamen Samir Muric blev chockad av våldsamheterna i Malmö under fredagsnatten.
En sak är han säker på dock: det var inte praktiserande muslimer som stod för
oroligheterna. – Ingen vettig människa skulle göra så, och absolut ingen muslim. De var bara ute efter bråk, säger han.”
Fokuset på upploppsmakarnas identitet kan kopplas till civilisationskrocksgestaltningen som förekommer i de alternativa nyhetsmedierna. Det vill säga att personers olika kulturella och religiösa identiteter oundvikligen kommer leda till konflikter, som
Strömbäcks et al. (2008) gestaltning gällande civilisationskrock. Nyheter Idag skapar en
särskiljning när de refererar till upploppsmakarna som “vilda islamistgäng”. I detta sammanhang är ordet “vilda” intressant. Dels för att det kan tolkas som att tidningen beskriver upploppsmakarna som vildar i den koloniala bemärkelsen men framför allt eftersom det enligt vår analys är ett sätt att positionera sig. Genom att gestalta
upploppsmakarna som vildar skapar man här en dikotomi; vi och dem. Samnytt skriver tillika att manifestationen är till för att “visa motvilja” mot muslimer som anser att “de med våld kan bestämma vilka idéer vi i en demokrati får kritisera”. Här kontrasteras “vi i en demokrati” med muslimerna eller “dem”. Därjämte kan det tolkas som en
populistisk gestaltning då “vi” i detta fall skulle kunna motsvara “det rena folket”.
De alternativa nyhetsmedierna väcker med den uppdelningen sympati för polisen hos läsaren när de gestaltar vad upploppsmakarna utsätter polisen för. Följdriktigt gestaltas upploppsmakarna som antagonister. Detta tydliggörs i ett citat från Nyheter Idag:
“En person misslyckades med att kasta sin brandbomb och fick sina kläder antända, men fick hjälp av sina medbrottslingar och kunde ta sig därifrån. Även rörbomber kastades mot polis, men som tur var hade huliganerna ingen större framgång med dem heller.”
Dagens Nyheter lyfter fram citat som poängterar att det inte handlar om religion och att upploppsmakarna delvis kom från andra platser:
“De efterföljande upploppen hade dock inget med religion att göra, enligt stadens ledningsstrateg för trygghetsskapande, Per-Erik Ebbeståhl.
– Kända bråkmakare dök upp i bilar med bildäck och lastpallar som de tände eld på, säger han.”
Diskursen hos de traditionella nyhetsmedierna menar vi inte innehåller
civilisationskrocksgestaltningen i lika hög grad då upploppsmakarna på detta sätt delas upp i två grupper: lugna demonstranter och bråkmakare som dykt upp för att förstöra.
En av imamerna från Aftonbladet gestaltar dock konflikten som en kamp mellan koranbrännarna och resten av samhället: “Det betyder inte att de har försvunnit, högerextremisterna, men tillsammans ska vi bekämpa hatet de sprider i samhället.”
Vilka som åsyftas med “vi” är inte entydigt, då det kan röra sig om alltifrån muslimer till invånare i samhället generellt. Utsagan kan icke desto mindre tolkas som att
koranbrännarna är antagonister som samhället måste motarbeta. Dagens Nyheter beskrev upploppsmakarna på ett anonymiserat sätt:
“Vid lunchtid på lördagen var 13 personer misstänkta för våldsamt upplopp, varav fem personer greps under natten. Utöver det omhändertogs cirka tio personer för störande av allmän ordning. Samtliga frihetsberövade släpptes.”
Den sparsmakade gestaltningen syntes även i Aftonbladet och Dagens Nyheters
beskrivning av personerna som greps och anhölls efter upploppen. Bland annat rörande en 60-årig kvinna som misstänktes för våldsamt upplopp. Aftonbladet beskrev rättframt att kvinnan anhållits och Dagens Nyheter nämner det kortfattat i en artikel som inte i huvudsak handlar om kvinnan. Samnytt däremot hade rapporterat om kvinnan tidigare och lyfte fram hur hon kallat polisen för grisar samt utropat: ”Om ni inte vill ha islam, varför tog ni hit oss, era hundar?” Återigen polariserar Samnytt ett “vi och dem”.
