Marknadsf¨oringsplan

Innan projektet kunde genomf¨oras beh¨ovdes en marknadsf¨oringsplan, se Bilaga A, s¨attas upp f¨or att p˚a ett tydligt s¨att se hur marknaden ¨ar uppbyggd samt vilka dess behov ¨ar. I mark- nadsf¨oringsplanen anv¨ands en rad metoder och modeller f¨or att beskriva arbetet fr˚an ett internt s˚av¨al som externt syns¨att. Nedan beskrivs och motiveras respektive modell som anv¨ants. PEST

Den PEST-analys som genomf¨ordes syftar till att beskriva de omv¨arldsf¨orh˚allanden som kommer att p˚averka arbetet. PEST ¨ar en akronym uppbyggd av de Politiska, Ekonomiska, Sociala och Teknologiska faktorerna [52]. PEST-analysen kan vara ett verktyg som l¨ampar sig v¨al f¨or att dra slutsatser kring de trender som finns i en specifik omv¨arld, och passar d¨arf¨or bra att inleda ett arbete med [52].

NABC

I marknadsf¨oringsplanen anv¨andes NABC-metoden. Metoden h¨arstammar fr˚an Stanford Rese- arch Institute och beskrivs i Carlson och Wilmots bok “Innovation: The Five Disciplines for Creating What Customers Want” som ett st¨od f¨or att definiera en aff¨arsid´e [53]. NABC ¨ar en f¨orkortning p˚a Need, Approach, Benefit och Competition och med dessa 4 ledord kan id´en p˚a ett systematiskt s¨att testas [53]. Modellen st¨aller fr˚agorna: vilket behov finns det f¨or produkten, hur ska den implementeras, vilka f¨ordelar finns och vilka konkurrenter finns det f¨or produkten.

Porters femkraftsmodell

I Porters artikel “How Competitive Forces Shape Strategy” beskriver han de krafter som han menar ¨ar viktigast att ta h¨ansyn till i en extern analys av ett f¨oretag [54]. I samma artikel sam- manfattas dessa i 5 krafter, konkurrens mellan befintliga akt¨orer, kundens f¨orhandlingsstyrka, leverant¨orers f¨orhandlingsstyrka, substitut och konkurrens fr˚an nya akt¨orer [54]. Genom model- len f˚ar f¨oretaget en tydlig bild av den externa marknaden.

SWOT

Slutligen s˚a anv¨andes en SWOT-analys i marknadsf¨oringsplanen f¨or att p˚a ett s˚a omfattande s¨att som m¨ojligt kartl¨agga vilka risker och m¨ojligheter som finns. I modellen redog¨ors de styrkor, svagheter , m¨ojligheter och hot som existerar. SWOT-analysen kan vara ett anv¨andbart verktyg att besitta som bas f¨or de framtida beslut som beh¨over tas [52]. F¨orutom den del av analysen som ber¨or de externa m¨ojligheterna och hoten s˚a anv¨ands resultaten fr˚an SWOT-analysen f¨or att f˚a en god ¨overblick i vilka styrkor och svagheter som kan identifieras [52].

3.1.2 Enk¨at

Under f¨orstudien genomf¨ordes ocks˚a en enk¨atunders¨okning i syfte att f˚a en bild av den nuvarande marknaden och dess kunder. Urvalet till de svarande gjordes enligt bekv¨amlighetsstrategin [38], d˚a de svarande p˚a enk¨aten ans˚ags ˚aterspegla den tillt¨ankta m˚algruppen p˚a ett tillfredsst¨allande s¨att. Enk¨aten riktade sig fr¨amst mot studenter p˚a Link¨opings universitet och distribuerades s˚aledes till dessa genom sociala medier. Ut¨over detta erh¨olls svar genom ett slumpm¨assigt urval runtom p˚a campus. Svaren samlades in under en period av 2 veckor. Av de 72 svarande var 46 m¨an och 26 kvinnor.

3.1.3 Prototyp

Innan skapandet av den faktiska produkten utvecklades en prototyp genom programmet Figma1_. Prototypen inneh¨oll sidans grundl¨aggande delsidor och funktioner. Fokus h¨ar l˚ag p˚a att skapa en prototyp ¨over hur sidans design skulle se ut. Fem e-handelsapplikationer anv¨andes som referens, se Bilaga K. Prototypen som utvecklades var av typen low-fidelity.

3.2

Implementation

Kommande avsnitt syftar till att belysa p˚a vilket s¨att webbapplikationen utvecklades och imple- menterades. Vilka verktyg som anv¨andes f¨or att skapa den slutgiltiga produkten kommer ¨aven att presenteras.

