Media

Vi kommer in på medias bild av sex och sexualitet, och vi undrar hur tjejerna ställer sig till detta? Sofie säger: “Det står i såna kvällstidningar som veckorevyn om tips om hur man ska få bättre sexliv och sånt /…/ Hur man lättast får orgasm och så, det blir så överdrivet. Och så är det en massa unga tjejer som läser om det som inte har någon aning, så dom tror att det är så. Dom får sån press av…”. Jasmina fyller i: ”Att inte klara av det”. Sofie fortsätter: ”Ja eller av att inte få orgasm, killen kanske tycker att jag är dålig”.

Vi fortsätter och frågar om tjejerna tycker att det är en varierande eller ensidig bild de får från media. Tjejerna har lite svårt att exakt förstå vad det är vi menar så vi får exemplifiera genom att frågar om de t.ex. har läst/sett något som inte handlar om heterosexuellas sexualitet i media. Sofie svarar då: “Jag tror inte att jag någon gång har läst någon tidning om homosexuella tips och så“. De andra håller med. Sofie rättar sedan sig själv och kommer på att hon nog har läst om det i Kamratposten och tidningen Glöd. Sunisa frågar om det inte finns tidningar särskilt för homosexuella, och Bianca kontrar då med frågan: “Varför måste de (homosexuella) ha en speciell tidning“.

Faduma beskriver sin bild av sexualitet i media: “Jo, sexbilden i media är dålig, som filmer och sånt“. Bianca instämmer: “Såna supersöta filmer så tror man att det händer i verkligheten /…/ Ja såna förväntningar, att det finns såna, den rätte”. Vi frågar om det framstår som för bra för att vara sant. Sunisa svara: “Ja i vissa filmer är det så”.

6.2.8 Analys

Tjejerna definierar själva att det är skillnad mellan ”invandrartjejer” och ”svenska” tjejer när det handlar om synen på sex. En del av tjejerna vill vänta med sex tills de är gifta, de håller med sina föräldrars syn och vill följa traditionen. I Margareta Forsbergs studie blir det tydligt att unga tjejer med utländsk bakgrund måste förhålla sig till skilda förhållningssätt vad gäller sexualitet då föräldrarna och traditionen står för något annat än övriga samhället. Vi tolkar det som att Forsbergs hypotes även kan stämma in på de tjejer som vi pratat med. Forsberg menar också att kontrollen av tjejernas sexualitet internaliseras i dem själva. Även detta blir tydligt hos våra tjejer då en av dem uttrycker att hon ändå skulle känna sig ”helt sån” och få dåligt samvete om hon hade sex, oavsett om hennes föräldrar fick reda på det eller inte.

När tjejerna pratar om föräldrarnas inflytande och bestämmande över deras sexualitet säger de att föräldrarna kan "säga vad som är bäst" men att de inte kan bestämma över vad de vill göra med sin egen kropp. De säger "vill man så kan man". Diskussionen som förs kring detta kan ses som ett exempel på den teori som Forsberg har kring att ökade kontaktytor mellan skilda förhållningssätt till kön och sexualitet bidrar till att tjejerna på sikt kan få mer frihet över sin egen sexualitet. Diskussionen bland tjejerna tar också upp hur de tänker att de ska behandla sina egna barn när det gäller synen på sex före äktenskapet. Tjejerna tycks vilja att deras barn ska följa samma traditioner som de har gjort, trots att de själva tycks vara ambivalenta till den traditionella synen på sexualitet. Tjejerna funderar också på ifall deras föräldrar kan ha brutit mot den konservativa normen, även om de själva fört vidare den till sina barn. Detta tyder på ett omfattande kontrollsystem som är generationsöverskridande trots inflytande och påverkan från liberala synsätt i det svenska samhället.

