I detta kapitel diskuteras resultatets tillförlitlighet, vilka effekter som valet av materialstyrningsmetoden medför och hur osäkerheter kan hanteras.
6.1.1 Resultatets tillförlitlighet
Studiens resultat anses inte helt tillförlitligt eftersom de beräkningar som har genomförts endast har utgått ifrån de fyra vanligaste operationerna där två av de vanligaste gallren används, som beskrivs i kapitel 1.6. Detta leder till att resultatet från beräkningarna inte blir helt representativt eftersom alla operationer där aktuella galler används inte är med i
beräkningen. Dock beräknas antal galler utifrån de mest förekommande operationerna vilket leder till att mängden galler inte borde förändras så mycket om en vidare beräkning
genomförs där alla operationer medräknas. Detta eftersom mängden beräknat material i studien är liten per dag men ändå representerar de mest använda gallren till operationerna. I beräkningarna, som presenteras i kapitel 5.4.1 och 5.4.2, presenteras att det exempelvis behövs 5 B-galler per dag, med en ledtid på 1 dygn, till de fyra mest vanliga operationerna. Om beräkningarna hade genomförts med fler operationer hade inte mängden galler per dag ändrats så mycket eftersom den största delen av de operationer som genomförs redan är med i beräkningen.
Dock är inte resultatet helt representativt då undersköterskan under intervjun med
Ögonkliniken förklarade att 2019 var ett år med färre operationer än vanligt. Detta medför att den data som beräkningarna utgår ifrån inte blir representativ utifrån hur många operationer som genomförs under ett ”vanligt” år. När Ögonkliniken flyttar till Garnisonen planerar de att utöka kapaciteten och utföra fler operationer vilket leder till att data från 2019 inte kommer överensstämma med planerat antal operationer efter flytten.
Dessutom gjordes några antaganden vid beräkning av mängd material. Ett av dessa antaganden är att maxefterfrågan är baserad på maxantalet operationer som utförts på en vecka under år 2019. Detta maxantal är sedan jämnt fördelat över alla veckans dagar, det vill säga måndag till fredag. I och med att detta endast är ett antagande finns det en risk att maxefterfrågan är större eller mindre än den som är uppskattad i denna studie. Vid en mindre maxefterfrågan är mängden material med stor sannolikhet mer än vad som i verkligheten behövs. I omvänt fall, det vill säga om maxefterfrågan är större, är mängden material sannolikt för lite. Detta antagande gjordes eftersom i den data som erhölls fanns ingen information eller indikation om hur stor maxefterfrågan per dag var, vilket gjorde att för att kunna genomföra beräkningarna överhuvudtaget var ett antagande nödvändigt.
Vidare sattes lastbärarkvantiteten till 1. Vid liten lastbärarkvantitet så minskar
kapitalbindningen, se kapitel 6.1.3. Detta leder till att ett galler behöver transporteras mellan Ögonkliniken och Sterilcentralen så fort det har använts, vilket inte verkar rimligt i
verkligheten. Lastbärarkvantiteten bör anpassas till storleken på lådorna som materialet läggs i samt utifrån vad transporterna tillåter. Antagandet gör att mindre material behövs i flödet, vid större lastbärarkvantitet ökar sannolikt mängden material.
6.1.2 Effekter av val av materialstyrningsmetod
Genom att använda ett kanbansystem behöver inte personalen på Ögonkliniken lägga tid på att inventera förråd för att lista ut när beställning bör ske. Med kanbansystemet sker
beställning när en lastbärare har tömts, även mängden som ska beställas är bestämt. Denna information finns på det kanbankort som frigörs när en lastbärare blir tom. Kanbankortet kan vara ett fysiskt kort eller digitalt, det vill säga antingen lämnas kortet till försörjande enhet eller skickas exempelvis via mail. Vidare har då Ögonkliniken olika kanbankort för olika galler och instrument. Detta gör att det blir enkelt att anpassa antal kanbankort utifrån efterfrågan för ett specifikt galler eller instrument, vilket gör att mängden material anpassas därefter. Detta gör att kostnaden för inköp av material och kapitalbindningen kan hållas nere. Användning av kanbansystemet kan reglera och kontrollera kapitalbindningen i flödet. Den maximala kapitalbindningen kommer vara lika med antal kanbankort multiplicerat med lastbärarkvantiteten. Vidare kan då kapitalbindningen minskas genom att minska lastbärarstorleken. I denna studie är lastbärarkvantiteten satt till 1 för att hålla låg
kapitalbindning i flödet. När antal kanbankort beräknas måste alltid antalet avrundas uppåt, om antalet skulle avrundas neråt skulle materialbrist, till värdet av avrundningen, uppstå under ledtiden. Vid mindre lastbärarkvantitet blir värdet av avrundning mindre, vilket gör att kapitalbindningen minskar.
I dagsläget använder Ögonkliniken ingen materialstyrningsmetod utan beställer material utifrån erfarenhet. Beställning av engångsmaterial sker idag, enligt undersköterskan, när det finns ett visst antal lådor kvar eller med en viss periodicitet. Det går att se likheten mellan kanbansystemet och att beställa när en viss lagernivå uppnås. I och med denna likhet kan det vara enklare att implementera ett kanbansystem för personalen, eftersom systemet kan liknas med de rutiner som fanns innan.
