Jonsson och Mattsson (2016) beskriver materialhantering som hantering, lagring och
förflyttning av material inom ett företag. Inom materialhantering ingår aktiviteter som bland annat inlagring, plockning och transport inom företaget (Jonsson & Mattsson, 2016).
Oskarsson et al. (2013) menar att hanteringen av varor påverkar både kostnader och leveransservice. Exempelvis om hanteringen av material är ineffektiv kan det leda till att ledtiden blir längre. Med längre ledtid är det svårare att förutse när material ankommer vilket leder till att leveranspålitligheten påverkas (Oskarsson, et al., 2013).
En kartläggning av materialets flöde ökar förståelsen för hur en förändring kommer att
påverka dagens flöde. Detta leder till att det går att avgöra huruvida en förändring leder till en förbättring eller inte. Oskarsson et al. (2013) menar att en kartläggning av ett material bör innehålla aktiviteter och lagerpunkter som materialet behöver passera. Vidare bidrar även kartläggningen till att identifiera vilka personer eller avdelningar som är inblandade i flödet. Kartläggning kan göras på flera sätt och detaljnivån bör anpassas utifrån syftet med
kartläggningen. Figur 7 visar några vanliga symboler som används vid flödeskartläggning (Oskarsson, et al., 2013).
Figur 7. Symboler vid flödeskartläggning
Materialflödets effektivitet beskriver Lumsden (2006) som samverkan mellan service,
kapitalbindning och kostnader i den så kallade logistiska målmixen som presenteras i Figur 8. Inom den logistiska målmixen eftersträvas hög leveransservice, låg kapitalbindning och låga logistikkostnader. Problemet med den logistiska målmixen menar Lumsden (2006) är att en förändring som påverkar en del av verksamheten positivt kan påverka andra delar i
verksamheten negativt. Exempelvis kan en förändring med minskat antal transporter göra att kostnaderna minskar men leveransservice mot kund minskar också samtidigt som
kapitalbindningen ökar eftersom mer material kommer att lagras. Detta gör att det är viktigt med ett helhetsperspektiv där påverkan på leveransservice, kapitalbindning och
logistikkostnader vägs mot varandra (Lumsden, 2006).
Figur 8. Logistiska målmixen
3.4.1 Leveransservice
Leveransservice är ett nyckelord inom logistik som syftar på den service som företag behöver tillgodose kunder för bibehållen verksamhet (Oskarsson, et al., 2013). Det finns tre olika delar inom begreppet leveransservice; före leverans, vid leverans samt efter leverans. Vidare kan leveransservice delas upp i sex beståndsdelar så kallade leveransserviceelement.
Oskarsson et al. (2013) beskriver dessa beståndsdelar enligt följande:
Leveransservice - Leveranstid - Leveranssäkerhet - Servicenivå - Flexibilitet Kapitalbindning - Förråd - PIA - Lager Logistikkostnader - Hantering - Transport - Styrning
- Leveranspålitlighet. Tillförlitlighet i ledtiden.
- Leveranssäkerhet. Syftar på att det som beställs är det som levereras, i termer av produkt, kvantitet och kvalitet.
- Lagertillgänglighet. Andel varor som kan levereras direkt vid beställning.
- Information. Syftar på informationsutbytet mellan kund och leverantör. Kunden vill ha information om leverantörens service och leverantören vill ha information om exempelvis efterfrågan.
- Flexibilitet/kundanpassning. Syftar på förmåga att tillgodose kundens specifika önskemål i möjligaste mån. Exempelvis produktanpassning, kortare ledtid et cetera.
3.4.2 Logistikkostnader
Jonsson och Mattson (2016) definierar logistikskostnader som de kostnader som kan kopplas till logistiska aktiviteter. Logistiska aktiviteter kan vara hantering, transport och lagring av produkter i ett materialflöde. Dessutom bör även kostnader för bundet kapital i och med lagring av produkter i flödet inkluderas i de logistiska kostnaderna (Jonsson & Mattsson, 2016). Vidare ingår även kostnader för administration i och med styrning och planering av materialflödet. En indirekt kostnad som även bör tas hänsyn till är brist- samt
kapacitetskostnader. Jonsson och Mattson (2016) menar att logistikkostnader kan definieras för en enskild process, för en organisation, en försörjningskedja eller ett nätverk av flera organisationer.
