Marknadsföring

Marknadsföring handlar enligt Henriksson om att bli sedd som företag. Berg anser att det är

viktigt att marknadsföra sig eftersom även hon menar att det rör sig om att visa upp sig. Generellt klargör Lindskog att hela resebranschen borde bli bättre på att marknadsföra sig. Vesterlund stödjer detta och framhåller sedan att hans personliga erfarenhet från bussbranschen är att de inom denna sektor måste förbättra användandet av Internet som en kommunikationslänk. En anknytning kan göras till Grönroos (2007) som klargör att kommunikation är viktigt. Enligt Lindskog sker köp- och beslutsprocessen hos människor mycket mer över Internet idag än tidigare. Dock framhåller han att det beror på hur mycket information personen behöver, exempelvis om resenären vet vad denne är ute efter används Internet annars uppsöks någon som har kunskap i ämnet. Trantham påpekar att hon inte tror att Internet kommer bli en alltför stor utmaning för Rosa Bussarna eftersom resan som erbjuds är för komplex och därför kommer människor att fortsätta vilja ha personlig kontakt. Trantham understryker vidare att det viktigaste mediet som används mest i sökandet efter nya resmål idag skiljer sig beroende på generation och land. Här ser vi en tydlig koppling till Pizam och Mansfeld (1999) som framhåller att det finns många aspekter som påverkar en människas beteende i samband med resval. Det kan vara både personliga och externa variabler. Exempelvis anser Trantham att ungdomar använder sig mest av Internet, men hon påpekar att det troligtvis framöver kommer öka inom alla generationer. Vesterlund i sin tur menar att utvecklingen kommer att ligga inom word-of-mouth med Internet och resedagböcker. På motsvarande sett anser Solomon et al. (2006) att word-of-mouth tack vare Internet har fått en mycket större spännvidd än tidigare genom exempelvis bloggandet. Vesterlund framhåller vidare att resekataloger kommer att finnas kvar men mer som ett komplement. Berg menar att för hennes del är det viktigaste mediet word-of-mouth och tidningar, medan Henriksson anser sig bli mest påverkad av word-of-mouth och public relations. En närhet kan ses till Moutinho (2000) som framhäver att beslut som tas av kunder kan influeras av krafter som inte har direkt anknytning till individen, såsom extern marknadsföring.

Eriksson klargör att den externa marknadsföringen är något som Rosa Bussarna lägger en stor summa pengar på. Han understryker att satsningarna på marknadsföringen har utökats i takt med att företaget har fått fler resor och resenärer. Den har framförallt genomförts i tidningar, men idag används även Internet till viss del. Liljengren klarlägger också detta, att företaget framförallt har synts i tidningar och olika magasin. Han antyder dock att en expansion kommer att ske inför framtiden inom medierna Internet, radio och mässor för att på så vis nå fler potentiella resenärer. Trantham framhåller mässor som en stor del i Rosa Bussarnas marknadsföring. Hon påpekar att de under dessa mässor inte står och drar in människor utan dessa kommer självmant. Berg i sin tur anser att valet att delta på mässor är positivt. En närhet kan ses till Fill (2006) som kallar detta sätta att marknadsföra sig personlig försäljning. Att

EMPIRISK OCH TEORETISK ANALYS

─ 35 ─

mässorna fungerar så bra menar Trantham har att göra med word-of-mouth. Hon framhåller att Rosa Bussarna har det som alla företag vill kunna framhålla, nämligen att ”your best

marketing channel is word of mouth”. Berg understryker också att word-of-mouth är ett

viktigt medium i Rosa Bussarnas fall. Henriksson bevisar detta när hon säger att hennes första kontakt med företaget var genom en vän. På motsvarande sätt menar Moutinho (2000) att resenärer påverkas av framförallt word-of-mouth, men även extern marknadsföring i övrigt. Vesterlund framhåller att han anser att Rosa Bussarna är väldigt effektiva och bra i sin marknadsföring, då de enligt honom använder sig av mycket ”nischmedia”. Lindskog understryker också att Rosa Bussarnas marknadsföring är god, men påpekar att eftersom den är så tydlig kan det både bli negativt och positivt. Idag framstår företagets reklam i hans ögon lite för mycket som ett budgetalternativ. Han tydliggör att företaget inte skulle behöva framträda på detta sätt eftersom de enligt honom har en väldigt stark produkt och helt enkelt inte skulle behöva lägga sig i budgetsegmentet. Sett till ovanstående diskussion kan en nära koppling göras till det som Fyall och Garrod (2005) framhåller att valet av media och kommunikation kan åstadkomma varierande syften. Det handlar för företag om att välja det element som passar bäst för dem, sett till vilka kunder som önskas nås samt kostnaden som kan avvaras.