Om Ögonkliniken skulle välja att implementera ett kanbansystem är det inte helt utan svårigheter. När en lastbärare på Ögonkliniken tömts frigörs kanbankortet och det använda materialet ska transporteras till Sterilcentralen för sterilisering. I dagsläget fungerar inte transporterna på detta sätt, vilket gör att ett renodlat kanbansystem kan vara svårt att implementera. I dagsläget sker transporterna inom fasta intervall och inte direkt när
materialet är färdigt för utleverans som krävs vid ett kanbansystem. Vidare krävs även något kommunikationsverktyg där informationen från kanbankortet kan skickas mellan parterna. Det går även att använda fysiska kort, men då avståndet är relativt långt och det är flera parter inblandade i flödet vore det enklast att använda digitala kort. Vid implementering av ett kanbansystem behöver även personalen lära sig att hantera ett nytt system. Detta leder till att det skulle uppstå en inlärningsprocess för de anställda både på Ögonkliniken och på
Sterilcentralen när systemet implementeras.
Dessutom lämpar sig kanbansystemet bäst vid förutsägbar efterfrågan, det sterila materialet identifierades ha ojämn efterfrågan. Detta innebär att osäkerheten i efterfrågan behöver hanteras på något sätt. I dagsläget används säkerhetslager för att täcka upp för osäkerheter på Ögonkliniken, detta anses vara ett bra sätt för att hantera osäkerheter i efterfrågan. En
resonerande analys angående hantering av osäkerheter genomförs i nästkommande delkapitel.
för hantering av osäkerheter diskuteras då de anses vara de mest relevanta och användbara för Ögonklinikens verksamhet. Metoderna diskuteras utifrån vilka förutsättningar som metoderna är lämpliga för och hur användningen påverkar de logistikkostnader som presenteras i kapitel 3.4.2.
När materialplanering sker bör den som planerar ta hänsyn till de osäkerheter som kan uppstå. Osäkerheter kan uppstå i form av exempelvis oväntad ökning i efterfrågan, försenade leveranser eller oväntade händelser som gör att materialet inte går att använda. I de
beräkningar som utförts i kapitel 5.4 har säkerhetsfaktorn beräknats utifrån att det ska finns ett säkerhetslager som täcker skillnaden mellan medelefterfrågan och den maximala
efterfrågan per dag.
Användning av säkerhetslager är lämpligt om risken för osäkerheter är störst vid störningar i efterfrågan. Om material inte finns på plats kan det uppstå brist- och förseningskostnader, se kapitel 3.4.2.3. För Ögonklinikens verksamhet skulle brist- och förseningskostnader uppstå i form av att en operation inte kan genomföras och/eller behöver senareläggas. Vid det
ursprungliga operationstillfället uppstår en kostnad för outnyttjad personal som inte kan genomföra operationen. Det uppstår även en kostnad för att boka om operationen till ett senare tillfälle, då läkare, sköterskor och operationssal måste schemaläggas. Detta visar att ett säkerhetslager kan vara motiverat att använda för att undvika att dessa typer av kostnader uppstår. Dock innebär användning av säkerhetslager att andra kostnader kan öka, ett exempel är lagerkostnader, se kapitel 3.4.2.2. Lagerkostnader innebär kostnader för att ha material i lager samt driftkostnader för att driva ett lager. Driftkostnader utgörs av kostnader för personal och lokaler, exempelvis kostnad för att anställa personal samt uppvärmning,
underhåll och eventuell hyra för lagerlokalen. I fallet för Ögonkliniken antas driftkostnaderna inte påverkas av ökad mängd material i någon större utsträckning. De kostnader som kan öka på grund av ökad mängd lagerfört material är investering i skåp eller liknande. Den kostnad som med säkerhet kommer att öka vid ökad mängd material är lagerföringskostnaden. Lagerföringskostnaden består av två delar, kapitalkostnad och osäkerhetskostnad. Kapitalkostnaden utgör värdet av det material som finns i lager och hur det värdet skulle kunna investeras på annat sätt. Osäkerhetskostnaden utgörs av risken som medföljer vid lagerföring av material. I och med ökad mängd lagerfört material ökar risken för att materialet behöver kasseras på grund av längre liggtid.
Användning av expressleveranser kan vara lämpligt om brister uppstår väldigt sällan.
Expressleveranser kan vara väldigt dyrt och kräver att alla parter i flödet har kapacitet för att kunna hantera det. Vid brist på material uppstår brist- och förseningskostnader som nämndes tidigare. Genom att hantera materialbristen med expressleveranser ökar transport- och
hanteringskostnader, då det möjligtvis behövs beställas extra transporter för att materialet ska transporteras till Sterilcentralen och sedan tillbaka till Ögonkliniken. En annan kostnad som ökar är hanteringskostnaden för Sterilcentralen. I kapitel 4.2.2 menar instrumentteknikern som intervjuades att det kostar 434,69 kr extra per galler/instrument som kräver brådskande leverans. Det ursprungliga priset för sterilisering är 54,35 kr per galler/instrument. Vidare uttryckte instrumentteknikern att den snabbaste möjliga tiden för brådskande leverans är 4 timmar, men att de brukar räkna med 6–8 timmar. Detta gör att materialbristen måste upptäckas senast 8 timmar innan materialet behövs.
Ögonklinikens verksamhet verkar vara mer beroende av att det förekommer svängningar i efterfrågan, då materialet identifierades ha en ojämn efterfrågan. Detta gör att säkerhetslager verkar vara lämpligast att använda. Operationssköterskan och undersköterskan som
intervjuades uttryckte även att det är med säkerhetslager som osäkerheter hanteras idag. Genom att väga kostnaderna för att lagerföra en större mängd material mot att betala en större engångskostnad för expressleverans, kan även den mest ekonomiska metoden tas fram. I dagsläget finns inget avtal med Stångåbuss som tillåter direkt leveranser, vilket är en viktig del för att expressleveransen ska kunna vara så snabb som möjligt. Därför anses
säkerhetslager vara det mest lämpliga sättet att hantera osäkerheter för Ögonkliniken, utifrån den information och de förutsättningar som finns idag.