I f¨oljande avsnitt diskuteras den metod som legat till grund f¨or resultatet. De delar av me- toden som diskuteras ¨ar tillv¨agag˚angs¨attet, enk¨atstudien och anv¨andartesterna. Ut¨over detta diskuteras ¨aven prototypen och k¨allkritik i kommande avsnitt.
5.2.1 Implementationsuppl¨agg
I efterhand har det i gruppen diskuterats ifall implementationen av webbapplikationen lades upp p˚a fel s¨att. Valet att enbart ha en iteration av utvecklande togs i b¨orjan av projektet och s˚ags d˚a som det b¨asta tillv¨agag˚angss¨attet. Planen var d˚a att efter iterationen utf¨ora anv¨andartester och unders¨oka om webbapplikationen ingav f¨ortroende hos anv¨andaren. Mycket bra kritik och f¨orb¨attringsf¨orslag gavs under testen men p˚a grund av valet att endast ha en iteration av ut- vecklande kunde denna nya information ej anv¨andas under utvecklandet. Enligt Rettig [55] leder flera iterationer av webbutveckling till ett b¨attre resultat. Detta betyder att om en andra ite- ration av utvecklande hade genomf¨orts efter de f¨orsta testerna ¨ar chansen stor att resultatet av webbapplikationen hade gett st¨orre f¨ortroende hos anv¨andaren.
N˚agot som inte lades s¨arskilt mycket tid p˚a var informationsinneh˚allet p˚a de olika vyerna. Detta var n˚agot som f¨orbis˚ags och som inte ans˚ags s¨arskilt viktigt vid designen av webbapplikationen. Resultat fr˚an SUS-test, f¨ortroende-test samt t¨anka h¨ogt-protokollet visar dock p˚a att mer tid borde lagts p˚a detta i utvecklandet och teorisamlandet. Detta ¨ar n˚agot som gruppen skulle ha insett tidigare i utvecklandet om arbetet hade delats upp i flera iterationer.
5.2.2 Enk¨atstudie
Resultatet som enk¨atunders¨okningen kom att generera bidrog till v¨ardefulla insikter i vilka funktioner och grundkrav anv¨andarna ser som mer eller mindre viktiga. Utformandet av enk¨aten var av en mer kvantitativ karakt¨ar med svarsalternativ enligt likerts skala, utan m¨ojlighet f¨or de svarande att beskriva sina svar i fritext. Detta var ett medvetet val i skapandet av enk¨aten d˚a de fr˚agor som beh¨ovde besvaras i den inledande f¨orstudien inte kr¨avde n˚agon djupare kvalitativ analys. Ett totalt antal svarande p˚a 72 personer anses, som tidigare beskrivet, som ett antal stort nog f¨or att kunna dra vissa slutsatser. Dock hade sj¨alvklart signifikansen varit st¨orre vid ett st¨orre antal stickprov men i detta fall ans˚ags inte detta som prioritet.
Den demografiska spridningen kan ¨aven det ses som en begr¨ansning i signifikansen men d˚a m˚algruppen f¨or webbapplikationen faktiskt ¨ar studenter, vilka var de huvudsakliga svarande, betraktas detta som en fullt godtagbar grupp svarande. Ett resultat fr˚an enk¨aten som framkom var att de flesta av de svarande k¨oper sina m¨obler nya i m¨obelvaruhus, men att hela 81,9% valde att sk¨anka eller s¨alja vidare sina anv¨anda m¨obler i diverse andrahandskanaler. Detta skulle kunna tala f¨or att det finns en efterfr˚agan f¨or en webbapplikation d¨ar dessa svarande v¨ander sig till n¨ar det blivit dags att g¨ora sig av med sina gamla m¨obler. Samtidigt s˚a finns det redan flertalet olika kanaler som redan har skapat sig en relation till dess anv¨andare som kan vara sv˚ar att bryta upp.
Vidare s˚ag majoriteten att s¨aker betalning och att skicket p˚a varorna som de st¨orsta punkterna f¨or oro. Detta ter sig t¨amligen naturligt d˚a k¨opet av varan ¨ar helt distansierat fr˚an kunden. Varken ¨overl¨amningen av varan eller pengarna ¨ar n˚agot som kunden kan se eller k¨anna p˚a. Detta g¨or att det ¨ar av st¨orsta vikt att utforma ett system d¨ar kunderna k¨anner en tillit till b˚ade sj¨alva systemet men ¨aven s¨aljaren. Resultatet fr˚an hur “kunderna” upplevde den skapade webbapplikationen f¨oljer i rubriken nedan.