3.2.1 Systemstruktur

Centralt i implementationen av webbapplikationen var kommunikationen mellan klienten, ser- vern och andra enheter. Figur 3.1 visar den grundl¨aggande kommunikationen som anv¨andes.

Figur 3.1: Systemarkitektur f¨or webbapplikationen.

Vidare utgick programmets kodstruktur fr˚an en python-fil inneh˚allande de mest centrala rutterna f¨or varje komponent av webbapplikationen. HTML-strukturen delades upp i ett flertal mallar som motsvarade varje delsida av webbapplikationen, till exempel en Logga in-sida och en Utforska- sida. Vid varje sidbyte skickades ett anrop till servern som i sin tur svarade med att skicka tillbaka den valda sidan med m¨ojliga parametrar. Vid behov av dynamiska anrop till servern utan att sidan laddas om anv¨andes Ajax -metoder i Javascript.

3.2.2 Anv¨andargr¨anssnitt

Anv¨andargr¨anssnittet utgjordes av den allm¨anna designen anv¨andaren tog del av. I detta arbetet anv¨andes m¨arkspr˚aket HTML. Vidare anv¨andes CSS f¨or att skapa specifika komponenter p˚a sidan och Bootstrap f¨or att bland annat g¨ora webbapplikationen responsiv f¨or alla sorters enheter. Ut¨over detta anv¨andes ocks˚a jQuery f¨or att g¨ora Ajax -anrop. Hanteringen av varor i kundvagnen skedde via cookies f¨or att undvika att spara kundvagnsobjekten i databasen.

3.2.3 Server

I servern hanterades databasen tillsammans med en stor del av webbapplikationens funktiona- litet. Det huvudsakliga programspr˚aket som anv¨andes var Python och ramverket Flask. Flask- modulen Flasksql hanterade databasen inneh˚allande diverse anv¨andaruppgifter och samtliga m¨obler. Vidare anv¨andes Stripe2 _{som betalningsmetod.}

3.3

Utv¨ardering

F¨or att utf¨ora en s˚a helt¨ackande och substantiell unders¨okning som m¨ojligt l˚ag fokus p˚a att b˚ade erh˚alla kvalitativ data men ocks˚a kvantitativ. I anv¨andartesterna anv¨andes d¨arf¨or b˚ade kvalitativa metoder som t¨anka h¨ogt-protokoll samt kvantitativa metoder som SUS-test. Web- bapplikationen testades med fokus p˚a anv¨andbarhet och f¨ortroendet, som fr˚agest¨allningen syftar till att besvara.

3.3.1 Anv¨andartester

Efter implementationen av webbapplikationen utf¨ordes en rad anv¨andartester i syfte att f˚a en bild av hur webbapplikationen presterade n¨ar det kom till anv¨andbarhet samt f¨ortroende. Anv¨andartesterna utf¨ordes genom att en testperson tillfr˚agades om den kunde t¨anka sig att delta i en kort unders¨okning ang˚aende en webbapplikation f¨or f¨ors¨aljning av begagnade m¨obler. Vid testtillf¨allet delades ett instruktionsblad ut av testledaren. D¨ar gavs all information testper- sonen beh¨ovdes och som komplement fanns testledaren tillg¨anglig vid fr˚agor och funderingar. Testpersonen fick d¨arefter tillg˚ang till webbapplikationen.

Testpersonen gavs 7 uppgifter:

1. Registrera sig som en anv¨andare. 2. Logga in.

3. L¨agga till en bl˚a f˚at¨olj i sin varukorg. 4. L¨agga till en valfri stol i sin varukorg. 5. Slutf¨ora k¨opet av varukorgen.

6. L¨amna en s¨aljf¨orfr˚agan. 7. ¨Andra sina anv¨andaruppgifter.

Information om m¨obeln som var ¨amnat att s¨aljas hade redan f¨orberetts av testledaren. Likas˚a de uppgifter som skulle ¨andras och registreras samt loggas in med. Syftet h¨ar var att s¨atta testpersonen i en situation d¨ar den bes¨oker en webbapplikation f¨or f¨orsta g˚angen och har d¨arf¨or begr¨ansad erfarenhet och vetskap om hur den ska g˚a tillv¨aga.