Aftonbladet lyfte senare i en sammanfattande artikel ett citat från den 60-åriga kvinnan som understryker att polisen gjorde fel som inte stoppade koranbränningarna tidigare:
“Jag var inte ensam mot polisen. Alla människor var mot polisen. Varför lät polisen dem skymfa Koranen? Muslimer har också känslor”. Här går det att urskilja hur Samnytt använder kvinnan som ett exempel för att uppvisa upploppsmakarnas fientliga inställning till polisen och Sverige, på så sätt kan den här gestaltningen kopplas till civilisationskrocksgestaltningen. Medan Aftonbladet använder kvinnan som ett exempel för att visa hur sårade muslimer blir av att deras heliga skrift bränns, vilket kan kopplas till intoleransgestaltningen.
5.3 Sensationalism och dramatisering
De alternativa nyhetsmediernas gestaltning genomsyras av sensationalism. Rubrikerna och händelserna dramatiseras med ett målande språk och uppseendeväckande
förstärkningsord. Här är en jämförelse av rubriker från de traditionella respektive alternativa nyhetsmedierna:
Dagens Nyheter & Aftonbladet:
“Risk för nya upplopp – drönare sätts in”
“Stora protester i Malmö efter koranbränning”
“Fortsatt oroligt i Malmö”
“Våldsamt upplopp i Malmö efter protest mot koranbränning”
Samnytt & Nyheter Idag:
“Upplopp i Malmö efter koranbränning: ”De kastade gatusten [sic] på polisen”
“Brandbilar angreps av vilda gäng efter koranbränningen: “Allah är stor!”
“Våldsamma muslimska upplopp i Malmö – anlagda bränder och gatsten mot polisen”
“Trafikkaos när hundratals uppretade muslimer intog gatorna efter koranbränning i Malmö”
De alternativa nyhetsmedierna är ofta lägre på abstraktionsskalan. Ord som “intog gatorna” stöter man inte på i de traditionella nyhetsmedierna. Rubriksättningarna framstår som tabloidartade i förhållande till de traditionella nyhetsmedierna som var mer sparsmakade och inte lika hyperbola. Ett illustrativt exempel på den sortens dramatisering är hur Nyheter Idag beskrev upploppen:
“Gatstenar som öste i hundratal över de underbemannade poliserna som i flera timmar kämpade för [sic] hindra folkmassan att ta sig mot de centrala delarna av Malmö, brand- och rörbomber, och många svårt ansträngda psyken.”
Här skildras polisernas interna och externa påfrestningar. Det menar vi är en gestaltning som dramatiserar händelsen. Polisernas arbete skildras som en utdragen kamp. Artikeln bygger på citat från en anonym polis samt en rapport där man bidrar ännu mer till dramatiseringen genom personliga vittnesskildringar. De traditionella nyhetsmedierna beskriver händelsen jämförelsevis kortfattat och svepande. Följande citat är hämtat från Dagens Nyheter:
“Poliser utsattes för stenkastning och polisbilar och räddningstjänstens fordon
skadades. Vid 03-tiden natten mot lördagen var läget åter lugnt kring Amiralsgatan och boende hjälpte till att städa upp.”
Dagens Nyheters beskrivning framstår i jämförelse med Samnytt som nästintill litotetisk. Båda tidningarna lyfte fram faktumet att lugnet lagt sig igen under natten.
Samnytt och Nyheter Idag riktade istället blickfånget mot det urspårade och kaotiska
läget. Samnytt skriver exempelvis: “Även räddningstjänsten upgpes [sic] ha utsatts för det muslimska våldet. Enligt polisen är situationen helt utom kontroll.”
