Prospektivt insamlad fallserie baserad på journalgranskning.
3.2. Studiepopulation
Studien genomfördes på universitetssjukhuset i Örebro. En prospektiv insamling av journaler till en arbetslista i Klinisk portal (KP) genomfördes av sjuksköterskorna på barnkliniken USÖ. De inkluderade patienterna inkom på remiss från BVC/VC med indikationen prolongerad ikterus. Ytterligare två patienter inkluderades till arbetslistan utan remiss eftersom frågeställningen var prolongerad ikterus och provtagning genomfördes utifrån rutinen. Tre barn på arbetslistan exkluderades från studien då deras remisser inkommit före eller efter studieperioden. Det resulterade i en total studiepopulation på 33 patienter under studieperioden 21 september 2020 till och med 12 februari 2021, vilket var hela perioden som rutinen användes.
Inklusionskriterier:
- Remiss från BVC/VC med indikation prolongerad ikterus under studieperioden.
- Inkommen till barnmottagningen utan remiss med indikation prolongerad ikterus där provtagning initierats utifrån rutinen under studieperioden.
Exklusionskriterier
- Remiss från BVC/VC med indikation prolongerad ikterus före 21 september 2020 eller efter 12 februari 2021.
3.3. Journalgranskning
Journalgranskning genomfördes på barnkliniken USÖ mellan 12 april 2021 och 15 april 2021.
Materialet extraherades från KP och fördes in i ett externt Excel-dokument bestående av 31 variabler. Informationen som insamlades berörde bland annat barnens medicinska
basuppgifter, information från remisser, provtagning samt etiologi till prolongerad ikterus. Se Bilaga 2.
3.4. Begrepp och definitioner Konjugerad hyperbilirubinemi:
Denna studie utgick ifrån den nationella definitionen av konjugerad hyperbilirubinemi.
Konjugerad hyperbilirubinemi definieras nationellt som ett konjugerat bilirubinvärde på >17 µmol/l eller ett konjugerat värde på >20% av totalt bilirubinvärde [1].
Bröstmjölksinducerad ikterus:
Definierades i denna studie som prolongerad okonjugerad hyperbilirubinemi hos ett för övrigt friskt, helammat barn där ingen annan orsak till ikterus identifierats.
Gestationsålder:
Är det mått på graviditetslängden som användes i denna studie. De flesta barn föds mellan gestationsvecka 37–42. Födsel innan 37 veckor innebär prematuritet och födsel efter 42 veckor innebär överburenhet [25]. Angiven gestationsålder i remissen bedömdes i studien som godtagbar om antal veckor var angivna samt om vecka och dag (vecka+ dag) var angivna.
Vårdkontakt:
Definierades i denna studie som all typ av kontakt som familjen har haft med barnkliniken.
Exempel på vårdkontakter är telefonsamtal, besök, provtagning, brev och vidare utredning med till exempel ultraljud.
Vidare utredning av underliggande sjukdom:
Definierades i denna studie som annan utredning än uppföljande provtagning av konjugerat bilirubin, totalt bilirubin och hemoglobin (Hb). Det kunde till exempel innefatta ultraljud, remiss till levercentrum i Stockholm eller annan provtagning.
Dokumenterad återkoppling:
Definierades i studien som återkoppling till familjen som hade dokumenterats i journalen. Till exempel telefonkontakt, brev eller återkoppling på ett besök.
Utebliven återkoppling:
Utebliven återkoppling definierades i denna studie som ingen dokumenterad återkoppling till familjen om provsvar efter sista provtagningen. Utredningen beräknades i denna studie som avslutad fyra dagar efter sista provtagning då ingen återkoppling fanns.
Utebliven provtagning:
Definierades i denna studie som missad provtagning där ingen ny provtagningstid hade bokats in och ingen annan uppföljning av patienten fanns dokumenterad. Utredningen beräknades i denna studie som avslutad fyra dagar efter datumet då provtagning skulle genomförts.
Avföringsfärg:
Avföringsfärg angiven i remissen bedömdes i denna studie som normal då remittent skrivit
”normal” i remissen, alternativt angivit ”gul”. Avfärgad avföring definierades i denna studie som ”vit”, ”blek” eller med liknande termer beskriven avföringsfärg.
Allmäntillstånd i remissen:
Allmäntillstånd bedömdes i studien som ”utan anmärkning” om det i remissen beskrivits som
”gott”, ”piggt barn” eller med liknande uttryck. Allmäntillståndet beskrevs ”påverkat” om det av remittenten beskrivits som ”hängigt”, ”gnälligt” eller med liknande uttryck.
Kost:
Patientens kost angivet i remissen bedömdes som enbart bröstmjölk om remittenten hade skrivit ”helammas” eller ”ammas”. Kombination innefattade barn där remittent skrivit att både amning och ersättning förekom.
Födelsevikt och viktutveckling i remissen:
Beskriver att remittenten hade angivit barnets födelsevikt samt viktutveckling i remissen.
Viktutveckling bedömdes som angiven om remittent hade skrivit information om viktuppgång, avstannad viktutveckling eller viktnedgång.
3.5. Statistiska analyser
Analys av data genomfördes i IBM SPSS statistics 26 samt i Microsoft Excel version 16.47.1.
I studien beräknades bland annat medelvärde, median och incidens samt ett konfidensintervall (KI) för incidensen som angavs med 95% säkerhet. Utöver detta användes, för
signifikansprövning mellan två grupper, ett Fisher´s exact där signifikant värde bedömdes som p <0,05. Metoden användes eftersom urvalet var litet och där ett av de förväntade värdena var lägre än fem.
Incidensen av prolongerad ikterus beräknades utifrån antalet patienter i studiepopulationen och statistik om antal födda i Örebro län som inhämtades från statistiska centralbyrån [26].
Barn som geografiskt hörde till Karlskoga lasarett exkluderades från incidensberäkningen då dem inte skickades till USÖ för provtagning. Patienter som geografiskt hör till Karlskoga lasarett innefattar Laxå, Karlskoga och Degerfors kommuner. Studietiden var 21 september 2020 till och med 12 februari 2021. Utifrån definitionen av prolongerad ikterus måste
patienten vara 14 dagar gammal. Detta genererar födelsedatum mellan 8 september 2020 och 29 januari 2021 för den aktuella studieperioden, vilket var datumen som incidensen
beräknades utifrån. SCB för endast statistik över antal födda barn per månad. Antalet barn som beräknades vara födda 1–7 september 2020 samt 20–31 januari 2021, utifrån
medelvärdet av antal födda per dag under den aktuella månaden, exkluderades i incidensberäkningen. Se figur 1.
Etiska överväganden
Forskning på barn innebär alltid etiska frågor kring nyttan kontra risken för patienterna.
Nyttan med studien var detektion av brister i rutinen vilket kan medföra en säkrare och effektivare vårdrutin i framtiden. Studien var en kvalitetsuppföljning där uttag av data från
journaler genomfördes på ett systematiskt sätt som inte innebar betydande risk för
patienternas säkerhet och personliga integritet. Patienternas omhändertagande påverkades inte av datainsamlingen och dessutom är prolongerad ikterus ett tillstånd som endast påverkar nyfödda vilket innebär att studien inte hade kunnat genomföras med en annan population. Då studien var en kvalitetsgranskning på medicinsk enhet, där ingen intervention förekom, behövdes ingen etikprövning. Medgivande till journalgranskning inhämtades inom ramen för kvalitetsgranskning och personuppgifterna pseudoanonymiserades, vilket minskade
spårbarheten.
4. Resultat