Transkriberad version av en Skype diskussion med Mats Eng, den 17e April 2020.
Vad innebär det för risker att vistas längs växlingsgatorna?
- Det innebär alltid en risk att bli påkörd om man går där.
Vilka typer av skador kan inträffa?
- Vid perfekt skött växlingsgata så är ju den homogen och platt, utan några uppstickande föremål.
Så det är ingen risk med själva gåendet. Men risken kommer istället utifrån, dvs att man blir påkörd av en vagn, tåg eller lok. Oftast så försöker man ju placera växlingsgatorna utanför det fria rummet, det vill säga kommer det en vagn så blir man inte påkörd. Det är ytterst sällan man lägger en gångbana som är osäker att gå på. När du går på en växlingsgata så måste du ha med dig både syn och hörsel, samt ha koll på omgivningen. Annars är risken stor om du vinglar till lite grann och kommer för nära spår samtidigt som en vagn eller ett tåg kommer så kan du bli påkörd.
- Tittar man på standard fallet med gångbanor, så är det sällan som de är hel släta överallt. Då finns ju de här snubblingsriskerna och halkrisker om det är halt väglag, i och med att de är så hårt packade och att det kan lägga sig både is och snö på det. Så det kommer man egentligen aldrig ifrån, det där med halkning risken. Oftast brukar gångytan vara allt från 50 cm bred, det finns även smalare. När gångytan tar slut, så är det slut i något annat, oftast så är det i makadam. Där är det höjdskillnader med risk för att snubbla. Till lika så finns det på anläggningen kabelkanaler och liknande vilket också skapar höjdskillnader och därmed snubbelrisk.
- Det är även inte ovanligt att det finns växtlighet på gångbanan, i form att det finns inblandade gräs, buskar ibland även träd. Det kan innebära risk där också. Vid små buskar så finns risken att du går, inte ser dig för och fäller dig själv. I och med att det ligger i järnvägsanläggning, så kan järnvägsoperatörerna lägga upp bromsskor", bromssläde, eller skräp på gångbanorna. Till lika så kan vi från underhållsområde ibland vara oförsiktiga nog och lägga restprodukter som räls, växelkomponenter på gångbanorna. Det ska ju inte vara så egentligen.
Kan det vara så att bangårdar främst ska vara till för att ställa upp vagnarna och
egentligen inte till att utföra växlingsarbete och att man därför inte prioriterat frågan om arbetsmiljön?
- Det finns ju uppställningsbangårdar men också växlingsbangårdar. Tittar man till exempel i Hallsberg där är inte meningen att vagnarna ska stå kvar överhuvudtaget. En vagn som har stått i mer än 48 h anser jag är felaktigt. Sen finns det olika aktörer och olika syn på det. Men tanken är inte att det i rangerbangårdar ska stå kvar vagnar, utan det ska vara ett konstant flöde in och ut.
Men de flesta vagnar har åkt ifrån Hallsberg i alla fall inom 7 dagar, men oftast inom 24h. Så om en bangård endast är till för uppställning, beror det helt och hållet på vilken. Då kan jag tänka mig att man på uppställningsbangårdar kanske inte prioriterar. Men vi i Hallsberg har iallafall arbetat med att hålla de gångbanorna som finns i schakt, i och med att där ska du kunna gå under pågående växlingstrafik.
Finns det några särskilda problem som kontinuerligt uppstår längs växlingsgatorna i Hallsberg. Exempelvis kontaminering av makadamballast?
- Det läggs saker på de bland annat i form av bromsskor. Snedvriden Las, ströläkt, träpinnar kan ju läggas av och sticka ut på gångbanorna. Ett annat problem är att det bildas gropar på
gångbanorna. Efter vintern har man oftast problem med att man får in annan makadam. För att vi sopar spåren på vintertid. Ställer man sopen för djupt, så drar man iväg makadam som då oftast hamnar på gångbanorna. Då får man sopa om banorna på våren, precis som när man sopar en vanlig väg.
Är sopningen den främsta anledningen till att olika fraktioner blandas?
