Material och metoder

Samlingen upplever de flesta pedagogerna som ett tillfälle till språkstimulering då barnen både tränar sitt eget språk och att lyssna till varandra. Någon pedagog menar dock att samlingen är ett forum där den vuxne tar det största talutrymmet och det språkliga utrymmet för barnen blir litet. Alla pedagogerna ser böcker och högläsning som viktigt när barnets språk ska stimuleras. Högläsning sker på alla förskolor dagligen och kan ibland kombineras med konkretiserande material eller dramatisering. Böcker används även för att skapa tillfällen att samtala kring bilder och innehåll. Doris och Ella låter ibland barnen återberätta sagan genom att efter avslutad sagostund låta barnen rita vad de hört. Den spontana läsningen upplever dock en del av pedagogerna att det är svårt att få tid till, men Anna utrycker att hon tar sig tid till läsning och prioriterar detta. På någon av förskolorna är möjligheten till att läsa spontant ännu mindre eftersom man valt att inte ha böckerna tillgängliga för barnen. Ella pekar på svårigheten med att välja böcker när man har en barngrupp med stor åldersspridning och därmed stora olikheter i den kognitiva nivån. Hon menar att detta leder till att en del barn får lyssna till för enkla böcker. Vad det gäller datorn som språkbefrämjande redskap har pedagogerna olika åsikter. Doris tycker att det är bättre med mänskliga förebilder och Cilla menar att deras barn använder datorn mycket hemma. Övriga tror att datorn kan vara ett hjälpmedel i det språkutvecklande arbetet men det är få förskolor som har en dator tillgänglig för barnen. Några av pedagogerna nämner dock att de kan använda datorn för att visa bildspel för barnen som ger möjlighet till samtal och samspel. Alla pedagogerna använder sig av både foto och bilder som ett pedagogiskt hjälpmedel. Foto används både för att locka till samtal mellan barnen och för att stimulera återberättande av händelser och upplevelser medan bilder används mer för att träna språket som färdighet. För att stimulera till samtal sätts foto upp i barnhöjd och skapar därmed en mötesplats för barnen i språket. Merparten av pedagogerna menar att just de gemensamma upplevelserna är viktiga att ta tillvara för att skapa och utveckla dialoger.

Ella menar att det är viktigt att fånga barnen just där de är och skapa pedagogiska samtal för att ge barnen nya begrepp och vidga de redan befintliga. Anna och Cilla ser även det tematiska arbetet som viktigt när det gäller att utveckla språket. De har långsiktiga temaarbeten där språket har en tydlig plats. Cilla arbetar även med att skapa planerade situationer för språkstimulering där de använder språklekar med alla barnen på ett lustfyllt sätt och hon poängterar vikten av att låta barnen öva sig i att lyssna för att på så sätt nå språket. För att nå alla barnen i dessa situationer jobbar de med inte allt för stora och flexibla grupper.

”Lyssna, som jag sa innan, så är lyssna hela tiden början. Känna efter vad man

säger och hur man säger det. Blir det bara slarv att jag säger ”vingdruvor” hela tiden för att det var enkelt att säga. (Cilla)

Vi vill med tabell 5:1 åskådliggöra alla de olika material och metoder som pedagogerna nämner att de använder i sitt språkstimulerande arbete. Metoderna för att utveckla barnens språk varierar men målet är detsamma.

Tabell 5:1 Av pedagogerna nämnda språkstimulerande material och metoder

+ + +

+ = benämns tydligt och medvetet (+) = ytligt benämnande

– = benämns inte alls

”Ju fler sinnen barnet använder när det ska lära in någonting desto större chans är det att barnet lär sig.” (Anna)

5.3 Föräldrasamarbete

Alla pedagoger nämner att man har utvecklingssamtal med föräldrarna där

språkutvecklingen är en av punkterna men att man inte lägger större vikt vid språket än andra utvecklingsområden. De flesta pedagoger menar att det är när man upplever

Högläsning + + + + +

Sång & musik + (+) + + (+)

Flanosagor + (+) – (+) (+)

Rim & ramsor − – + (+) (+)

Drama & teater + – + – +

Handdockor (+) – – – + Fingerlekar – – – – (+) Språklåda mm + + (+) + + Spel – – – – + Rita – – + + (+) Träna munmotorik – – + – – Lek + + + + + Tecken + (+) – – (+) Gå till biblioteket + – – – +

problem i språkutvecklingen som samarbetet med föräldrarna intensifieras. Anna och Cilla anser att föräldramötena fyller en viktig funktion när det gäller att ge information kring språkstimuleringen och för att skapa förtroende och samarbete kring språket. Doris och Cilla har aktivt försökt påverka föräldrarna att läsa mer för barnen hemma genom att tillhandahålla bokpåsar som familjerna kan låna hem för att läsa tillsammans. De pedagoger som har övervägande flerspråkiga barn i sina grupper möter ofta föräldrar som är oroliga för barnens språkutveckling. Här stödjer pedagogerna föräldrarna i att använda sitt modersmål tillsammans med barnen och förklarar att förskolans uppgift är att stimulera den svenska språkutvecklingen.

”Det är ett av våra allra viktigaste uppdrag tycker jag. Att stärka föräldrarna till att tycka att de är bra och att tala om för dem att den kunskapen vi har och enligt

all forskning är det bra att prata sitt modersmål med sitt barn.” (Anna)

Någon av förskolorna sätter i samband med barnens bilder och foton sätter upp texter till föräldrarna som knyter verksamheten till läroplanen och berättar varför och hur man jobbar med de olika utvecklingsområdena.