6. Analys
6.3. Matchning på grundskolan
Matchning är det begrepp som kanske starkast belyser den dubbla roll som Sawyer (2006, 233) beskriver. Å ena sidan visar enkätresultatet att de flesta respondenter anser att det är viktigt att arbeta med eleverna mot arbetsmarknadens behov, å andra sidan framhäver de vikten av elevers intresse. Den roll som elevers intresse har i vägledningssammanhang kan förklaras utifrån tre aspekter: elevens fria val (Skolverket 2011), den svenska klientcentrerade teoritradition (Andergren 2014, 68) och den tredje aspekten är att vägledare ser elevers intressen som en del av elevernas identitetsskapande projekt. Dessa tre aspekter visar att trots respondenterna anser att det är viktigt att arbeta mot arbetsmarknadens behov så väger elevers intressen tyngre. Den roll intressen ter sig ha i vägledningen visar på en stark koppling både till individualism och skapande av ”självet”, men också till respondenternas egna värderingar och arbetssätt.
Majoriteten av respondenterna ser att eleverna gör sina gymnasieval genom en kombination av eget intresse och arbetsmarknadens behov, vilket kan förstås som att skolan har lyckats att förse eleverna med nödvändig kunskap för att göra väl underbyggda val (Skolverket 2011, 9, 14). Men det är ändå en stor del respondenter som anser att elever inte påverkas av arbetsmarknadskunskapen utan väljer efter eget intresse. Detta kan både ses med vad Giddens (1991, 92, 102-106) menar, att de väljer efter sin egen identitet och livsstil efter att de gjort riskbedömningar av de olika alternativen, men det kan också ses som att eleverna inte fått den kunskap som de behöver. Ytterligare en faktor är hur respondenter ser på matchning i sitt eget arbete, då resultatet visar att deras syn kan påverka hur ofta de arbetar mot arbetsmarknadens behov, vilket både kan förklara varför elever inte påverkas och att de saknar nödvändig kunskap.
Vägledares dubbla roll som institutionella aktörer och elevers advokat (Sawyer 2006, 233) speglar också den delade syn som finns bland respondenterna på matchning av elever mot arbetsmarknadens behov. Det finns de respondenter som svarat att de använder sig av matchning ibland, men å andra sidan är det många som är emot det. Komplexiteten i frågan kan också tolkas genom att så många respondenter valt vet ej eller annat som svarsalternativ. Detta resultat visar också på det som Lindh (1988, 22) skriver att det inte
47,62, 68) skriver; att vägledare är påverkade av rådande samhälls- och organisationsnormer och av den svenska vägledningstraditionen. Vägledares syn på matchning i grundskolan grundas med andra ord i deras egna värderingar och rådande normer, men skulle också kunna förklaras av hur de väljer att tolka begreppet matchning; med en positiv eller negativ betoning.
Den framtida vägledningen tror de flesta respondenter kommer att fortsätta se ut som den gör idag, men det finns också de respondenter visar en delad bild; de som tror att den kommer att utgå från arbetsmarknaden och de som tror att den kommer att utgå mer från elevers intressen. Ser vi till Giddens (1991) och det fokus som finns på identitetsskapande så kommer vägledningen fokusera mer på elevers intressen, men ser vi istället till vägledares arbetssätt och läroplanen (Skolverket 2011) ser det inte ut som att några större förändringar kommer att ske.
6.4. Sammanfattning
Respondenternas varierade arbetssätt kan ses som ett sätt att förse eleverna med alla de olika kunskaper som läroplanen nämner, men det kan också förstås av att respondenterna själva formar sitt eget arbetssätt som är grundat i både erfarenhet, värderingar men också samhällets och organisatoriska normer. I och med att skolan själv formar hur arbetet med studie- och yrkesorientering ska se ut, varierar både arbetssätt och samarbete beroende på det fria utrymme som läroplanen ger för tolkning. Arbetet påverkas också av åsikter om matchning av elever mot arbetsmarknadens behov.
7. Diskussion
7.1. Analysdiskussion
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur vägledare på högstadiet i grundskolan använder sig av matchning mot arbetsmarknadens behov i vägledningen och analysen visar att vägledares arbetssätt är varierat både vid vilka sammanhang de arbetar men också till vilka uppgifter de använder och hur ofta de arbetar med eleverna. Framför allt visar studien på att det finns delade åsikter om användandet av matchning mot arbetsmarknadens behov.