- Det vanligaste orsaken till att man får in vanlig makadam i gångbanorna är antingen att man gör underhållsarbeten eller snöröjning. Då finns det två varianter, antingen sopar man bort
kontamineringen. Oftast är gångbanan hårdgjord så då kan man försiktigt sopa av den. Eller som jag testat en gång då gångbanorna har varit för dåligt, kört över med markvibrator och packat ihop den. Då var det ett läge där det inte var så mycket man kunde göra, det var för dålig kompression i gångbanan som den var.
Finns det några särskilda riktlinjer ni utgår från vid utförandet av sådana åtgärder?
- Det finns tyvärr inga riktlinjer om gångbanor. Vi använder 0–16 väggrus. Vi har helt gått ifrån det vita marmorkrosset. Om det inte är så att vi ska laga en befintlig vit gångbana. Vid
nyläggning av växlingsstråk så använder vi väggrus 0–16. Det är betydligt billigare. I och med att det inte finns några riktlinjer som säger att gångbanorna ska vara vita, så anser vi att det är bättre för skattebetalarna att vi hushåller med våra skattemedel, och lägger det här 0-16 väggruset.
- Vi försöker lägga på minst 1 dm tjockt lager, och sedan köra markvibrator på så att man paddar ihop det för att få det att hålla bättre. Om det finns en gångbana som man måste restaurera, så har man hyvlat av 5 cm på den gångbanan som redan finns. Sedan lägger man på ett nytt ytskikt, då brukar det räcka med 5 cm. Och sen markvibrator. Det är väldig viktigt att man paddar ihop det så att man får en hårdgjord yta. Om man går på en grusgång så blir det grop på då är det inte jämt och gå på. Då ökar ju risken för att du snubblar eller vrickar fötterna eller liknande. Risken är att om du snubblar att du slår huvud i något hårt, dvs räls eller slipers eller liknande. Vilket kan leda till olustiga skador. Därför försöker vi hålla gångbanorna så plana som möjligt.
Tror du att skillnaden på färg i gruset har någon påverkan på arbetsmiljön?
- Självklart så finns det sådana aspekter. Men har du att välja att göra mellan 10 m kontra 100 m gångbana, och du behöver 100 m gångbana men har bara pengar till det ena fraktionen. Man får välja lite mellan pest och kolera. Hade det varit samma pris på det vita eller gråa, så hade jag valt det vita. Det gör som ni säger, att man kan skilja ut lite mer. Lika så reflekterar vita ytan ljuset som kommer uppifrån och då blir bangårds belysningar lite effektivare.
- Det här har jag gjort i samråd med Green Cargo som nu sköter 90–95% av all växling i Hallsberg. Där hade vi begränsat med pengar som ändå är statens medel vi pratar om. Vi fick välja mellan att ha 10 m eller 100 m. Då har de sagt att det är viktigare att vi har en hårdgjord yta att gå på än att vi har en vit hårdgjord yta att gå på i en liten sträcka. Vi har i alla fall i Hallsberg gjort det i samförstånd mellan varandra. Vi måste tänka på vad vi gör.
- Vi har försökt skapa en arbetsmiljö som är så bra som möjligt, så länge som möjligt, för så många som möjligt. Då är en aspekt som den ekonomiska skäligheten något man ska ta hänsyn till.
Finns det någon kompromiss inför nybyggnation av växlingsgator? Att man både får lönsamhet och skillnader i färg på gruset, som kanske leder till bättre arbetsmiljö? Finns det något material som du tror skulle kunna vara ett alternativ för det?
- Det är ju det här väggruset. Det blir fortfarande en distinktion mellan den slät gjorda gångytan kontra en klass 2 makadam sten. Antingen så har du den släta gångytan, eller makadam som går över till lervälling eller till en gräs bädd eller liknande. Ur kompromissen som vi har gjort så är det just 0–16 väggruset som man paddar till. Sen kan man diskutera om det finns någon rödaktig väggrus eller liknande. Men GC fick välja mellan olika, och de valde det här.
Kan man tänka sig att gå ned eller upp i storleken på fraktionen?
- Större än 0–16 ska du inte gå. När du får in 0-16 så är det en blandning mellan olika fraktioner från stenmjöl till 16 mm. Det har visat sig bli en väldig bra packning, då får du en stabil gångbana som håller över tid. Som du bland annat kan ploga eller sopa på ytan. Det är jätteviktigt att få den hårda ytan som du kan använda och göra olika åtgärder mot. Det har visat sig att 0–16 har en fraktion som används på vanliga grusvägar. Det har visat sig fungera mycket väl.
