"Alla tänker inte som oss" Unga tjejer om sexualitet i det mångkulturella samhället

Hälsa och samhälle

”ALLA TÄNKER INTE SOM

OSS”

UNGA TJEJER OM SEXUALITET I DET

MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET

LILI ANDERSSON

NOORI LARSSON

Examensarbete i socialt arbete Malmö Högskola

15 hp Hälsa och samhälle

Socionomprogrammet 205 06 Malmö

ABSTRACT

Dagens Sverige är ett mångkulturellt land där människor med olika bakgrund lever tillsammans mer eller mindre integrerat. Att vara ung idag kan vara problematiskt då man ska förhålla sig till olika attityder som existerar sida vid sida. Detta gäller inte minst synen på sexualitet som i samhället i allmänhet kan anses vara liberal men där unga tjejer i invandrargrupper kan ha helt andra villkor. Vi ville undersöka hur de unga tjejerna upplever synen på sexualitet i samhället och i mångkulturella sammanhang. Denna kunskap kan vara av intresse för hur man kan bedriva socialt arbete med unga tjejer. För att inhämta information intervjuade vi en grupp unga tjejer i åldrarna 15-16 år, vilka gav oss den kunskapen vi sökte. Unga tjejer befinner sig i en position där uttrycket för sexualitet är viktigt för hur man betraktas och tankar om den perfekta kärleksrelationen är ständigt närvarande. Unga tjejerna med invandrarbakgrund befinner sig även i en process där de både ska hitta sin identitet och position i det mångkulturella samhället. Resultatet av vår fokusgruppsintervju visade att sexualitet kan vara ett komplext ämne och att det finns ett behov och intresse hos de unga tjejerna av att diskutera detta ämne. Sexualitet kan betraktas som ett känsligt ämne men detta bör inte stå i vägen för att de unga tjejerna ska få möjligheter att uttrycka och diskutera sina känslor och tankar om ämnet.

NYCKELORD:

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2.2 Mångkultur som begrepp ... 7

2.3 Det mångkulturella samhället ... 8

3. METOD ... 9

3.1 Metodval och utförande ... 9

3.2 Etiska överväganden ... 11

3.3 Internationella kvinnoföreningen ... 11

3.4 Avgränsningar och alternativt utförande ... 12

4. TIDIGARE FORSKNING ... 12

4.1 Den tidiga forskningen ... 13

4.2 Den senare forskningen ... 14

4.3 Mångkulturellt perspektiv inom forskningen ... 14

4.4 Kontroll av unga tjejer ... 14

4.5 Normer och värderingars påverkan på sexualmoralen ... 15

4.6 Identitetsskapande ... 16

4.7 Könets betydelse för sexualitet ... 16

5. TEORI ... 17

5.1 Det romantiska kärlekskomplexet ... 17

5.2 Respektabilitet ... 18

5.3 Hybriditet ... 19

5.4 Feministiskt perspektiv på mångkulturalism ... 20

6. RESULTAT OCH ANALYS ... 21

6.1 ”Det är kärlek, det är något man gör med någon man tycker om” ... 21

6.1.1 Att prata om sex ... 21

6.1.2 Oskuld ... 22

6.1.3 Sexpartners och killar ... 23

6.1.4 Pojk- och flickvän ... 24

6.1.5 Onani ... 25

6.1.6 Homosexualitet ... 25

6.1.7 Analys ... 26

6.2 ”Ja men de kan ju bestämma över en, men inte bestämma vad du vill göra med din kropp” ... 28

6.2.1 Svenskar och invandrare ... 28

6.2.2 Blod på lakanet ... 29

6.2.3 Religion och tradition ... 29

6.2.4 Föräldrar och uppfostran ... 30

6.2.5 Pornografi ... 30

6.2.6 Jämställdhet ... 31

6.2.7 Media ... 31

6.2.8 Analys ... 32

6.3”Viktigt att lära sig lite om allt” ... 35

6.3.1 Skolan och sexualundervisningen ... 35

7. SLUTDISKUSSION ... 38

8. REFERENSER ... 40

Litteratur: ... 40

Internet: ... 41

9. BILAGA 1 ... 42

FRÅGOR TILL TJEJERNA ... 42

Hur är deras generella syn på sexualitet? ... 42

Hur de förhåller sig till strukturerna i samhället? ... 42

Hur ska socialarbetare och andra vuxna bemöta de frågor och behov som finns? ... 42