En distinktion mellan de alternativa nyhetsmedierna är dock att Samnytt var mer kritiska till polisen, som framhävde att de hade “retirerat från attackerna stllet [sic] för att
ingripa”. Utöver det anmärkte Samnytt att polisen beslagtagit “journalistiskt
videomaterial” med “hårda metoder” från Stram Kurs under en insats mot Paludan samt att poliserna förde bort partiets medlemmar från manifestationen:
“Det är oklart varför den muslimska vreden riktas mot polisen som nekade tillstånd för koranbränning och grep och förde bort de islamkritiska aktivister från Stram Kurs som ändå genomförde manifestationer.”
Slutligen finner vi att skillnaden i dramatiskt anslag mellan medierna var tydlig. De alternativa nyhetsmedierna stack ut med populistiska tongångar och maktkritik.
Civilisationskrocksgestaltningen är även i dessa exempel tydlig då de hela tiden pekar ut muslimerna som problemet till skillnad från de traditionella nyhetsmedierna.
5.4 Koranbränningen som karnevalistisk
Vi fann att den karnevalistiska temat var mest närvarande i Samnytt. Det karnevalistiska speglas främst i deras artikel: “Paludan ska dränka Koranen i grisblod och urin i
Malmö”:
“På fredagseftermiddagen avslöjade Rasmus Paludan, partiledare för det invandrings- och islamkritiska partiet Stram kurs i Danmark att han vid besöket i Malmö ska låta grisblod och urin från av [sic] muslimer betraktade som otrogna skölja över islams heliga bok Koranen. Detta för att visa motvilja men också för att muslimer inte ska tro att de med våld kan bestämma vilka idéer vi i en demokrati får kritisera.”
Samnytt gestaltade händelsen som karnevalistisk då det beskrevs hur religionen islam skulle skändas på ett hyperboliskt och parodiskt sätt med djurblod och kroppsvätska.
Det satiriska elementet blir enligt den diskursen accentuerad då Samnytt framhäver att Koranen skulle inlindas i bacon, eftersom det är tabubelagt för muslimer att äta bacon enligt sin religion (haram). Det provokativa anspråket i artikeln delar tillika aspekter av
Yiannopoulos “trollande” som Mello berörde (2017), då avsikten med diskursen tycks vara att generera upprördhet hos muslimer genom gränsöverskridande humor som bryter sociala tabun. Under koranbränningen på Stortorget nämnde Samnytt även att Stram Kurs spelat fotboll med Koranen, vilket framställer akten som något lekfullt och karnevalartat. Urinet passar dessutom in i Bakhtins koncept grotesk kropp i och med att Koranens spiritualitet reduceras till ett materialistiskt föremål när den vanäras.
Koranbrännarna blir via det karnevalistiska perspektivet “folket” medan islam får representera “eliten”. På samma sätt som kristendomen under de medeltida karnevalerna får islam agera som den förlöjligade religiösa auktoriteten.
Appliceringen av det karnevalartade är hursomhelst inte friktionsfri med tanke på att islam är en religiös minoritet i Sverige som inte kan jämföras med den centrala roll kyrkan hade under medeltiden. White (1987) kritiserar även Bakhtin av det skälet, alltså att han inte tog hänsyn till att karnevalerna ofta ledde till att religiösa minoriteter
demoniserades och blev våldsamt smädade, vilket korrelerar med vår analys om
intoleransgestaltningen. De muslimska föreningarnas inställning till koranbränningarna, mest framträdande i Aftonbladet, kan dock kopplas till kyrkans motstånd gentemot hädelse, något som tvärtom uppmuntras av det karnevalartade.
