6. Analys
6.3 Maktpositionernas inverkan
Informanternas bakgrund och erfarenheter innebär en uppsättning av olika kapital. Hodkinson (2008, 6) menar att kapital kan göra individer mer eller mindre resursstarka inom olika fält. Informanterna är främst verksamma inom sina yrkesfält och de fält som rör familjesituationen, alltså de fält som påverkar varandra i balansen mellan arbetsliv och familjeliv.
Kulturellt kapital kan vara erfarenheter, utbildning eller annan kunskap som värdesätts
inom det fält som en individ är verksam inom (Hodkinson 2008, 7). Birgitta och Annika har stort kulturellt kapital i form av utbildning och erfarenhet som är attraktiv inom deras
43
att avancera inom fälten ett flertal gånger. Informanterna har även ett socialt och kulturellt
kapital inom de fält deras barn verkar inom, detta i och med de andra fälten som
informanterna är verksamma inom. Det sociala kapitalet finns i form av ett värdefullt nätverk som kan bistå med hjälp då informanternas kunskap inte räcker till, ett nätverk som kan användas vid till exempel frågor som rör ansökningar om samhällsstöd eller ett nätverk som hjälper dem att få tag på rätt personer. Det kulturella kapitalet finns i form av en skriftlig och verbal förmåga som till exempel kan vara till hjälp vid processen att söka samhällsstöd.
Kulturellt och socialt kapital kan alltså bidra till möjligheten att balansera arbetsliv och
familjeliv, beroende på hur kapitalet kan komma till användning inom fält rörande arbetet eller hemsituationen. Ulla och Kerstin har inte dessa kapital i lika stor utsträckning, detta då deras position på respektive yrkesfält inte innebär tillgång till det sociala kapital som kan vara till fördel vid sökandet av samhällsstöd. Ulla har kulturellt kapital i form av utbildning, men har inte en maktposition på fältet som gör att hon kan påverka sin arbetssituation. Kerstin har inte kulturellt kapital i form av attraktiv utbildning, vilket gjort att hon varit tvungen att byta arbetsuppgifter.
Informanterna har ökat sitt kulturella kapital och blivit effektiva förespråkare för sina barn då de fått kunskap och erfarenhet inom det lagstadgade stöd som deras barn omfattas av, samt kunskap om barnens särskilda behov. Detta kapital används av informanterna för att förbättra situationen för sina barn och sig själva och för att skapa en bättre balans mellan arbetsliv och familjeliv. I takt med att barnen blir äldre ökar det kulturella kapitalet genom erfarenheter som gör det lättare att till exempel hitta information och ansöka om samhällsstöd.
Då informanterna blev ensamstående minskade deras ekonomiska kapital, i och med att de blev ensamma i ett hushåll där utgifterna fortfarande var lika stora. Att öka sitt
ekonomiska kapital, genom bland annat avancemang på yrkesfältet, menar informanterna
underlättar familjesituationen då det finns ett orosmoment mindre att bekymra sig över. En stabil ekonomi bidrar alltså till känslan av att ha kontroll över familjesituationen och därmed en balanserad tillvaro.
44
6.4 Sammanfattning
Slutsatsen av denna analys är att social bakgrund har betydelse för möjligheten att balansera arbetsliv och familjeliv. Informanterna har sökt sig till fält som innebär ett upprätthållande av samhällsklassen. Vid den brytpunkt det innebar att få barn med särskilda behov har informanterna med medelklassbakgrund haft förutsättningar att fortsätta arbeta heltid och dessutom avancera inom yrkesfältet. Det som möjliggjort detta är positionen inom yrkesfältet som innebär makt över sina egna arbetstider, alltså flexibilitet i arbetssituationen, samt kapital som är fördelaktiga i att få tillgång till samhällsstöd.
Informanterna med arbetarklassbakgrund har inte i samma utsträckning kunnat påverka sina arbetstider. Informanterna har lite makt på yrkesfältet, vilket innebär begränsad flexibilitet som resulterat i att de gått ner i arbetstid för att skapa en balans mellan arbetsliv och familjeliv, och på så sätt ökat flexibiliteten. Informanterna har inte heller i samma utsträckning fördelaktig förkunskap inom de fält som innebär möjlighet att lättare få tillgång till samhällsstöd, vilket även försvårat skapandet av en balans mellan arbetsliv och familjeliv.