5.2.3 Anv¨andartester
De medelv¨arden som framst¨alldes genom testerna f¨or respektive v¨arde indikerar p˚a positiva resultat. Enligt korrelationsanlysen finns det dessutom en stark korrelation v¨ardena mellan, vilket bekr¨aftar stora delar av den teori som tidigare presenterats. Att denna korrelation finns g¨or det dock dess mer invecklat att analysera de tv˚a resultaten enskilt.
De skillnader som finns mellan de tv˚a kan rimligtvis identifieras i hur beskrivningen av m¨oblerna och bristerna i betalningsprocessen uppfattades. Ett SUS-v¨arde p˚a ¨over 90 vittnar om en ap- plikation som ¨ar ¨overl¨agsen g¨allande sin anv¨andbarhet, medan ett f¨ortroende-v¨arde p˚a 79 inte ger n˚agot definitvt resultat, vilket presenterades i teorin. I paritet till varandra kan det dock argumenteras f¨or att v¨ardet p˚a f¨ortroendet f¨or webbapplikationen ¨ar underm˚aligt. En v¨al utfor- mad navigation och enkel design kan vara det som bidrar till att f¨ortroendet hos anv¨andarna upplevs st¨orre ¨an vad det annars vore. Att detta samband finns ¨ar n˚agot som b¨or tas i be- aktning s˚a ofta som m¨ojligt d˚a en applikation skapas eller utvecklas. Bland den teori som tidigare presenteras finns det flertalet studier som p˚avisar anv¨andbarhetens positiva effekter i det upplevda f¨ortroendet, men det motsatta uppvisar inte samma typ av korrelation. Det upplevda f¨ortroende en anv¨andare har av tj¨ansten eller f¨oretaget beh¨over n¨odv¨andigtvis inte bidra till att anv¨andbarheten upplevs p˚a ett liknande s¨att. S˚aledes kan det argumenteras f¨or att anv¨andbarheten ¨ar ett omr˚ade av h¨ogre prioritet. En av baksidorna med detta beskrivs vidare under rubriken Falskt f¨ortroende.
De anv¨andartester som genomf¨ordes hade alla samma typ av uppl¨agg. Anv¨andaren fick en kort beskrivningen av syftet med testet och presenterades sedan ett anv¨andarprotokoll d¨ar de olika stegen som testet bestod av beskrevs. Detta protokoll finns att ta del av som Bilaga G. Instruk- tionerna som framgick i detta protokoll hade i syfte att t¨acka in den st¨orsta m¨ojliga delen av webbapplikationens funktioner samtidigt som det inte skulle skapa upprepningar i utf¨orande i liknande funktioner f¨or ofta. Protokollet anses ha bidragit till positiva effekter i resultatet d˚a en likriktning av utf¨orandeordningen och instruktionerna g¨or det enklare att skapa ett replikerbart arbete. En av de brister som fanns i instruktionerna var att de aldrig h¨anvisade anv¨andaren till att bes¨oka sidan Om oss. Att en del av anv¨andarna aldrig navigerade sig till den information som fanns om webbapplikationen och dess underliggande organisation kan, enligt Gregg och Walczak [11], varit en bidragande faktor till att anv¨andarna upplevde ett l¨agre f¨ortroende ¨an vad de annars skulle. Dock kan det ¨aven haft den omv¨anda effekten d˚a en del av anv¨andarna framf¨orde att sidan Om oss inte var av samma kvalit´e som resten av applikationen. Denna kritik r¨orde s˚av¨al design som information. M˚anga av anv¨andarna framf¨orde att de hade velat se mer ing˚aende och personligare information, s˚asom en presentation av medarbetarna.