Analysen visar att elevers intresse har en central roll i vägledningen på grundskolan vilket också både Hedenus och Wikstrands (2015) och Panicans (2015) forskning visar. Dock stämmer inte bilden som majoriteten av respondenterna i denna studie delar; att elever väljer som en kombination av eget intresse med kunskap om arbetsmarknadens behov, med resultatet i Panicans (2015) rapport som menar att unga till stor del väljer efter sitt eget identitetsskapande och utan någon förankring till arbetsmarknaden. Detta stämmer mer överens med Giddens identitetsskapande (1991, 45). Skillnaden i slutsatserna kan bero på vilka respondenterna eller informanterna är. I min studie har respondenterna varit vägledare medan i Panicans rapport (2015) har informanterna varit elever som delat med sig av sina subjektiva tankar. Detta tyder på att effekten av vägledares arbete mot arbetsmarknadens behov kanske inte har sådan kraft vid elevers gymnasieval som vägledarna tror.
Analysen visar att samarbetet, både när det kommer till samarbetet i skolan och med arbetslivet behöver organiseras på ett bättre sätt. I och med att läroplanen (Skolverket 2011) tolkas individuellt speglar det sig i hur olika samarbetet ser ut. Karlson och Skånberg (2012, 57-58) slutsats var att det krävs ett större samarbete mellan skola och arbetsliv för att motverka den missmatchning som finns på den svenska arbetsmarknaden. Både skola och arbetsliv ser ett behov av ett större samarbete, vilket leder mig till frågan: vad krävs för att
detta utökade samarbete ska ske och vem ska initiera eller ansvara för det? Samarbete skapar en ypperlig chans för båda parter att tillgodose sina mål. Skolan att tillgodose målen i skollagen (SFS 2010:800) och läroplanen (Skolverket 2011) och för arbetslivet att visa vad som är viktigt och eftertraktat för dem (Karlson & Skånberg 2012).
Både Karlson och Skånberg (2012, 41) och Handel (2003, 140, 150) belyser att ett stort problem i matchningen är att de arbetssökande saknar de personliga egenskaper som söks. Analysen visar att respondenternas arbetssätt grundar sig på skollagen (SFS 2010:800) och läroplanen (Skolverket, 2011) vilka uttrycker bland annat att elever ska erhålla kunskaper och utvecklas för att klara sig i samhället. Om vi ser till det behov som ovan forskning visar borde kanske detta få en större del i undervisningen än vad den får idag.
7.2. Metoddiskussion
Min avsikt med att använda mig av enkät som metodval var att kunna nå ut till så många respondenter som möjligt. Även om det var en stor del av respondenterna som besvarade enkäten (cirka 40 %) är det inte den stora andel som jag hade hoppats på. Min förhoppning var att medverkan skulle komma upp i åtminstone åttio procent, vilket skulle medföra att en större generalisering skulle kunna göras. Förutom de orsaker till bortfall som jag redan nämnt tidigare (se 4.6.1), kan detta bortfall bero på om vi ska se till de åsikter som jag fått in via mail och till resultatet; att matchning i grundskolan är ett känsligt område. Men att det också är ett område där det råder skilda åsikter om beroende på hur man väljer att tolka begreppet och vilka värderingar som ligger bakom. Trots detta stora bortfall anser jag att den empiri jag samlat in ändå visar hur en stor andel vägledare arbetar och vilken syn de har på matchning i grundskolan. Dock skulle det krävas ytterligare och mer djupgående studier på området. Mer om detta behandlas nedan.
7.3. Teoridiskussion
I studiens planeringsstadium var tanken först att använda mig av Hollands teori (1985), men efter rekommendationer och eftertanke om det föränderliga samhället ändrade jag till Savickas teori, främst begreppen yrkesidentitet och anpassningsförmåga (Savickas 2005). Inför analysdelen insåg jag att denna teoriram inte skulle kunna analyseras från, då resultatet inte redovisade något material som kunde förstås utifrån ovan nämnda begrepp. Jag valde därför att inför analysen ändra nästintill hela den teoretiska delen och istället använda mig av en referensram som skulle kunna användas till att förklara både respondenternas arbetssätt, men också åsikter om matchning i grundskolan.