Använder ni fiberdukar under växlingsgatorna?
- Inte alltid. De gånger vi har använt fiberduken är när vi haft problem med växtligheten innan.
För att förhindra växtlighet.
Om man har problem med kontaminering mellan olika fraktioner. Kan ett lösningsförslag då vara att lägga materialavskiljande duk? Vad tror du om det?
- Om man har problem med kontaminering mellan material, så är fiberduken en bra lösning. Jag har dock inte sett det problemet hos oss. Sen beror det också på om du lägger en gångbana på en klass 1 bädd, dvs 34/62 mm i fraktion då kanske det är väldigt svårt att få en bra kompression på en gångbana om du lägger 0–16 på en klass 1 bädd. Där kanske måste du börja med någon duk för att få ihop det. Men på bangården här har vi inte haft något problem med att lägga på klass 2 bädd och få kontaminering emellan.
Hur ofta utförs kontroller på växlingsgata när ni väl har lagt ett?
- Generellt sätt så är gångbanorna en del av utövarnas arbetsmiljö. Där gör utövarna sina
skyddsronder. Vi från Trafikverket har ju en övergripande arbetsmiljörond där vi går ut och tittar på gångbanor. Det sker 1–2 gånger per år på gångbanor, då har vi en riktad arbetsmiljörond som vi tittar på och stämmer av. I och med att utövarna är ute året runt, dygnet runt så har de en väldigt bra bild på hur det ser ut. Vi har ju väldigt bra dialog med järnvägsoperatörerna där, dvs brukarna GC. Det gäller att ha ständig dialog. För underhåll av vegetationsröjning under hela sommarsäsongen/växtsäsongen mellan maj-september tror jag att vi har sagt. Där ska de hålla koll på gångbanorna så att det inte växer. Vintertid har vi snöröjning och halkbekämpning.
Hur ofta brukar man underhålla gångbanorna genom att fylla på de?
- Väldig sällan. Vi gör det bara efter behov och då är det ytterst sällan. Har det varit en sträng vinter med mycket snöröjning då kan det vara så att gångbanorna har tagit stryk. Men har det varit att gångbanorna hann frysa till ordentligt innan vi börjat snöröja, då har gångbanorna inte tagit något stryk alls nästan. Likaså när det har varit en väldig blöt sommar eller vår, så kan gångbanorna också ha tagit stryk. Vid vissa områden som har problem med markfukt, där kanske det blir att man måste komplettera eller göra någonting oftare eller ha markduk. Det är helt enkelt behovsanpassat.
Bangården på Hagalund har ett problem där gångbanorna "försvinner" bland större makadam sten, vad tror du att det kan bero på?
- Oftast kan det bero på att man har gjort gångbanan för grund. Har man bara lagt ett fint lager på, då blir det problemet att det försvinner. Därför försöker vi vid nya gångbanor lägga minst 1 dm tjockt, då håller det bättre. Min erfarenhet är att om man gör den ordentligt så brukar den hålla.
Var man kan få problemet sen är genom växtlighet. Det kan förstöra en gångbana väldigt fort.
I Hagalund har man även svårigheter med dräneringen, kan det också vara en orsak till att gångbanorna försvinner?
- Självklart kan det också vara en orsak. Får du fukt så börjar materialet flyta. Har du väl fått en början på en sådan förflyttning, då går det ganska fort. I sådana tillfällen som man har många problem med sådan fukt, då kan det vara lägligt att lägga markduk. Då stabiliserar man åtminstone underifrån.
Hur långt ner ska den materialskiljande duken ligga?
- Om jag skulle göra en gångbana så skulle jag lagt den i botten bara. Och sen göra en 1 dm tjock gångbana. Har man jätte problem så kan man titta på fibernät och liknande. Det är finger känslan om hur saker rör sig. Har du mycket vibrationer i backen, då kanske du måste tänka annorlunda.
Är 10–15 cm tjocklek på en gångbana med 0-16 väggrus lämpligt?