Även om en del av tjejerna kan anses ha en mer traditionell syn på sexualitet så påpekar de tydligt att de har förståelse och respekt för att man kan tycka annorlunda än vad de gör. När tjejerna pratar om oskuld pratar de på ett helt naturligt sätt om de vitt skilda förhållningssätten som finns ibland dem. Detta kan tyda på att de är vana att förhålla sig till skilda förhållningssätt och kanske också att de utvecklat eller håller på att utvecklas i en hybriditetsprocess. O´Dells teori om hybriditet talar om att hybriditet som att individen normativa system ingår i en ständig rörelse och utveckling. Hybriditeten innebär att individen kan välja att positionera sig i ett skikt mittemellan det normativa system som hon bär med sig och det nya perspektivet som hon möter i samhället. En av tjejerna uttrycker att det är orättvist att ”svenska” tjejer får lov att ha sex innan äktenskapet, samtidigt som hon inte skulle vilja ha det själva. Hon talar sedan om sin tro på islam och att det är hennes egen övertygelse att följa religionen som får henne att avstå från sex. Dock visar dessa motstridiga uttalanden på att tjejerna har låtit sig påverkas av det omgivande samhället men ändå inte valt att ta steget fullt ut och att vara

Tjejerna tar upp olika strategier för hur de skulle kunna ”komma undan” traditionens ideal om att man ska vara oskuld när man gifter sig. Om man inte är oskuld kan man ”spela nybörjare”, säger en. De säger också vid flera tillfällen att ingen kan eller behöver veta om man är oskuld eller inte. Dessa uttalanden kan tolkas som att tjejerna i någon mening inte helt håller med oskuldsidealet och att de till och med har övervägt hur de skulle kunna komma förbi det.

Detta kan ses som ett tecken på att de försöker hitta sin egen position och forma sina egna identiteter utifrån de ideal och föreställningar som finns i deras omgivning. Detta stämmer överens med hybriditetsperspektivet. I diskussionen förs ganska mycket resonemang kring vad som är rätt enligt religionen, och de vill förklara vad deras föräldrar tycker samtidigt som de också vill markera var de själva står, men ofta blir tjejernas egna åsikter lite otydliga. Det tycks finnas en motsättning hos tjejerna i att vara ”fri” och uppfylla ett västländskt ideal och samtidigt följa religionen och traditionen.

Enligt Darvishpours syn på hybriditet kan hybriditet ses som ett sätt för individen att inte uteslutas vare sig från den egna gruppen eller från majoriteten. Tjejerna uttalar att de vill följa traditionen samtidigt som de kan resonera i termer om att inte göra det. Detta kan ses som ett tecken på hybrid normativitet. Ett annat sätt att se på tjejernas inställning till föräktenskapligt sex kan kopplas till respektabiliteten. Att "spela nybörjare" kan vara ett sätt hantera de krav som finns när det handlar om oskuld. Det kan ses som en strategi för att framstå som respektabel. Tjejerna uttrycker att det finns en konflikt i att uppfylla västländska liberala sexualidealet där man ska vara fri i sin sexualitet. De konstaterar att man inte har sex innan äktenskapet om man är religiös. Giddens romantiska kärlekskomplex beskriver konflikten mellan det liberala västländska synsättet genom att de moderna människorna inte är lika beroende av strukturer som de var tidigare i ett mer traditionellt samhälle. Därför har de en jämlik syn på sex och kärlek.

Tjejerna i vår studie påverkas i stor grad av sin kulturella bakgrund som kan ses vara präglad av mer traditionella strukturer än samhället i övrigt. På så sätt är det möjligt för tjejerna att upprätthålla sina traditionella normer i ett i övrigt liberalt samhälle. Även om några av tjejerna har en traditionell bakgrund med en konservativ sexualmoral kan det kanske antas att människor i alla samhällen har haft en tendens att bryta mot rådande normer. Jonssons rapport från 1951 visade att det i Sverige redan vid sekelskiftestiden 1800/1900 var så att samlagsdebuten ofta inträffade innan man ingått äktenskap. Detta trots att det då rådde en sträng kristen sexualmoral som endast tillät sexualitet inom äktenskapet.

