Vägledares åsikter om matchning

De flesta respondenter anser att det är viktigt att arbeta med eleverna om arbetsmarknaden och den kunskapen anser respondenterna också påverkar eleverna i deras gymnasieval. Empirin visar att det finns skilda åsikter hos respondenterna om matchning av elever mot arbetsmarknaden samt att det finns ett samband mellan respondenters syn på matchning och hur ofta de arbetar med eleverna.

Majoriteten av respondenterna anser att arbetet med eleverna mot arbetsmarknaden och dess behov är viktigt eller oerhört viktigt, dock visar resultatet att det även finns de respondenter som ser det som meningslöst eller som tycker varken eller. Som i tidigare avsnitt nämnt visar analysen ett samband med hur respondenterna samarbetar med arbetsmarknaden (se diagram åtta). Analysen visar inte något ytterligare samband.

1 0 9 58 54 0 10 20 30 40 50 60 70 Meningslöst Inte viktigt Varken eller Viktigt Oerhört viktigt

Vad anser du om att arbeta med eleverna mot arbetsmarknaden och dess behov?

13 1 72 33 3 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Annat Vet ej De väljer genom en kombination av eget intresse samt

arbetsmarknadens behov

De påverkas inte utan väljer utefter eget intresse De väljer mer utefter arbetsmarknadens behov

Hur anser du kunskap om arbetsmarknaden påverkar elevernas gymnasieval? Di ag ra m 1 0 Di ag ra m 1 1

Över hälften av respondenterna anser att kunskap om arbetsmarknaden påverkar eleverna i deras gymnasieval och att valen görs genom en kombination av eget intresse och arbetsmarknadens behov. Cirka en fjärdedel av respondenterna anser att eleverna väljer endast efter eget intresse, men även vissa av de respondenter som valt svarsalternativ annat:

Även om jag undervisar genom Yrkeskompassen på AF så väljer eleverna utifrån sina tankar förutsättningar.

9:or väljer generellt efter eget intresse, gymnasieelever efter båda delarna

Respondenternas svar visar att intresse är en stor faktor som påverkar vid elevernas gymnasieval. Analys av empirin visar att det finns ett svagt samband mellan denna fråga och hur respondenterna tror vägledningen kommer att se ut i framtiden (se diagram fjorton).

Majoriteten av respondenterna anser att matchning är en bra metod så länge individens intresse tas i åtanke (jfr med svar i diagram 11), men resultatet visar också att det finns de respondenter, en mindre del som anser att matchning är en mindre bra metod:

Matchning är omöjligt att göra utifrån. Af har inte lyckats någonsin.

Elver som inte är intresserade har man ändå ingen nytta av i matchningen, det blir aldrig bra att tvinga någon in i något. Däremot kan man visa att det finns och att det finns ett behov

Ovan respondenters citat visar att matchning är ett komplext ämne kring vilket det finns flera olika åsikter. En respondent beskrev sin åsikt följande: ”det är ej möjligt i grundskolan

14 9 6 9 78 6 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Annat Vet ej Varken eller Matchning är inte en bra metod vid individers yrkesval Det är en bra metod så länge individens intressen tas i

åtanke

Det finns bristyrken som endast kan fyllas genom matchning av elever

Vilket behov ser du på arbetsmarknaden för att använda matchning vid yrkesval?

Di ag ra m 1 2

eftersom grundskolan ska vara objektiv enligt styrdokumenten”. Här visar respondenten på ytterligare en faktor som de måste förhålla sig till i sitt arbete; grundskolans styrdokument. Analys av empirin visar ett svagt samband mellan vilket behov respondenterna ser på arbetsmarknaden av matchning och vilken syn respondenterna har på matchning av elever.

Nästan en tredjedel av respondenterna svarar att de använder sig av matchning ibland och nästan lika många valde svarsalternativet annat. Endast tjugo av dessa respondenter valde att specificera sina svar, men majoriteten av de som gjorde det påpekar att det är elevens intressen som är det centrala i vägledningen. Vissa menar att det är för tidigt att använda sig av matchning på grundskolan, då eleverna inte är tillräckligt mogna för matchning i den åldern.

