VITMÄRLANS embryonalutveckling an- vänds för att värdera den samlade effek- ten av miljögifter i sediment sedan 1994. Tungmetaller och organiska miljögifter kan ge missbildade embryon, tillgången på föda påverkar äggproduktionen och syrebrist kan ge döda äggsamlingar hos det känsliga kräft- djuret. Provtagningar sker i Bottenhavet och Egentliga Östersjön. Under 2012 reviderades provtagningsprogrammet för att ge en bättre täckning av hela kusten. Totalt tillkom 20 sta- tioner från norra Bottenhavet ned till Hanö- bukten.
j Läs mer på sid. 101.
DEN UTÖKADE PROVTAGNINGEN 2012
visade att risken att vitmärlorna får skada- de eller missbildade embryon var större i vissa områden. I Stockholms skärgård och södra Bottenhavet, utanför Söderhamn ökar risken och skadebilden avviker signi- fikant från Hävringe i Östergötlands skär- gård, där risken för skador är minst.
n Antal honor med miss- bildade och membranska- dade embryon och friska i program designen år 2012.
Not: Eftersom hela provtagningsprogrammet har förändrats under 2012 ser också figurerna i årets Havet-rapport annorlunda ut än tidigare år.
Provtagningen av vitmärlor äger rum under vinterhalvåret då det kan vara bistert kallt och mycket lerigt.
n Till vänster syns friska embryon av vitmärla och till höger missbildade embryon som dör innan de kläcks.
Foto: Brita Sundelin
SKADADE OCH OSKADADE EMBRYON 2012
totalt antal honor / station
totalt antal honor per station 0 5 10 15 20 25 30 35 40 25 26 27 US5 G10 G11 N4_1 N4_3 SU4 SU5 ÅV1 ÅV2 N2_3 N2_4 SR1A R2_13 1003 KO2 KO8 KUD64 KUD66 SV3 SB8 6020 6022 6019 6025 6004 Gr.Utsjö HAE3 HAE13 HAE4 Gry1 Gry3 St.Anna6 PMK12 Region 1 Region 2 Region 3 Region 5 Region 6 Region 7 Region 8 Region 9 Region 10 missbildade/ skadade embryon friska embryon
M I L J Ö G I F T E R O C H D E R A S E F F E K T E R
89
H AV E T 2 0 1 3 / 2 0 1 4miljö
Ö V E R V A K N I N G2012
andra studier i Hanöbukten att fåglarna här är kraftigt påverkade av tiaminbrist och fiskbeståndet är mycket lågt. Orsaker- na till detta utreds för närvarande.
Statistisk utmaning
Den nya provtagningen som inkluderar fler stationer längs kusten har resulterat i en större säkerhet att bedöma skillna- der mellan olika områden. Områdena kan fungera som referenser till regionala studier och recipientundersökningar utan- för olika industrier. Men eftersom inga replikat analyseras längre, utan bara ett eller två bottenskrap där många prov dess- utom är ”nollor”, det vill säga honor med noll antal missbildade embryon, är det svårt att göra statistiska beräkningar med de vanliga metoderna.
För att bestämma sannolikheten för att honor skall få missbildade och membran- skadade embryon användes logistisk regression. Frekvensen missbildade och membranskadade embryon redovisas i de olika regionerna längs kusten (storleken på pajerna). Region 1 Region 2 Region 3 Region 5 Region 6 Region 8 Region 7 Region 9 Region 10 skadade/missbildade embryon oskadade embryon SKADADE ELLER MISSBILDADE EMBRYON AV VITMÄRLA
n Genom logistisk regression har vi kunnat bedöma risken för att vitmärlorna skall få skadade embryon i de olika regionerna längs kusten. Pajerna visar medelvärden från 2012 och 2013 och deras storlek visar frekvenser av missbildade och membranskadade embryon i de olika regioner- na, ju större paj desto högre frekvens. Risken för skadade embryon är störst utanför Söderhamn (region 5) och utanför Stockholm (region 6) med signifikanta skillnader. Även utanför Hanöbukten finns höga skadefrekvenser men värdena är inte signifikanta på grund av att det är färre stationer som provtas här.
miljö
Ö V E R V A K N I N G2012
Nygamla problem i Bottniska viken
Från att beståndet varit starkt hotat av miljögifter under 1960- och 70-talen börja- de en långsam förbättring av fortplant- ningen hos Östersjöns havsörnar visa sig under 1980-talet. Detta kom som ett svar på att koncentrationerna av DDT och PCB i örnarnas ägg sjunkit och så småningom började underskrida de kritiska gränsvär- dena för effekter på fortplantningen. Den positiva utvecklingen fortsatte och sedan mitten av 1990-talet har reproduktionen i stort sett varit tillbaka på de nivåer som uppmättes före 1950-talet.
Men förbättringen av den genomsnitt- liga kullstorleken har varit svagare i Bott- niska viken, där också en högre andel bon
med unge innehållit döda ägg. Under de senaste åren har också alarmerande tecken på en påverkan av miljögifter visat sig igen, i form av missbildade skal som medför att äggen torkar ut. Detta är skador som var vanliga vid Östersjökusten under 1960- och 70-talen och som då var starkt koppla- de till höga koncentrationer av DDE (från DDT) i äggen. Skadorna var ofta kroniska hos honorna, det hjälpte inte att halterna i äggen sjönk när förbud mot användning av kemikalierna infördes. Vartefter de gamla defekta honorna försvann ur populationen minskade förekomsten av sådana skador på äggen, och har varit i stort sett borta sedan 1990-talet.
Det är hittills bara bland havsörnar vid norra Bottenhavskusten som den här typen av skador åter visar sig. Det är inte klarlagt hur detta kan kopplas till påverkan av lokala föroreningar eller skillnader i vad havsörnarna livnär sig på i form av fisk och fågel i dessa områden. En ny under- sökning av missbildade och normala ägg visar på tydliga avvikelser i skalstrukturen hos de uttorkade äggen. Ytterligare under- sökningar behövs nu för att förklara de förhöjda koncentrationerna av miljögifter i äggen från havsörnar vid Bottenhavskus- ten.
Häckningsresultatet 2012
Det genomsnittliga utfallet under 2012 i Egentliga Östersjön och Bottniska viken (Bottenhavet och Bottenviken) avviker inte från mönstret de senaste åren. Vid norra Bottenhavskusten, där vi i Havet tidigare rapporterat om höga miljögifts- halter i äggen och uttorkade ägg, spolie- rades flertalet häckningar 2012. Många av bona blåste ner och något material för nya analyser kunde inte erhållas.
Ökningen har planat ut
Alla tre mått på häckningsframgång visar ökningar som är statistiskt signifikanta, för hela den undersökta perioden. Under den senaste tioårsperioden har både ande- len lyckade häckningar, kullstorleken och produktiviteten dock planat ut och ingen signifikant förändring syns i något av