Samtliga testdeltagare var v¨anner till f¨orfattarna av detta arbete. Risken ¨ar stor att resultaten fr˚an testerna hade varit annorlunda om testarna inte haft n˚agon relation till webbapplikatio- nens utvecklare, till exempel om de valde att inte ge negativ feedback f¨or att undvika att g¨ora utvecklarna nedst¨amda. Att hitta oberoende frivilliga studenter hade dock sannolikt varit en tidskr¨avande och opraktisk process. Dock ¨ar det inte ett orimligt antagande att testdeltagarna inte valde att ge mindre negativ feedback under n˚agon viss del, vilket betyder att urvalet av test- deltagare f¨ormodligen inte p˚averkade konstaterat samband mellan anv¨andbarhet och f¨ortroende. De tv˚a olika skalorna f¨or att uppskatta upplevt f¨ortroende och anv¨andbarhet skiljer sig ˚at p˚a flera olika s¨att. SUS-testet ¨ar en vanlig f¨orekommande metod f¨or att m¨ata hur anv¨andbar ett tekniskt system eller webbapplikation ¨ar och kunde d¨arf¨or relativt enkelt appliceras p˚a detta arbete. F¨ortroende-v¨arde ¨ar, j¨amf¨ort med SUS, ett nyare och inte lika v¨al bepr¨ovad metod. Att det uppkom i samband med utv¨ardering av olika finansiella system s˚asom banker, f¨ors¨akrings-
och kreditbolag och inte f¨or att m¨ata f¨ortroende f¨or webbapplikationer explicit kan vara en svaghet i dess trov¨ardighet. Till skillnad fr˚an SUS s˚a ¨ar fr˚agorna i ett test f¨or att framst¨alla ett f¨ortroende-v¨arde inte konstanta till antalet och beh¨over inte f¨olja samma metodik som den i SUS. Detta skapar mer valm¨ojlighet men kan ocks˚a bidra till en ¨okad os¨akerhet kring testre- sultatet n¨ar det ska j¨amf¨oras mot andra f¨ortroende-v¨arde. I testet som genomf¨ordes skulle det kunna argumenteras f¨or att specifikt tv˚a av fr˚agorna mer ber¨orde anv¨andbarhetsaspekten ¨ar f¨ortroendet. S˚aledes skulle det framst¨allda v¨ardet kunna vara f¨orh¨ojt endast till anledning av att webbapplikationen var av god anv¨andbarhet. I denna studie s˚a var syftet att frambringa ett uppskattat v¨arde p˚a f¨ortroendet hos webbapplikationen f¨or att kunna j¨amf¨ora detta med resul- tatet fr˚an SUS-testet och eventuellt kunna analysera dessa tv˚a djupare. F¨oljaktligen l¨ampar sig anv¨andandet av ett f¨ortroende-v¨arde v¨al f¨or just detta arbete.
I de fritextsvar som anv¨andarna kunde bidra med var det vanligt f¨orekommande med positiva kommentarer kring design och layout, vilket bidrar till en h¨ogre upplevd anv¨andbarhet. Dock utvecklades inte dessa svar till att beskriva vilka specifika detaljer kring design eller layout som var s¨arskilt uppskattade. I efterhand hade information kring detta kunnat bidra till att en slutsats ang˚aende de designm¨assiga val som gjorts under arbetets g˚ang enklare kunnat sammanst¨allas.
5.2.4 Prototyp
Skillnaderna mellan applikationen efter den slutgiltiga iterationen och den prototyp som ut- formades ¨ar f˚a. Menyf¨altet beh¨olls med samma genomg˚aende position ¨over alla m¨ojliga vyer, m¨obelutforskningssidan med m¨obler representerade som enskilda s¨aljobjekt samlade i ett rutn¨at likas˚a. ¨Aven knapparna i de olika vyerna har i stort sett bibeh˚allits, med tillh¨orande funktiona- litet som den ursprungligen var t¨ankt. Det t¨ankta anv¨andningsfl¨odet skiljer sig, eftersom i den slutgiltiga produkten kan anv¨andaren direkt l¨agga en m¨obel i sin varukorg fr˚an utforskningsvyn, utan att klicka in p˚a den m¨obelns egna vy som det var beskrivet i prototypen. Applikationen fick under anv¨andartesterna ber¨om f¨or sin anv¨andarv¨anlighet och beskrevs som enkel att navi- gera, vilket kan h¨arledas fr˚an prototypen. G¨allande f¨arg och konturer skiljer sig applikationen och prototypen ˚at, vilket ¨ar naturligt eftersom tanken med prototypen var att beskriva hur en designen skulle kunna se ut. Med bakgrund i teorin valdes nya f¨arger till applikationen f¨or att ¨
oka f¨ortroendet ytterligare. N˚agot som inte fanns i prototypen var sj¨alva betalningssidan. Endast en prototyp skapades, n˚agot som ledde till att denna f¨oljdes relativt noggrant vid den f¨orsta designen av webbapplikationen. Fokus l˚ag p˚a att skapa webbapplikationen utefter proto- typen vilket gav ett tunnelseende i den grundl¨aggande uppbyggnaden. I efterhand kom gruppen till insikt att ett b¨attre uppl¨agg hade varit om alla medlemmar i gruppen skapade en egen proto- typ. Dessa prototyper hade sedan visats upp och diskuterats, n˚agot som hade resulterat i en mer igenomt¨ankt prototyp. Fler id´eer och tankar hade d˚a f˚att p˚averkan p˚a prototypen och d¨armed den slutgiltiga webbapplikationen. Till exempel var sk¨alet till att filtreringen hamnade p˚a den v¨anstra sidan att prototypen skapades s˚a. Om prototypen ist¨allet hade skapats med filtreringen i centrum hade detta f¨oljts ist¨allet vilket kanske hade medf¨ort att filtreringsfunktionen inte hade sm¨alt in i bakgrunden och missats av vissa anv¨andare.