1. INLEDNING

De flesta kvinnor kan nog minnas hur det är att vara en 15-årig tjej. Utifrån egna erfarenheter kan vi själva återknyta till tonåren som präglades av stormiga känslor, kärleksproblem, och revolterande mot föräldrarna. Kroppen växte, kläderna satt fel, kärlek var spännande och tjejsnack var bland det mest exalterande som fanns. Att vara ung är inte alltid lätt, inte minst då man kanske måste vara på ett visst sätt för att passa in i en viss mall. Identitetsskapandet i tonåren är generellt sett ofta omvälvande och besvärligt. I dagens samhälle råder emellertid något skilda förhållanden än då vi växte upp som tonåringar. Många tjejer som lever i Sverige har invandrarbakgrund och kanske kan ett sådant faktum som att tillhöra en etnisk minoritet tänkas tillföra svårigheter i den process som tonårens identitetsskapande innebär. Att anta att alla tjejer med invandrarbakgrund lever under samma förhållanden är orimligt. Dock kan man dra vissa slutsatser kring det faktum att invandrartjejernas och deras föräldrars traditioner kan tänkas krocka med den svenska liberala synen på ungdomar och sexualitet. Vi blev nyfikna på hur unga tjejer kan tänkas hantera och förhålla sig till detta inte helt oproblematiska dilemma, eller om de överhuvudtaget ens behöver göra det. Vi tog i förarbetet till denna uppsats kontakt med en grupp tjejer som en av oss tidigare redan träffat genom en tjejgruppsverksamhet inom Röda Korset. Tjejerna visade sig vara experter på sitt område d.v.s. hur det är att vara ung tjej idag. Vår avsikt med denna uppsats är att få en ökad förståelse kring hur dessa unga invandrartjejer upplever och hanterar sin sexualitet i dagens samhälle.

1.1 Problemformulering

Denna uppsats kommer att ta upp ämnena mångkultur och sexualitet. Fokus kommer att ligga på unga tjejer i åldrarna 15-16 år. När benämningen unga tjejer hädanefter används är det alltså denna åldersgrupp som avses. Genom vår utbildning på socionomprogrammet med mångkulturell inriktning har det väckts ett intresse hos oss för integrationsfrågor. Med integration syftar vi på de processer som sker när olika enheter förenas (Nationalencyklopedin, 2010-05-06) i detta fall människor från olika kulturer. Synen på sexualitet kan anses vara relevant just ur en integrationssynpunkt, på så sätt att sexualitet och sexualmoral påverkar hur människor agerar och förhåller sig till varandra. Då sexualpolitiken i Sverige kan anses vara liberal i jämförelse med hur det ter sig i en del andra länder är det möjligt att det öppna klimatet och diskussionen kring sexualitet kan tänkas orsaka en del funderingar hos unga tjejer med utländsk bakgrund. Tjejerna kan tänkas bli tvungna att förhålla sig till motstridiga syner på sexualitet från samhället och den miljö de kommer ifrån. Tidigare erfarenhet från arbete med unga tjejer med utländsk bakgrund har öppnat upp våra ögon för att sexualitet tycks vara ett angeläget ämne att diskutera. Det går nog att påstå att sexualitet är viktigt för mer eller mindre alla människor, men just för ungdomar i tonåren kan det antas vara än mer aktuellt då de befinner sig i en mognads- och utvecklingsprocess både fysiskt och mentalt. Därför tror vi att det kan vara viktigt att man i socialt arbete med unga tjejer har en förkunskap och förståelse kring ämnets komplexitet.

1.2 Syfte

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur synen på sexualitet yttrar sig och upplevs av unga tjejer i ett mångkulturellt samhälle, i detta fall Malmö stad. Denna förståelse kan vara av värde för socialarbetare och andra professionella som arbetar i det mångkulturella samhället, då en ökad kunskap om sexualitet kan vara av betydelse för socialt arbete.

1.3 Frågeställningar

· Hur ser synen på sexualitet ut hos en grupp unga tjejer som lever i ett mångkulturellt samhälle?

· Hur förhåller sig dessa unga tjejer till de sociala sammanhang som finns i ett mångkulturellt samhälle?

· Hur kan/ska socialarbetare och andra professionella förhålla sig till de frågor och behov som finns hos de unga tjejerna?

2. BAKGRUND

I detta kapitel berättar vi om de värderingar om och synen på sexualitet som finns i Sverige. Vi tar även upp begreppet mångkultur och berättar om hur det mångkulturella Sverige har formats.