5.5 Yttrandefrihet
Enligt de alternativa nyhetsmediernas gestaltning kretsade manifestationen snarare kring yttrandefrihet än hets mot folkgrupp. Samnytt omnämnde ett flertal gånger att det
danska högerextremistiska partiet Stram Kurs genom sina metoder endast gjorde bruk av sina demokratiska rättigheter. Samnytt nyanserar det med att väva in ett tidigare citat från Paludan angående hans inställning till demokrati och yttrandefrihet:
“Paludan anser själv att hans agerande kan jämföras med hur muslimer breder ut sig på gator med exempelvis massböner. Detta menar han är djupt provocerande för honom och många andra men något de måste acceptera i en demokrati.”
Framställningen kan uppfattas som paradoxal. Gestaltningen tycks vara att invånare måste kunna acceptera olika kulturer i ett civiliserat samhälle. Samtidigt lyfter Samnytt ett citat från Paludan om att islam är oförenligt med demokratiska värderingar och
tillägger att partiet inte kommer sluta bränna Koranen förrän religionen är borta från Sverige.
Aftonbladets gestaltning lutade mer åt att koranbränningarna borde betraktas som hets mot folkgrupp. Efter att polisen nekat manifestationen publicerade tidningen som vi tidigare nämnt en intervju med imamen Roland Vishkurti som var orolig för ett växande hat mot muslimer under rubriken: “Lättnad efter stoppad koranbränning”:
"Att bränna religiösa symboler och andra böcker har genom historien varit uttryck för hat och intolerans", skrev också Roland Vishkurti tillsammans med 17 andra muslimska församlingar och föreningar i Malmö i ett gemensamt brev till polisen i Malmö tidigare i veckan.”
Citatet kan anknytas till Mellos (2017) observationer om vänsterns förståelse av yttrandefriheten. Aftonbladet, som en tidning med den politiska beteckningen
“oberoende socialdemokratisk”, ger sken av att absolut yttrandefrihet inte bör ske på bekostnad av att minoritetsgrupper, i det här fallet muslimer, tar skada. Medan Samnytt, obunden sverigedemokratisk, gestaltar koranbränningen som demokratisk, vilket kan kopplas till iakttagandet att högern anser att yttrandefriheten ska skydda medborgarnas gemensamma värden, i det här fallet rätten att kritisera och håna religion.
I likhet med Samnytt ekar Nyheter Idags rapportering gestaltningarna om yttrandefrihet och civilisationskrock. I en intervju med Park efter att mötet fått avslag ställer reportern frågan “Borde polisen stå upp för en [sic] yttrandefrihet och ta ett upplopp i
Rosengård?” varpå Park svarar:
“–Ja, jag tycker det. Det är deras skyldighet. Jag sade det till polisen, ni böjer er inför våldet. Ni är rädda för att det ska bli våldsamheter, men då böjer ni er, de våldsamma får bestämma över yttrandefriheten.”
Inbyggt i frågan är värderingen att koranbränningarna är ett tillfälle för demonstranterna att nyttja sin yttrandefrihet. Det kan tolkas som att reportern ställer frågan formulerad på så vis att en rimlig handling från polisens sida hade kunnat vara att försvara
yttrandefriheten, snarare än att skydda minoritetsgrupper från att bli hetsade mot. Under intervjun ställs inga frågor gällande att det kan uppfattas som kränkande mot muslimer,
såsom andra nyhetsmedier gjort när de intervjuat Park (Lärka, 2020). Här ser vi hur intoleransgestaltningen återigen inte är skönjbar i de alternativa nyhetsmedierna.
Varken Dagens Nyheter eller Aftonbladet har intervjuat Park eller Paludan trots att de nämns i flera av texterna och är centrala aktörer i händelsen. Konsekvensen blir att tidningarna har valt bort att lyfta deras perspektiv och berätta vad som ligger till grund för upploppen. Detta menar vi tyder på att yttrandefrihetsgestaltningen saknas till viss del.