45
7. Diskussion
Kapitlet inleds med en diskussion som behandlar examensarbetets huvudsakliga resultat, dess innebörd och konsekvenser samt studiens relevans för studie- och yrkesvägledning. Vidare diskuteras examensarbetets slutsats utifrån tidigare forskningsresultat samt förslag på fortsatt forskning inom ämnet.
7.1 Resultatdiskussion
7.1.1 Tillgång till samhällsstöd – en klassfråga
Resultatet visar att ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov lever i en komplicerad situation där det kan vara svårt att balansera familjeliv och arbetsliv. Liksom tidigare forskning visat bekräftar denna studie att ett flexibelt arbete är av vikt, liksom tillgång till ett fungerande samhällsstöd, för att kunna balansera arbetsliv och familjeliv. Då samhällsstödet fungerar bidrar även detta till en ökad flexibilitet i arbetssituationen. Karriärutvecklingen har alltså formats utifrån informanternas tillgång till ett fungerande samhällsstöd samt arbetssituationens flexibilitet.
Tidigare forskning visar att de ensamstående föräldrarnas utbildning kan ha en betydelse i balansen mellan arbets- och familjeliv. Något som tidigare forskning inte behandlar är den sociala bakgrundens inverkan på hur karriärutveckling formas för ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. Denna studie visar att social bakgrund kan ha en betydelse för hur karriärutvecklingen formas för dessa föräldrar, oberoende av utbildning. Informanternas respektive habitus, handlingshorisont och kapital har möjliggjort för dem att på olika sätt navigera inom olika fält, vilket bidrar till att kunna balansera arbets- och familjeliv. Informanterna beskriver processen att söka samhällsstöd som krånglig och
46
tidskrävande och att det ofta krävs överklaganden för att slutligen få det samhällsstöd som behövs för att kunna balansera arbetsliv och familjeliv. En förutsättning för att kunna navigera effektivt på fält, som rör möjligheten att balansera arbetsliv och familjeliv, är att ha förkunskap inom dessa fält, alltså en fördelaktig uppsättning av kapital. En konsekvens av detta är att samhällsstödet främst blir tillgängligt för dem som har tillräckligt med kulturellt och socialt kapital som redskap för att argumentera för den lagstadgade rätten till samhällsstöd. Detta innebär en ond cirkel där de lägsta samhällsklasserna inte har samma förutsättningar att få det stöd de har rätt till och behöver, för att kunna balansera arbetsliv och familjeliv. Det blir alltså svårare att balansera arbetsliv och familjeliv utan att redan befinna sig i en privilegierad samhällsklass, vilket innebär ökade klyftor i samhället. Processen att söka samhällsstöd måste bli lättare för att alla samhällsklasser ska ha möjlighet att balansera arbetsliv och familjeliv.
Det faktum att informanterna är födda i Sverige och därmed behärskar det svenska språket och den svenska kulturen innebär en fördel i fråga om att till exempel ansöka om samhällsstöd och hitta information. Tidigare svensk forskning visar att många kommuner brister i sitt ansvar att informera familjer som har barn med särskilda behov om vilket stöd de är berättigade till, detta bekräftas även av informanterna i detta examensarbete. I och med denna problematik kan individer från andra kulturer, med andra språk som modersmål, ha sämre förutsättningar att få tillgång till samhällsstöd som kan hjälpa dem att balansera arbetsliv och familjeliv.
En annan aspekt som kan diskuteras är barnens olika särskilda behov. Då informanterna har barn som är i behov av olika sorters samhällsstöd i varierande utsträckning, kan detta innebära en skillnad i möjligheten att effektivt balansera arbetsliv med familjeliv.