Testledaren gav ¨aven instruktion om att testpersonen l¨opande skulle redog¨ora f¨or hur denne uppfattade webbapplikationen och dess funktioner. Dessa reflektioner antecknades av testledaren och utmynnade i ett samverkande t¨anka h¨ogt-protokoll. Efter testet gavs deltagaren en enk¨at som bestod av fyra separata delar. De fr˚agor som st¨alldes presenteras nedan. Den f¨orsta var inledande fr˚agor. Den andra bestod av ett SUS-test, i syfte att m¨ata webbapplikationens anv¨andbarhet. I den tredje delen av enk¨aten m¨attes testpersonens upplevda f¨ortroende f¨or webbapplikationen. Testpersonen fick h¨ar svara p˚a fr˚agor med likert-skala d¨ar svarsalternativen l˚ag mellan 1-5 f¨or att m¨ojligg¨ora en utr¨akning av resultatet enligt SUS tillv¨agag˚angss¨att. Svarsresultatet av dessa skalades sedan f¨or att framst¨alla ett f¨ortroende-v¨arde f¨or webbapplikationen. Den fj¨arde och sista delen utgjordes av mer breda fr˚agor som ist¨allet f¨or kvantitativa svar kr¨avde att testpersonen drog egna slutsatser kring applikationens anv¨andbarhet och upplevda f¨ortroende. Detta f¨or att framst¨alla mer kvalitativa svar d¨ar svaren inte begr¨ansades av ett fixt antal svarsalternativ.

Inledande fr˚agor:

1. Hur skulle du ranka din egna f¨orm˚aga att navigera dig i ett system du aldrig anv¨ant f¨orut? 2. Mitt f¨ortroende f¨or e-handel ¨ar generellt?

Fr˚agor i SUS-testet:

1. Jag tror att jag skulle vilja anv¨anda detta system ofta. 2. Jag tyckte att systemet var on¨odigt komplicerat. 3. Jag tyckte att systemet var l¨att att anv¨anda.

4. Jag tror att jag skulle beh¨ova st¨od av en teknisk person f¨or att kunna anv¨anda detta system.

5. Jag tyckte att de olika funktionerna i detta system var v¨al integrerade. 6. Jag tyckte det var f¨or mycket inkonsekvens i detta system.

7. Jag kan f¨orest¨alla mig att de flesta skulle l¨ara sig att anv¨anda detta system mycket snabbt. 8. Jag tyckte att systemet var mycket besv¨arligt att anv¨anda.

9. Jag k¨ande mig mycket s¨aker p˚a att anv¨anda systemet.

10. Jag beh¨ovde l¨ara mig en hel del saker innan jag kunde komma ig˚ang med det h¨ar systemet.

Fr˚agor i F¨ortroende-testet:

1. Jag skulle kunna t¨anka mig att k¨opa n˚agot fr˚an denna e-shop. 2. Jag tycker hemsidans s¨akerhet ¨ar tillr¨acklig.

3. Jag k¨anner mig bekv¨am med att l¨amna ut mina personliga uppgifter (personnummer, adress, kontonummer etc) till hemsidans ansvariga.

4. Jag upplever att hemsidan var l¨attnavigerad. 5. Jag upplever att LITHEm¨obler bryr sig om mig. 6. Jag upplever att informationen p˚a hemsidan var tydlig. 7. Jag upplever att informationen p˚a hemsidan var p˚alitlig. 8. Jag upplever att designen p˚a hemsidan var enhetlig. 9. Jag upplever att LITHEm¨obler f¨oljer tydliga principer.

¨

Oppna fr˚agor till anv¨andaren:

1. Vad fungerade bra p˚a hemsidan enligt dig? 2. Vad fungerade d˚aligt p˚a hemsidan enligt dig?

3. Vilken aspekt, om n˚agot, av hemsidan bidrog till att du k¨anner mer f¨ortroende till hem- sidan?

4. Vilken aspekt, om n˚agot, av hemsidan bidrog till att du k¨anner mindre f¨ortroende till hemsidan?

I anv¨andartestet deltog 25 personer. Tids˚atg˚angen f¨or ett test var cirka 10-15 minuter, beroen- de p˚a den enskilde testpersonen. Testerna utf¨ordes delvis med en testledare sittandes bredvid p˚a plats men ocks˚a p˚a distans via verktyget Zoom3_{. Vid anv¨andning av Zoom fick testperso-} nen instruktionerna skickade till sig via en textfil tillsammans med den efterf¨oljande enk¨aten. Testledaren delade sedan sin sk¨arm vilket gav testpersonen m¨ojligheten att navigera webbap- plikationen och fullf¨olja testet. En fullst¨andig beskrivning av anv¨andartestet finns tillg¨anglig i Bilaga H och svar finns i Bilaga I.