Henriksson framhåller att public relations är viktigt då hon tydliggör att detta är ett av två medium som hon påverkas mest av. Vesterlund styrker detta att public relations är det medium som resenärer lyssnar till allra mest. På motsvarande sätt tydliggör Fill (2006) att public relations är ett effektivt medium på grund av sin höga trovärdighet hos kunderna. Orsaken till den höga trovärdigheten är att företag inte själva kan påverka vad som publiceras. Vesterlund fortsätter med att påpeka att Rosa Bussarna enligt honom vårdar mediarelationen mycket bra. Eriksson förklarar att det genomförs mycket reportage om Rosa Bussarna, men att det inte är dem själva som tar kontakten utan de blir istället kontaktade, av bland annat reportrar. Han menar att det bara är bra i och med att företaget på detta sätt får mycket gratis publicitet. Även Trantham tar upp att public relations inte är något som företaget jobbar aktivt med utan att det endast är en fråga om förfrågningar från utomstående medier. Eriksson tar dessutom upp den serie som gick på SVT under slutet av 1990-talet som starten för den riktiga expansionen i antalet resenärer och resor.

Enligt Lindskog är Rosa Bussarnas framtida utmaning att locka nya kunder eftersom de som redan är sålda på företaget inte behöver mer övertygelse. Han förtydligar att det för Rosa Bussarna kommer handla om att kunna anpassa sig och tillfredsställa en mer kräsen målgrupp framöver. Enligt honom bör företaget bland annat byta formspråk om de önskar förverkliga detta. Liljengren menar att de ska använda sig av mer riktad reklam för att nå mer specifika målgrupper. Företaget skulle kunna använda sig av medier som riktar sig till en specifik målgrupp och anpassa utbudet som presenteras till vad dessa kunder skulle kunna tänkas vara intresserade av tydliggör han. En nära koppling kan ses till Holloway och Robinson (1995) som menar att företag måste anpassa sitt medieval och de meddelanden som presenteras i denna media för att nå rätt målgrupp. Vesterlund framhåller vidare att det blir allt viktigare med databaser för att kunna rikta sin marknadsföring bättre. Detta för att fånga in vilka medier en viss målgrupp föredrar och lättare kunna rikta sin marknadsföring direkt mot denna. Lindskog stödjer detta och menar att i Rosa Bussarnas fall måste de börja rikta sin reklam istället för att presentera ”40 olika budskap” i en och samma annons.

4.5 Trender

Överlag anser Eriksson inte att Rosa Bussarna har behövt anpassa sig till några trender. Han påpekar att utvecklandet av 50+ berodde på en anpassning till kunden. Berg i sin tur anser

EMPIRISK OCH TEORETISK ANALYS

─ 36 ─

dock att företaget försöker anpassa sig, vilket stöds av Lindskog som menar att ”alla trender

påverkar ju resebranschen”. Enligt honom är den starkaste trenden och som kommer att

påverka även framöver, att resenärerna blir mer diversifierade. Detta har redan påverkat kundens beteende och restrenden i sig. En närhet kan ses till Hultén et al. (2008) som menar att människor väljer resor som kan förhöja deras livskvalitet. Vesterlund i sin tur understryker att resenären i sig kräver mer individualiserade lösningar än tidigare och trenden enligt honom är att det kommer att fortsätta öka även i framtiden. På motsvarande sätt anser Ørnbo et al. (2005) att det sista dagens kunder vill är att bli behandlade som en del i den stora grå massan. Det handlar enligt Gordon (1998) om att skapa ett värde för varje enskild kund. Henriksson klargör diskussionen ytterligare genom att framhålla att kunderna väljer resor som kan definiera dem själva som personer. De vill särskilja sig från mängden samt framstå som unika och speciella förtydligar hon.

En annan trend som gäller kunderna är att antalet äldre blir allt fler framhåller Trantham, vilket redan Rosa Bussarna har anpassat sig till. Dessa kräver dessutom enligt Liljengren mer och behöver en annan slags behandling. En närhet kan ses till Moutinho (2000) som understryker att den äldre befolkningen gör att företag måste ändra sina strategier inför framtiden. Eriksson klarlägger att de är på väg att utveckla en mer bekväm och exklusiv resa för att tillfredsställa denna åldersgrupp än mer. Detta är något som även Vesterlund påpekar att Rosa Bussarna bör göra, men han tydliggör att det är viktigt att företaget skapar ett mervärde om de ska kunna ta mer betalt. Kamfjord (2002) kan kopplas till detta då han tar upp den åldrande befolkningen som en demografisk trend som kommer påverka turismen än mer framöver.