7.1.2 Upprätthållande av traditionella könsroller
Något som väckte vårt intresse var att ingen av informanterna upplevde att deras karriärutveckling formats nämnvärt av att bli ensamstående. Informanterna berättar att de redan innan separationen hade det huvudsakliga ansvaret för barnen, vilket kan kopplas till den traditionella familjestrukturen som innebär att kvinnan har ansvar för hushåll och barn. Informanterna har haft traditionella könsroller, vilket kan ses som problematiskt då
47
informanterna har fått gå ifrån sitt arbete för att ta hand om barnen, vilket i sin tur påverkar lön och i slutändan pensionsbesparingar. Detta innebär att patriarkala strukturer upprätthålls och att män får mer makt och pengar än kvinnor. Med utgångspunkt i denna problematik hade ämnet varit intressant att fördjupa sig i ytterligare. Detta upprätthållande av en traditionell familjestruktur stämmer överens med Traustadottirs (1991) studie, vars resultat visar att mödrar tar på sig en utökad föräldraroll som vårdare för sina barn, vilket innebär att mödrar utför mer obetalt arbete än fäder.
Fädernas frånvaro innebär ett större ekonomiskt ansvar för informanterna, vilket i sin tur kan leda till stress. Informanterna har även en hög arbetsbelastning då kraven på dem som föräldrar är höga eftersom deras barn är i behov av extra omvårdnad och uppmärksamhet, vilket innebär hög arbetsbelastning såväl i som utanför hemmet. Den extra arbetsbelastningen kan också få fysiska och psykiska konsekvenser för informanterna. Beroende på barnets särskilda behov kan det innebära en hemsituation med fysisk belastning i form av tunga lyft eller en psykisk påfrestning med ett barn som kräver konstant uppmärksamhet och omvårdnad.
Som tidigare nämnts i detta examensarbete tror vi att det är viktigt som studie- och yrkesvägledare att ha kännedom om människors olika förutsättningar för att på bästa sätt kunna hjälpa individer med studie- och yrkesval och bidra till en fungerande livsplanering. Syftet med denna studie är bland annat att skapa en förståelse för hur karriärutvecklingen formas för ensamstående föräldrar som har barn med särskilda behov. Genom att belysa de fyra informanternas olika karriärutveckling går det att utläsa informanternas olika förutsättningar att kunna balansera arbetsliv och familjeliv. I tidigare resonemang om klass i detta kapitel diskuteras problematiken med informanternas olika förutsättningar som kan ha att göra med klasstillhörighet. Det är av vikt för studie- och yrkesvägledare att ha kännedom om denna problematik för att kunna arbeta förebyggande och gränsöverskridande. Detta kan göras genom att bredda individers handlingshorisont och öppna upp för alternativ utanför individens referensram. Genom detta arbetssätt kan vi som studie- och yrkesvägledare motverka snedrekrytering, att individer begränsas av sin klasstillhörighet, inom utbildnings- och yrkesval. Det finns även andra aspekter som kan påverka individers olika förutsättningar, vilket innebär att studie- och yrkesvägledare bör ha en bred kunskap om olika teorier som förklarar hur människors karriärutveckling formas.
48
Denna studie visar även på förekomsten av snedrekrytering på grund av kön, vilket är något som studie- och yrkesvägledare bör ha kännedom om. Studie- och yrkesvägledare kan därför arbeta med att medvetandegöra individer om konsekvenserna av upprätthållandet av traditionella könsroller och patriarkala strukturer.
7.2 Metoddiskussion
Detta examensarbetes validitet går att diskutera ur olika perspektiv. Informanterna var vid tillfället då de fick barn med särskilda behov redan etablerade på arbetsmarknaden, vilket innebär att de hade en uppsättning kapital i form av utbildning och arbetslivserfarenhet som förutsättning för att kunna balansera familjeliv och arbetsliv. Om informanterna inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden hade resultatet måhända blivit annorlunda då det kanske blivit svårare att hitta ett arbete med flexibla arbetstider. Detta eftersom brist på arbetslivserfarenhet innebär att en individ blir mindre attraktiv på arbetsmarknaden.
Examensarbetet tar heller inte hänsyn till kommunala skillnader angående samhällsstöd. Informanterna har varit bosatta i olika kommuner, vilket kan ha inneburit olika förutsättningar att få tillgång till samhällsstöd. Om en tydligare avgränsning gjorts angående geografiska skillnader hade resultatet kanske blivit annorlunda. Att studera ensamstående föräldrars karriärutveckling utifrån kommunala skillnader är därför ett intressant fördjupningsområde.