Matchning finns med som en komponent i min vägledning men kan i vissa fall påverka den neutrala roll som jag som studie- och yrkesvägledare har. Många vill gärna se oss Syv som ”inkastare” på arbetsmarknaden.

Utifrån hur de etiska riktlinjerna är skrivna, är matchning inte något som aktivt ska användas som ”påtryckningsmedel” för att påverka elevens egen process. (….) Matchning är enligt mitt sätt att se det ett sätt att försöka påverka och styra, vilket vi ju inte ska hålla på med.

OBS De som jobbar med matchning i grundskolan följer inte skollagen!!!

De tre citaten visar att som vägledare ska de ta hänsyn till och ha en neutral roll, etiska riktlinjer och skollagen vid sitt arbete med eleverna. Flera respondenter menar att matchning inte går hand i hand med deras uppdrag som vägledare på grundskolan.

Andra beskriver hur de kan använda matchning i sitt arbete:

Matchning är en bra metod i vissa situationer men då anser jag att en grundlig vägledning ska ligga till grund

41 18 6 4 46 7 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Annat Vet ej helt emot anser vara onödigt Använder mig av ibland Arbetar kontinuerligt med

Vilken syn har du på matchning av elever mot arbetsmarknaden?

Di ag ra m 1 3

Jag kan nämna det när eleven pratar om vad som intresserar dem

Dessa citat respondenter som hittat ett sätt att använda sig av matchning i sitt arbete. Andra respondenter har också nämnt att det är viktigt för eleverna att ha kunskap om arbetsmarknaden och vägen dit.

Analys av empirin visar ett svagt samband mellan respondenternas syn på matchning av elever och hur ofta de arbetar med eleverna mot arbetsmarknaden (se diagram fyra). Den visar också ett svagt samband med vad respondenterna anser behövs för att de ska arbeta mer mot arbetsmarknaden (se diagram sex) och vilket behov de ser på arbetsmarknaden för matchning (se diagram tolv).

Majoriteten av respondenterna tror att vägledningen kommer att fortsätta se ut som den gör idag; en kombination av både elevers intressen och arbetsmarknadens behov. En mindre del respondenter tror att vägledningen kommer att utgå från elevers intressen.

Elevens intressen kommer och måste enligt min mening komma först. Att stirra sig blind på arbetsmarknadens behov utgör en risk, en risk att glömma bort elevens intressen och drömmar. Arbetsmarknaden går oftast i cirklar och försöka matcha detta blir lite diffust

Men det finns även respondenter som tror att den framtida vägledningen kommer att arbeta mer mot arbetsmarknaden och dess behov.

Tyvärr tror jag att den kommer att grunda sig i arbetsmarknadens behov. Där har vi SYVare ett viktigt jobb att göra. Vi måste, i allt dehär, se till att matchningen också tar

8 9 73 14 2 16 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Annat Vet ej att kombinera både elevers intressen och arbetsmarknadens

behov

att arbeta mer mot arbetsmarknadens behov att utgå mer från elevers lämplighet främst att utgå från elevers intressen

Hur tror du att den framtida vägledningen kommer att se ut?

Di ag ra m 1 4

hänsyn till individen. Annars behövs ju ingen vägledning, då är det ju bara att googla på bristyrken. (…)

Ännu en gång visas den komplexitet som vägledning är och vikten av balans mellan elevens intresse och matchning. En annan respondent skriver såhär:

Frågan är också hur jag som vägledare vill att vägledningen ska se ut. Vägledningen innehåller både individens intressen, lämplighet och resurser samt arbetsmarknadens krav och behov. Jag tror att vi som vägledare måste vara väldigt tydliga och ärliga med hur arbetsmarknadens krav och behov ser ut. Vi vet ju att framtidsyrken finns inom teknik- och IT-branschen, vården och utbildningssektorn. Där finns goda jobbmöjligheter. Detta är något som jag idag säger och informerar om. Om en individ har intresse inom dessa områden är det då fel att uppmuntra hen?

Ovan citat visar hur vägledarens egna värderingar präglar dennes arbetssätt.

Det finns ett svagt samband mellan hur respondenterna tror att vägledningen kommer att se ut i framtiden och hur de anser att kunskap om arbetsmarknaden påverkar elevers gymnasieval.