Jonsson och Mattson (2016) delar upp logistikkostnaderna i följande kostnadstyper: - Transport- och hanteringskostnader
- Emballeringskostnader - Administrativa kostnader - Orderkostnader
- Lagerkostnader
- Brist- och förseningskostnader - Kapacitetskostnader
Dessa sju kostnadstyper är endast exempel på hur kostnaderna kan delas upp och
delkostnader kan även hänföras till en eller flera kostnadstyper. Kostnadstyperna kan vara beroende på vilken verksamhet som studeras, i andra fall kan en annan uppdelning av kostnadstyper vara mer relevant (Jonsson & Mattsson, 2016).
Nedan kommer tre av dessa kostnadstyper förklaras ytterligare då de anses vara relevanta för studiens diskussion.
3.4.2.1 Transport- och hanteringskostnader
Det uppstår både interna som externa transport- och hanteringskostnader. Interna
hanteringskostnader som främst uppstår är intern plockning, förflyttning och paketering av material (Jonsson & Mattsson, 2016). Dessa kostnadsposter kan även ingå i
lagerhållningskostnader, var kostnaderna redovisas kan skilja sig från fall till fall. Externa transport- och hanteringskostnader som uppstår är främst vid transport av material mellan lokaler samt till och från leverantör och kund. Jonsson och Mattsson (2016) förklarar att i transport av material ingår alltså förflyttning, omlastningar och lossning av gods. Under transporten uppstår även en kapitalbindningskostnad, det vill säga att det materialet som transporteras har ett värde som skulle kunna investeras på andra sätt. Denna
kapitalbindningskostnad bör även tas hänsyn till vid beräkning av totala transportkostnader. De externa transporterna kan skötas med hjälp av egna transporter eller av ett anlitat
transportföretag. (Jonsson & Mattsson, 2016)
3.4.2.2 Lagerkostnader
Jonsson och Mattson (2016) menar att det finns två delar som utgör den totala
lagerkostnaden, dessa två delar är den finansiella- och fysiska delen. Den finansiella delen kallas lagerföringskostnad och innefattar det avkastningskrav som organisationen ställer på det lagerförda materialet. Den fysiska delen benämns som lagerhållningskostnad och utgörs exempelvis av driftkostnader för lagret. Vidare menar Jonsson och Mattson (2016) att tre kostnadskomponenter behöver uppskattas för att beräkna lagerkostnaderna.
Den första kostnaden som behöver uppskattas är kapitalkostnaden som är en del av lagerföringskostnaden. Jonsson och Mattsson (2016) förklarar att kapitalkostnaden kan uppskattas genom att värdera det bundna materialet i lagret och hur värdet av det materialet skulle kunna användas till andra investeringar istället. Den andra kostnaden som behöver uppskattas är osäkerhetskostnaden som även den är en del av lagerföringskostnaden (Jonsson & Mattsson, 2016). Osäkerhetskostnaden utgörs av den risk och osäkerhet som uppstår vid lagerföring av material. Vid större mängd lagerfört material ökar risken för att material måste kasseras till följd av längre liggtid på lagret samt om vissa varor har kort hållbarhetstid. Den tredje kostnadskomponenten är lagerhållningskostnaden, denna utgörs som tidigare nämnt av driftkostnader för lagret. Dessa driftkostnader inkluderar kostnader för lagerlokalen,
lagerpersonal, administration, interna transporter och så vidare. (Jonsson & Mattsson, 2016)
3.4.2.3 Brist- och förseningskostnader
Brist- och förseningskostnader kan uppstå om en leverans inte kan levereras enligt en kunds önskemål, alltså uppstår dessa kostnader med direkt koppling till leveransservicen samt de kundserviceåtaganden som företaget satt upp. Jonsson och Mattsson (2016) menar att den allvarligaste konsekvensen av en leveransstörning är att både försäljningen och kunden går förlorad. En mindre allvarlig konsekvens är att enbart försäljningen går förlorad men att kunden väljer att förbli kund. Oavsett vilket av dessa scenarion som uppstår, kommer det uppstå en kostnad i form av en förlorad inkomst (Jonsson & Mattsson, 2016). Andra
kostnader som kan uppstå i och med en leveransstörning är att en ny leverans måste ordnas, vilket leder till extra kostnader. Dessutom kan kostnader uppstå i och med övertidsarbete i tillverkningen och/eller skadeståndskostnader för försenad leverans. Brist- och
förseningskostnader kan vara svåra att uppskatta eftersom de varierar från fall till fall. (Jonsson & Mattsson, 2016)