Då examensarbetet inte tagit hänsyn till kön vid valet av informanter går det att diskutera hur resultatet sett ut om informanterna varit män. Vi tror att ensamstående föräldrar i princip utför samma arbete i hemmet, vilket innebär att arbetsbördan för dessa föräldrar är densamma oberoende av kön. Dock tror vi med tanke på de traditionella könsrollerna i samhället, att ensamstående män till barn med särskilda behov jämfört med kvinnor i större utsträckning arbetar fler timmar utanför hemmet. Vi tror att män identifierar sig som förvärvsarbetare i första hand vilket innebär att tröskeln för att gå ner i arbetstid, till förmån för familjesituationen, är högre än för kvinnor.
49
En diskussion kring tillvägagångssättet vid sökandet av informanterna är nödvändig. Ett informationsbrev formulerades och skickades ut till ett antal särskolor med förhoppningen att få kontakt med ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. Detta visade sig vara en ineffektiv metod då vi inte fick någon respons från föräldrar som ville ställa upp på intervju. Med tanke på det valda ämnet i denna studie, och dess känslighet, har det varit svårt att finna informanter till vår studie. Att få kontakt med informanter via snöbollsmetoden har visat sig vara det mest effektiva sättet. Den tidskrävande process det innebar att söka efter informanter har påverkat examensarbetets tillförlitlighet i och med att endast fyra informanter intervjuats. Om examensarbetet innefattat fler intervjuer hade tillförlitligheten blivit högre då fler personers berättelser hade kunnat bekräfta resultatet.
7.3 Teoridiskussion
I och med att informanterna har olika bakgrund och att deras barn har olika funktionsnedsättningar som kräver olika sorters samhällsstöd kan detta, som nämnts ovan, innebära skillnader i möjligheten att balansera arbetsliv och familjeliv. Analysbegreppen har använts för att analysera huruvida informanternas sociala bakgrund haft en inverkan på hur karriärutvecklingen formats, det kan dock vara så att barnens funktionsnedsättning är av större betydelse, vilket inte tagits hänsyn till i analysen då teorin inte behandlar den problematiken och detta heller inte var av vikt vid urvalsprocessen. Dock kan begreppen analysera föräldrarnas möjlighet att få tillgång till samhällsstöd, vilket varit användbart.
Hodkinson och Sparkes (1997) teori hade med fördel kunnat kompletteras med ett rollbegrepp för att ytterligare förklara individers karriärval. Mark L. Savickas (2002) karriärutvecklingsteori Career Construction: A Developmental Theory of Vocational
Behavior har till exempel en bred definition av rollbegreppet, där han bland annat menar att
roller samspelar och påverkar individers karriärbeslut. Olika roller som skulle kunna påverka möjligheten att balansera arbetsliv och familjelivet är i detta examensarbete föräldrarollen, arbetarrollen och rollen som fritidsutövare. Genom att analysera olika roller
50
hade det varit intressant att undersöka hur informanterna upplevde att dessa förändrades efter att ha fått barn med särskilda behov.
51
8. Referenslista
Bakker, Wilma och Karsten, Lia. 2013. Balancing paid work, care, and leisure in post- separation households: A comparison of single parents with co-parents. Acta Sociologica 56 (2): 173-187.
Bernehäll Claesson, Inger. 2004. Vardagens villkor för familjer med barn med
funktionshinder-Familjestöd. Institutionen för individ, omvärld och lärande. Stockholm:
Lärarhögskolan.
Cohen, Philip N. och Petrescu-Prahova, Miruna. 2006. Gendered Living Arrangements Among Children With Disabilities. Journal of Marriage and Family 68 (3): 630-638. Dalen, Monica. 2007. Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning.
Gottlieb, Alison Stokes. 1997. Single Mothers of Children with Developmental Disabilities: The Impact of Multiple Roles. Family Relations 46 (1): 5-12.
Hodkinson, Phil och Sparkes Andrew C. 1997. Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education 18 (1): 29-44. Hodkinson, Phil. 2008. Understanding career decision-making and progression: Careership
revisited. John Killeen Memorial Lecture.
http://www.crac.org.uk/CMS/files/upload/fifth_johnkilleenlecturenotes.pdf (Hämtad 2013-11-22).