5.6 Maktens megafon
Dagens Nyheter citerar i flera texter uteslutande myndigheter och fokuserar på
“oroligheter” på gator och torg. Således finner vi att de förhåller sig mindre tendentiöst till frågan överlag vad gäller de olika parterna i händelsen. Dock skulle man även kunna hävda att avsaknaden av andra röster gör att alla ej får komma till tals och att makten (i detta fall polismyndigheten) ej ifrågasätts i lika hög grad som i de alternativa
nyhetsmedierna. I Nyheter Idag och Samnytt ser vi en gestaltning som lyfter fram intervjuer med vittnen, “mannen på gatan” och privata videoinspelningar. Detta tillsammans med deras mer aktiva och målande språk skapar en mer populistisk gestaltning till skillnad från de traditionella nyhetsmedierna.
Dagens Nyheter skriver exempelvis så här: “Larmet om koranbränningen kom klockan 8.05 och polisen har sedan dess vidtagit de åtgärder som man anser vara lämpliga för att få tag i någon gärningsman.” Aftonbladet har i jämförelse en något mer dramatisk gestaltning:
“Polisen i Skåne spanar efter den eller dem som på fredagsmorgonen bränt en koran i Rosengård i Malmö, efter ett larm vid 8-tiden på morgonen. – Vi har flera patruller som letar, säger Sara Andersson, presstalesperson vid polisen i Skåne.”
De båda tidningarnas myndighetsfokus är likvärdigt då de endast har pratat med polisen om händelsen och fokuset ligger på hur polisen behandlar detta vidare och hur
ordningen ska återställas. Samnytt rubricerar händelsen så här: “Koranen brinner i Rosengård igen – aktivisternas bil sönderslagen”. Längre ner skriver de “danskarna attackerades med en cykel”. Här ligger fokuset igen på hur detta drabbade aktivisterna.
Detta är en vinkel som vi inte identifierade någonstans i de traditionella medierna och som blottlägger den populistiska attityden gentemot makthavarna. Den sakliga men ensidiga gestaltningen vi ser i de traditionella medierna, artiklarnas korthet och det ringa antalet källor som presenteras lämnar flera sidor av händelsen ogestaltade. Journalistik som enbart citerar makten har i litteraturen beskrivits som problematisk; risken är att journalistiken blir en okritisk taltratt för myndigheternas budskap istället för att granska makten (Nord & Strömbäck, 2012). Vidare har Dagens Nyheter även valt att citera en av sina egna reportrar i en nyhetsartikel:
“– De har spelat fotboll med Koranen. De hetsade publiken och det blev en spänd stämning. De provocerade muslimer som fanns på plats, men som hejdades av andra, som sa att ”det är exakt det här de vill, de vill ha bråk”, säger Niklas Orrenius.”
“– Det kom allt fler människor som blev uppretade, en laddad situation som kunde ha blivit farlig. När polisen till slut grep tre–fyra personerna blev det jubel från
publiken.”
Citaten kan kopplas till intoleransgestaltningen då manifestationen beskrivs som en provokation för att trakassera och hetsa muslimer. Ordet “hetsade” konnoterar också att det skulle kunna röra sig om hets mot folkgrupp. Det bör även pekas ut att Orrenius i skrivande stund var en profilerad författare av opinionstexter i Dagens Nyheter som dagen innan han blev citerad publicerat en åsiktstext med titeln: “Låt inte bråkmakarna skymma kärleken som också finns i Malmö”. Detta står i kontrast till den populistiska gestaltningen i de alternativa nyhetsmedierna då de etablerade nyhetsmedierna framstår som ointresserade av att lyfta folkets röster från gatan.
5.7 Antisemitism
I en artikel med rubriken ”Seger för islamisterna – polisen nekar tillstånd för
koranbränning i hela Skåne efter hoten” skriver Nyheter Idag att Malmö har plågats av svår antisemitism relaterat till invandring från Mellanöstern.
Antisemitismen hos vänstern och i Malmö stad har kritiserats (Sundbom, 2020). Inte minst efter SSU:s förstamajtåg i Malmö 2019 då demonstranterna skanderade ”Leve Palestina – krossa sionismen” (Sande, 2019). Att hat och hot riktats mot Malmös