2.1 Sexualiteten i Sverige

De värderingar som idag ses prägla den allmänna synen och uppfattningen om sex och samlevnad skiljer sig betydligt från hur det såg ut i Sverige för bara 50 år sedan. Värderingsförändringar är alltså möjliga även inom detta område (Samuelsson, 2002, s.7). Det sexuella klimatet i Sverige präglas framförallt av den långt gångna sekulariseringen som skett det senaste århundradet. Ytterligare faktorer som haft betydelse för synen på sexualitet är det marknadsekonomiska systemet med inslag av liberalism, individualism och värderelativism. Det är på bl.a. dessa grunder som det svenska samhället allt mer har gått mot ökad acceptans för sexuell olikhet och personlig frihet vad gäller sexuella uttrycksformer (Samuelsson, 2002, s.152). Den ekonomiska tillväxten och den ökade tron på bättre tider som fanns i Sverige på 1950–60-talet spelade en stor roll för sexualmoralens utveckling då det skedde en stor befolkningsomflyttning. Detta ledde till förändringar inte bara geografiskt utan även inom levnadsmönster, beteenden och traditioner som bröts upp. Nya kontakter och relationer fick chans att uppstå och med det även sexuella förbindelser (Forsberg, 2007, s.58f).

Ett förbund som till stor del varit med och påverkat den liberala syn som vi idag har på sexualitet i Sverige är Riskförbundet för sexuell upplysning, RFSU. Det var journalisten, syndikalisten och sexualupplysaren Elise Ottesen - Jensen som år 1933 bildade RFSU. Förbundet är en svensk sexualreformrörelse som även har motsvarigheter i andra länder (Lennerhed, 2002, s.10ff).

RFSU har sexualupplysning, preventivmedelsrådgivning och abortfrågor som huvudsakliga utgångspunkter i sitt arbete. Förbundet har sedan start arbetat med sexualupplysning, öppnande av kliniker, och preventivmedelsförsäljning. RFSU fungerade i praktiken också som en form av lobbyverksamhet som drev på staten för att få igenom sexuella reformer. Krav ställdes på ledande politiker att ta tag i frågor som rörde sexuell hälsa. Detta kan ses som något historiskt då människor i mycket större grad än tidigare började engagerade sig i dessa frågor och ställde krav på både lagändringar och reformer. Redan på 1930-talet drev RFSU bl.a. frågan om att sexualupplysning skulle införas i skolan, att homosexuella handlingar skulle avkriminaliseras, att rådgivningsbyråer skulle öppnas och tillgången till preventivmedel, abort och steriliseringar skulle finnas i hela landet (Lennerhed, 2002, s.10ff).

Dock var inte RFSU först ut på fältet då det hade funnits rörelser för sexuella reformer i Sverige redan i slutet av 1800-talet, bland annat läkaren Karolina Widerström (1856-1949) som undervisade unga flickor i sexualhygien (Lennerhed, 2002, s.19). När RFSU grundades höll det svenska folkhemmet just på att formas. Folkhemmets paroll var att skapa ett jämlikt samhälle med omfattande sociala förändringar. Denna vision fanns i ett Sverige som på 30-talet hade stor arbetslöshet och invånare med dålig hälsa som levde i trånga bostäder. RFSU fick till en överenskommelse med svenska staten om att man skulle arbeta för en förbättring på området sexuell hälsa. Ett av reformkraven var en abortlag för att stärka kvinnornas trygghet och frihet (Lennerhed, 2002, s.27f).

RFSU började bedriva sexualupplysning i ett samhälle som blivit allt mer reformistiskt, modernt och sekulariserat. Detta till skillnad från tidigare liknande rörelser som arbetat i ett Sverige med en mer kristen sexualmoral som såg äktenskapet, fortplantningen och könens skillnader som grunden för sexualitet. (Lennerhed, 2002, s.9ff). Idag har flera av de reformer som RFSU kämpade för blivit verklighet. Sverige blev först i världen år 1955 med att införa sexualundervisning i skolorna. Landet har varit framstående inom både sexualupplysning och idéer om sexuell frihet (Bäckman, 2003, s.11).

År 1970 öppnade den första ungdomsmottagningen i Sverige och idag finns 230 ungdomsmottagningar i landet (Magnusson Häggström Nordin, 2009, s.19). I den offentliga sjukvården innefattas idag även sexuell hälsovård i form av bl.a. kvinnokliniker och barnmorskemottagningar över hela landet (www.skane.se, 2010-05-09).

2.2 Mångkultur som begrepp

När ett pluralistiskt mångkulturellt samhälle beskrivs används ofta bilder eller metaforer som ”orkester”, ”mosaik” och ”salladsskål”. En orkester låter bäst när den består av olika instrument som spelar upp en melodi. Mosaik kan bli ett fantastiskt verk när de små olika bitarna sätts samman och ses som en enhet. I den moderna metaforen salladsskål menas att de olika kulturerna bidrar till den goda helheten som de unika ingredienserna i en salladsskål gör. Om individens personlighet ska förklaras så används begrepp som ”lapptäcke” där olika kulturella drag bildar en mångfärgad helhet. Gemensamt för dessa metaforer är att de ger en positiv bild för att beskriva dagens pluralistiska samhällsideal. Det kan också tolkas som att mångfalden innebär ett nyskapande som inte skulle uppstå om olika kulturer inte skulle ha mötts. Samtidigt betonas värdet av att vara speciell och att bevara kulturella drag (Roth, 1996).