Home, Alice. 2004. The Work That Never Ends: Employed Mothers of Children with
Disabilities. Journal of the Association for Research on Mothering 6 (2): 37-47.
Larsen, Ann Kristin. 2009. Metod helt enkelt – en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerups Utbildning.
Porterfield, Shirley L. 2002. Work Choices of Mothers in Families With Children With Disabilites. Journal of Marriage and Family 64 (4): 972-981.
Region skåne. 2011. Hjälp till barn med funktionsnedsättning.
http://www.1177.se/Skane/Regler-och-rattigheter/Hjalp-till-barn-med- funktionsnedsattning/?ar=True (Hämtad 2013-10-09)
52
Ringmar, Edith. 2010. Var femte mamma är ensamstående. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0001_2010K02_TI_03_A05TI1002.pdf (Hämtad 2013-10-09).
Savickas, Mark L. 2002. Career Construction- A Developmental Theory of Vocational Behavior. I Career choice and development. Brown, Duane (red.) 4. Uppl: 149-205. San Francisco: Jossey Bass.
Scott, Ellen K. 2010. I feel as if I am the one who is disabled-The Emotional Impact of Changed Employment Trajectories of Mothers Caring for Children with Disabilities.
Gender and Society 24 (5): 672-696.
SFS 1993:387. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stockholm: Regeringskansliet.
Shearn, Julia och Todd, Stuart. 2000. Maternal Employment and Family Responsibilities: the Perspectives of Mothers of Children with Intellectual Disabilities. Journal of Applied
Research in Intellectual Disabilities 13 (3): 109-131.
Sveriges Vägledarförening. 2007. Etiska riktlinjer.
http://www.vagledarforeningen.org/etiska-riktlinjer (Hämtad 2013-09-23). Thurén, Torsten. 2007. Vetenskapsteori för nybörjare. 2. Uppl. Malmö: Liber. Traustadottir, Rannveig. 1991. Mothers Who Care: Gender, Disability and Family
Life. Journal Family Issues 12 (2): 211-228.
Vetenskapsrådet. 1990. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2013-10-08).
53
9. Bilagor
9.1 Samtyckesblankett
Samtycke till deltagande i forskningsstudie
Karriärutveckling för ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov.
Jag har informerats om denna studie skriftligt och muntligt samt fått ett exemplar av informationsbrevet. Jag har fått information om att deltagandet är frivilligt och jag kan när som helst och utan närmare förklaring avbryta deltagandet.
Jag samtycker till att delta i studien och ger därmed tillstånd till att intervjun spelas in och att min berättelse används i forskningssyfte.
……….... Underskrift
……….... ………....
54
9.2 Informationsbrev
Studie om yrkes- och familjeliv
V
i är två studenter vid studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö högskola. Vi har precis påbörjat vårt tredje år och skriver just nu på vårt examensarbete där vi fördjupar oss inom ett område som intresserar oss.V
i är intresserade av att undersöka karriärutvecklingen hos ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov eftersom vi anser att det finns en brist på kunskap inom detta område. Som framtida studie- och yrkesvägledare anser vi att det är viktigt att skapa en förståelse och belysa människors olika förutsättningar i yrkeslivet.För att på bästa sätt fördjupa oss inom detta område vill vi intervjua ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov, detta för att få en insikt i hur familjeliv och yrkesliv balanseras.
D
ärför söker vi dig som är ensamstående förälder till ett eller flera barn som går i grundsärskola (högstadiet) eller gymnasiesärskola. Vi hoppas du vill ställa upp på en intervju där du berättar om din bakgrund och ditt yrkesliv. Vi räknar med att intervjun tar cirka en timme. Intervjun kommer, med ditt medgivande, att spelas in (endast ljud). Allt som sägs och spelas in hanteras konfidentiellt och utan att obehöriga kan ta del av det, personuppgifter kommer även att fingeras i det färdiga examensarbetet.Att medverka i studien är helt frivilligt och du som deltar har rätt att avbryta din medverkan när som helst under arbetets gång.
Om du vill medverka i vår studie eller har frågor, vänligen kontakta oss på: @gmail.com
Tack för din uppmärksamhet!
Med vänliga hälsningar,