5.2.5 K¨allkritik
K¨allorna best˚ar d¨arefter framf¨orallt av vetenskapliga artiklar publicerade i tidskrifter eller p˚a konferenser. Tidigt under arbetet sattes en standard f¨or k¨allor, givetvis skulle de vara relevanta
f¨or projektet, samt om de var m¨ojligt skulle de vara peer-reviewed f¨or att garantera en h¨ogre s¨akerhet av informationen.
Helst skulle ¨aven k¨allorna inte vara alltf¨or gamla, vilket varierade. Kravet p˚a nya publicerade forskningsartiklar ¨ar att de ska presentera n˚agot nytt, vilket g¨or att forskning som gjorts f¨or m˚anga ˚ar sedan fortfarande har relevans idag s˚avida inga nya r¨on har publicerats. Detta kunde ses i de k¨allor som hanterade ¨amnen som inte behandlade teknik, t.ex. f¨ortroende som studerats under l˚ang tid i m˚anga olika f¨alt och till viss del design och anv¨andbarhet av system som var mer sammankopplat med psykologi. En tydlig majoritet av k¨allorna var fr˚an efter 2000. Bland dessa k¨allor var ungef¨ar 40% fr˚an innan 2010 och 60% fr˚an och med 2010.
Att det finns kulturella skillnader som p˚averkar hur olika grupper uppfattar och interagerar med webbapplikationer ¨ar k¨ant fr˚an teoriavsnittet. Med det i ˚atanke hade det varit passande att v¨alja studier gjorda p˚a svenska studenter till detta arbetes teoretiska underlag, men det har visat sig sv˚art att hitta s˚adana unders¨okningar. De h¨oga v¨ardena i SUS och f¨ortroende-v¨arde som erh¨olls i anv¨andartesterna tyder dock p˚a att de kulturella skillnaderna ¨ar sm˚a mellan testdeltagarna i detta arbete och grupperna som unders¨oktes i studierna som ligger som underlag till detta arbete. D¨arf¨or kan det antas att materialet som anv¨andes vid webbapplikationens design var bra till detta ¨andam˚al.
En k¨alla som citerats m˚anga g˚anger i denna rapport ¨ar Johnson J. [22]. Boken ¨ar publicerad av Elsevier, som ¨ar en av v¨arldens st¨orsta publicister av bland annat vetenskapliga journaler med mera. Det i sig garanterar inte kvaliteten av informationen i boken, men det talar f¨or att boken har granskats av f¨orl¨aggare med kunskap inom omr˚adet. M˚anga av de k¨allor som refereras till i boken ¨ar ¨aven de forskningsartiklar. Denna bok bed¨oms att vara underbyggd av bra forskning och d¨armed passande att anv¨anda i denna rapport, men det ignoreras inte att den potentiellt inte genomg˚att samma peer-review process som andra k¨allor. ¨Aven andra b¨ocker anv¨andes som k¨allor f¨or rapporten, men d˚a [22] anv¨andes mycket gjordes valet att diskutera den enskilda k¨allan h¨ar.
Av de k¨allor som anv¨ants har de n¨astan uteslutande varit skrivna p˚a engelska. Detta inneb¨ar att termer och begrepp som presenterats har ¨oversatts. Detta har gjorts noga f¨or att inte ¨andra den inneb¨ord av begreppet som avses p˚a originalspr˚aket.