Samhällsförändringar påverkar också enligt Vesterlund reseföretagen. En förändring är att

säsonger håller på att suddas ut då alltfler väljer att dela upp semestern över fler kortare perioder. Trantham påpekar att Rosa Bussarna har insett att ”people can not go on taking such

long vacations anymore”, varvid företaget kommer att behöva göra en justering framöver. Här

finns en anledning att se en koppling till Goeldner och Ritchie (2006) som påpekar att människors fritid kommer att bli mer oregelbunden tidsmässigt. De menar att företag behöver bli mer flexibla än tidigare. Ovannämnda förändringar och utvecklingar kan även kopplas till Kapferer (2004) som menar att företag med ett varumärke kontinuerligt måste förändra och tänka innovativt för att kunderna inte ska bli uttråkade.

Lindskog framhåller att miljötrenden är något som kommer beröra än mer i framtiden. Vårt miljötänkande, fortsätter han, uttrycks genom att dagens resenärer har ett alltmer etiskt tänkande. De blir dessutom mer medvetna om hur resandet påverkar bland annat destinationer. En koppling kan göras till Nordin (2005) som anser att resenärer framöver kommer eftersträva ett mer gott samvete vid valet av resor. Berg understryker att miljön kommer att ha en inverkan genom att vissa destinationer troligtvis kommer att bli tvungna att införa restriktioner mot besökare. Vidare tar hon upp att miljön även kommer generera förhöjda kostnader för både företag och resenärer. Trantham framhåller också att höjda priser tack vare miljön förmodligen kommer bli en framtida påverkningsfaktor. Hon menar att detta skulle ske på grund av höjda bränslepriser och Ecotänkandet i sig. Hon avslutar med att säga ”like any company we are always striving to maximize our revenue potentials”. Ett samband kan ses till det Mathieson och Wall (2006) som påpekar att det hållbara tänkandet ökar hos kunderna, vilket kommer resultera i att turistnäringen måste börja tänka om. Vesterlund tar även han upp att ökade priser kommer orsaka förändringar i framtiden. En risk är att det kommer utesluta vissa målgrupper som inte längre har råd att resa lika mycket som de gjort tidigare. Vidare menar han att miljön kommer påverka genom att det ”faktiskt kan slå ut en

EMPIRISK OCH TEORETISK ANALYS

─ 37 ─

destination och förändra resandet”. På motsvarande sätt klargör Holden (2000) att det

kommer krävas förändringar i framtiden eftersom stora delar av turismen är beroende av naturliga resurser. Liljengren framhåller att miljön inte är något som Rosa Bussarna aktivt arbetar med och i dagsläget är det endast ett fåtal resenärer som ställer frågor kring detta ämne. Sett till prisökningar har han dock också insett att det är ett hot inför framtiden tillsammans med en eventuell lågkonjunktur. En närhet kan ses till Nordin (2005) som understryker att stigande priser och förändringar i konjunkturen kan få effekt på hur människor väljer att distribuera sina pengar i framtiden.

Internet är enligt Vesterlund det som har påverkat mest och som kommer att fortsätta påverka

i framtiden. Bussbranschen överlag anser han är dålig på att ta till sig detta, vilket han tror kan bero på bristande kunskaper. Den största förändringen är det han tidigare påpekat gällande en vidareutveckling av word-of-mouth konceptet genom resedagböcker och bloggar. En anknytning kan upplevas till Cooper et al. (1998) som understryker att teknologin är fundamental för att företag inom turistbranschen ska kunna arbeta på ett effektivt sätt. Henriksson tydliggör att Internet har skapat nya möjligheter för kunder att söka information och jämföra resor och researrangörer än tidigare. Ett resultat av detta menar hon är att företag måste ”hänga med och erbjuda det där lilla extra som gör att man väljer att använda sig av

deras tjänst istället för ett annat alternativ”. På motsvarande sätt menar Fyall och Garrod