En av tjejerna i vår studie spekulerar kring om hennes föräldrar kan ha trotsat traditionen och haft sex innan de gifte sig. Om detta stämmer så går det kanske att dra slutsatsen att normerna även i de traditionella kulturer som tjejerna i vår studie kommer ifrån inte alltid lever upp till verkligheten. Enligt hybriditetsteorin är det även möjligt att se detta ur en migrationsaspekt. Det kan tänkas troligt att vissa traditionella normer och värderingar som tjejernas föräldrar, och kanske även de själva burit med sig från hemlandet blivit viktigare för dem i att upprätthålla när de kommit till Sverige.

När tjejerna pratar om jämställdhet verkar det som om de själva står för ett jämställt ideal både när det gäller sexlivet och förhållandet i övrigt. Den ”svenska” tjejen Sofie tycker att män och kvinnor ska ”dra lasset lika mycket” och att det inte bara är kvinnan som ska tvätta och städa. De andra tjejerna tycks hålla med, men en av tjejerna berättar att ansvarsfördelningen mellan hennes föräldrar är relativt traditionell. Tjejerna skriver då om definitionen av jämställdhet och menar att jämställdhet också kan vara att den ena parten i förhållandet kan arbeta i hemmet med hushållssysslor medan den andra förvärvsarbetar.

Sett ur hybriditetsteorin går det att förstå att tjejerna omtolkar sin definition av begreppet jämställdhet så att det passar in på den traditionella bakgrund de kommer ifrån. Enligt hybriditetsteorin blir individen hela tiden tvungen att ompröva de disharmonier som kan uppstå mellan sin kulturella och traditionella bakgrund och det som de möter i övriga samhället, vilket blir ganska tydligt i tjejernas diskussion kring jämställdhet. Tjejerna upplever sina föräldrar som relativt jämställda, vilket kan ifrågasättas då de flesta kulturer är patriarkala enligt det mångkulturellt feministiska perspektivet.

Tjejernas uppfattning av sexualitet i media är att media ofta förskönar bilden av sexualitet. Tjejerna uttalar att det finns många filmer som sänder ut ett falskt budskap om kärlek, att man kommer att hitta ”den rätta” och tjejerna menar att det verkar för bra för att vara sant. Tjejerna nämner att pornografin är för våldsam och att den ger fel signaler till killar om sex och om hur kvinnor ser ut. Tjejerna uttrycker också att bilden av sex i media är för heteronormativ. Sammanfattningsvis kan det tolkas som att tjejerna, när det då gäller media, är kritiska till det romantiska kärleksideal som de anser att media skildrar. Vi tolkar det som att tjejerna är kritiska till det romantiska kärlekskomplexet som Giddens talar om. Detta går emot föreställningen om ritualistisk sexualitet som Jan Samuelssons menar att invandrargrupper står för. Den ritualistiska sexualiteten innebär ett traditionellt konservativt förhållningssätt till sexualitet. Samuelssons tankar om sexualitet tycks emellertid ha det romantiska kärlekskomplexet som ideal. Han uttrycker att det finns en risk i att strävan om att uppnå kärlek kan försvinna i det västländska samhället och istället drivs sexualitet av lust och åtra. Enligt ritualistisk sexualitet är sexualiteten ett medel för parterna att befästa sitt förhållande till varandra. Utmärkande för ritualistisk sexualitet är också att det inte är individen själv som bestämmer spelreglerna för sexualitetens form och vem den riktar sig mot. Detta kan ses gå emot idén om det romantiska kärlekskomplexet som har just kärlek som förutsatts för en legitim relation.

Samuelsson är dock övertygad om att det är inom det ritualistiska mönster för sexualitet som livslång kärlek har störst möjlighet att utvecklas. Tjejerna i vår studie uttrycker att de tvivlar på att det finns ”den rätte” och de tycker att filmer som idealiserar det romantiska kärlekskomplexet verkar för bra för att vara sant. Samuelssons idé om att invandrargrupper står för ett ritualistiskt mönster av sexualitet tycks alltså inte stämma, åtminstone inte bland tjejerna som ingick i vår studie.

6.3 ”Viktigt att lära sig lite om allt”

I följande stycke berättar tjejerna om deras erfarenheter de har fått från sexualundervisningen i skolan och på Ungdomsmottagningen.