- Det skulle jag gissa är ganska bra. Det är som sagt en fingertoppskänsla. Det finns säkert de som hållit på med grusvägar och de kanske har ännu bättre kunskap om det här. Men vi brukar försöka lägga mellan 5–15 cm, beroende på var den är. Men skulle det ha varit ett ställe där det aldrig har varit en gångbana så skulle jag säga mellan 10–15 cm, ja.
Brukar man fylla väggruset framtill slipers ytterkant?
- Vi försöker undvika att ha det hela vägen fram. Man vill ju gärna ha makadam emellan, då makadamen håller sliparna bättre.
Kör ni då på en makadam bredd på 40 mm från slipers ytterkant till växlingsgatan?
- Vi går närmare än 40 cm. Man kan lägga tunnare lager ju närmare slipers. Men vi brukar försöka att inte lägga direkt mot slipers. Men där vi lägger så går tåget mellan 10–20 km/h, det går väldig långsamt och då är det väldig lite sidokrafter. Likaså ska du tänka dig om du ska lägga en gångbana i en kurva. Då måste du lägga gångbanan längre ut från spåret. Då måste man tänka på hur spåret är beskaffat. I innerkurvan så måste gångbanan exempelvis läggas längre ifrån.
Om man skulle bygga helt ny bangård med nya spår etcetera. Vart skulle man då vilja ha säkerhetszonen?
- Säkerhetszonen den är ju 4m. Fria rummet är cirka 2,3 m från spårmitt. Gångbanan kommer ju att ligga nära spår. Den gångstråket som du ser där (Syftar till bild som vi delat på chatten) så ligger gångbanorna ungefär. Där ska du inte gå när spåren är trafikerad, och det är det som är grejen att växlingsbangårdar och rangerbangårdarna är trafikerade jämnt. Egentligen så gör man ju felaktigt när man går som man gör, egentligen så ska du ha en gångbana där det är ihop trampat om man ska följa alla föreskrifter och allting. Men problemet är att de som ska gå och växla och leta efter vagnar, de måste gå nära tågsättet för att göra sitt jobb.
Vad är mini- och maximala bredden på en växlingsgata som du tycker är lämplig?
- Allting beror på. Men jag skulle nog säga att om man gör en gångbana under 50 cm så är det olämpligt.
Tror du att säkerhetsmarkering där säkerhetszonen överlappar växlingsgata kan vara en lösning till problemet med att hålla sig innanför det?
- Problemet är vintertid, hur ser du att det är säkert att gå där när du har 10 cm vintersnö? Ja det kan vara gångbart delar av tiden, men inte hela. Samma sak gäller, vem säger att det är säkert att gå där? Allt beror på hur bred vagnen är. Om det är standardvagn så är det säkert, men om du har en lastförskjutning så att det sticker ut en pinne. Är det då säkert att gå där? Det är jättesvårt att säga hur man ska göra och inte göra. För vem tar på sig ansvaret att det är säkert. Utan det är våra säkerhetsföreskrifter som beskriver hur man får gå och vistas i spårområdet.
Behöver man växlingsgator utmed varje spår, eller räcker det med ett fåtal?
- Det beror helt och hållet på vad du ska göra, ska du bara ställa upp en vagn för städning då kanske det räcker med en sida. Så fort du ska ha någon form av tågbildning av ett tågset så måste du ha en gångbana på bägge sidor eftersom du måste styra båda sidor av tågsetet, vagnen eller loken.
Hur långt utmed spåret ska växlingsgatan sträcka sig?
- Fram till att det inte längre är säkert att gå.
Tror du att en billigare alternativ på vitt grus skulle kunna vara kalkgrus?
- Ingen aning. Men allting är beroende på vilka fraktioner som finns och vad det kostar per kubik så att säga. Sen är frågan om kalken späds ut eller vittrar sönder? Hur snabbt vittrar det sönder med vatten och liknande. Sen måste man även tänka på att kalk har en viss tendens att reagera med andra ämnen. Och på de här växlingsbangårdarna kan det förekomma både syror och baser som utsläpp. Och jag har för mig att syra och kalk inte går bra ihop. Det kan vara så att det inte är lämplig av den anledningen.
Hur kom man i Hallsberg fram till att använda marmor krossen?
- Jag tror att det var så att det var en biprodukt när man höll på med marmor produktion.