(2005) att utvecklingen av Internet har gjort det möjligt för kunder att söka information i en helt annan utsträckning än tidigare. Henriksson nämner även risken med att ett dåligt rykte sprider sig snabbare och i större utsträckning idag. Trantham konstaterar också hon att användandet av Internet kommer öka framöver. Berg menar dock att Rosa Bussarna troligtvis inte kommer påverkas i alltför stor utsträckning tack vare att resorna som erbjuds är så speciella. Hon tror till exempel inte på en onlinebokningstjänst. Till sist klargör Trantham att Rosa Bussarna endast har en distributionskanal nämligen dem själva. Hon menar att tack vare resornas speciella karaktär kommer människor alltid vilja ha en personlig kontakt för att kunna ställa frågor. En närhet kan ses till Goeldner och Ritchie (2006) som menar att kunder väljer hur de har kontakt med företag utefter vad de söker. Exempelvis har en direktkontakt med ett företag den fördelen, enligt dem, att kunden kan erhålla expertis som inte går att få på samma sätt över en Internetsida.

Det globala anser Berg vara något som kommer att inverka i framtiden och framförallt genom öppnandet av gränser som skapar nya destinationer och möjligheter för reseföretag att erbjuda resor till. ”National security” är något som Trantham ser kan skapa både möjligheter och problem framöver, i och med att gränser både kan öppnas och stängas för utomstående. Ett samband kan ses till Cooper et al. (1998) som anser att länders politiska situation kan komma att influera resenäringen. Detta då gränser stängs och öppnas, vilket de menar kan ha att göra med, exempelvis säkerheten i vissa länder. Något som också kan inkluderas i den politiska aspekten är det som Vesterlund framhåller gällande länders lagstiftning. Han förtydligar att det kan inverka genom att det exempelvis kan underlätta för turistnäringen att verka inom vissa områden. Detta kan kopplas till Moutinho (2000) som även han anser att länders lagstiftning kan inverka turistnäringen.

EMPIRISK OCH TEORETISK ANALYS

─ 38 ─

4.6 Tendenser från empirin

Efter det att vi genomfört vår empiriska undersökning har vi trots uppsatsens kvalitativa fokus sett vissa kvantitativa mönster, som vi finner intressanta och därför viktiga att tydliggöra. Vi vill poängtera att vi under detta avsnitt inte har för avsikt att generalisera utan enbart påvisa att det finns särdrag som flera av våra intervjuobjekt varit eniga om. Detta har frambringat följande punkter;

 Äventyr och samvaro, nyckelord för Rosa Bussarna

Alla respondenter förmedlade dessa nyckelord som de två mest centrala värdena Rosa Bussarna önskar erbjuda sina resenärer.

 Relationer och kundhantering är något Rosa Bussarna värnar om

Även här är alla informanter relativt överens om att hur företaget hanterar sina resenärer har varit en orsak till att de lyckats bli så framgångsrika. De bildar en relation till sina resenärer på ett eller annat sätt. Något som vidare framkom var att det kan bero på att resorna Rosa Bussarna erbjuder är så unika.

 Varumärket är betydelsefullt i Rosa Bussarnas fall

Respondenterna klargjorde att Rosa Bussarna har ett starkt varumärke och det är mycket tack vare deras speciella rosa färg som syns i alla sammanhang. Något annat som intervjuobjekten var överens om är att företaget är unikt i sitt slag i Sverige, det finns med andra ord inga direkta konkurrenter. Dock var flertalet också ense om att konkurrensen hårdnar vilket kommer förändra förutsättningarna för Rosa Bussarna i framtiden.

 Det viktigaste mediet för Rosa Bussarnas är word-of-mouth

Extern marknadsföring är något som är mycket viktigt överlag i dagens samhälle framhåller våra informanter. Samtidigt är de överens om att word-of-mouth är det mest avgörande mediet. För Rosa Bussarna ansåg de flesta att detta är den viktigaste mediekanalen på grund av att de har en stor grad återkommande resenärer som pratar varmt om företaget.

 Kunder kräver mer vilket har påverkat Rosa Bussarna

Alla intervjuobjekt tar upp att kunder i dagens samhälle har blivit mer krävande både inför, under och efter sina genomförda resor. En orsak till detta menar de flesta respondenterna beror på den ökade resvanan. Dessutom ansåg alla våra informanter att denna trend har eller bör ha påverkat Rosa Bussarna i någon form.

─ 39 ─

5 Slutdiskussion

I detta kapitel presenteras de slutsatser som vi kommit fram till tack vare vår analys samt empiriska och teoretiska materialinsamling. Vi kommer att besvara uppsatsen syfte samt i en avslutande del knyta ihop det slutgiltiga resultatet. Delsyfte tre gällande inslag och förslag kring framtiden för Rosa Bussarna bygger både på svar från våra intervjuobjekt samt egna idéer.