Multikulturalisternas idé om att bevara och beakta kulturella skillnader har emellertid också kritiserats. Bland annat har socialantropologen Aje Carlblom i sin avhandling The Imagined Versus the Real Other tagit upp att mångkulturalismen har utvecklat en ”ideologisk hegemoni” som genomsyrar hela samhällsdebatten. Carlbom menar att debatten idag inte vågar tala om mångkulturalismen ur en problematisk dimension som bl.a. berör radikalism bland islamister. Att uttala kritik mot dessa grupper blir enligt Carlbom att direkt kopplas samman med främlingsfientlighet. Carlbom menar att diskussionen kring mångkulturalism fixerar på kulturella skillnader, och kultur som begrepp skildras endast ur en ”eurocentrisk” synvinkel där kultur enbart ses handla om ”den andre”. Kultur blir således, enligt Carlbom, i praktiken ett nytt rasbegrepp. Enligt Carlbom befäster mångkulturalismen i praktiken marginaliseringen av minoritetsgrupper i samhället, och på sätt verkar man för att dölja växande klassklyftor i en global ekonomi (www.dn.se, 2010-05-19).

Sociologen Håkan Thörn har definierat begreppet ”mångkultur” som en smältdegel av olika kulturer som interagerar och förändras tillsammans. Ett mångkulturellt samhälle ses som ett samhälle där många människor med olika kulturella, nationella och etniska bakgrunder lever tillsammans (Thörn, 2002, s. 99ff). Grundsynen är att människor från alla kulturer moraliskt sett är lika mycket värda och förtjänar samma respekt och omtanke och inte får nedvärderas eller diskrimineras (Okin, 2002, s.8).

2.3 Det mångkulturella samhället

I ett mångkulturellt samhälle lever människor från olika kulturer mer eller mindre integrerat med olika grader av kontakt med sin ursprungskultur. Flera ursprungskulturer kan existera inom samma nationsgräns, men personer som har ursprung från samma land kan trots allt ha olika bakgrund på så sätt att de kommer från olika sociokulturella sammanhang. Faktorer som exempelvis klass, utbildning eller religion formar de olika villkor som individen lever i (Forsberg, 2006, s.39ff). Både historiska och samhälleliga processer har haft, och har ett stort inflytande på människors tankar och handlingsmönster vad gäller sexualitet. Även om sexualitet och intimitet är viktiga aspekter för individen kan man prata om mer övergripande processer som påverkar hur människor lever sina liv i det mer mångkulturella samhället. En del av dessa processer är migrationen. Människor lever på olika platser och i nya länder av flera olika anledningar, och av de människor som växer upp i Sverige idag har många ursprung från andra länder (Forsberg, 2005, s.38 ff.). En del av dessa länder har inte haft en sådan modernitetsprocess som har format Sverige och andra länder i västvärlden, och i diskursen får ibland de ”traditionella invandrarkulturerna” stå i motsats till ”den svenska kulturen”(Kamali, 2007, s.27).

Offentlig statistik visar att år 1999 var 11 % av Sveriges befolkning födda i ett annat land, och år 2015 kommer 27 % av befolkningen mellan 18-64 år ha utländsk bakgrund (Forsberg, 2005, s.39). Idag är 29 % av invånarna i Malmö stad födda utomlands (www.malmo.se, 2010-05-17).

Den politiska aspekten av mångkultur har väckt stort intresse i västvärlden allt sedan världen blev mer globaliserad. Genom invandrings- integrations- och flyktingpolitik försöker stater hantera en allt mer etnokulturell mångfald inom ländernas gränser. När Sverige började förvandlas till ett invandrarland genom arbetskraftsinvandringen under 1950-60 talet sågs detta från politiskt håll först som ett tillfälligt fenomen, och assimilering blev den invandringspolitiska strategin (Darvishpour, 2008, s.93ff).

I samband med att insikten växte om att invandringen kommit för att stanna, och fortsatte att öka genom nya vågor av invandrare och flyktingar utformades en mångkulturell invandrarpolitik på 1970-talet. Syftet med denna politik var att införliva invandrarna i den svenska välfärdsmodellen, och samtidigt ge dem möjlighet att bevara kontakten med hemlandets kultur, till exempel genom hemspråksundervisningen. I början av 1990-talet skedde en övergång från det tidigare uttalat mångkulturella perspektivet till fokus på integration, och invandringspolitiken döptes om till integrationspolitik.

Kritiker till det mångkulturella samhället ifrågasätter om Sverige överhuvudtaget kan betraktas som ett mångkulturellt samhälle. Visserligen går det att konstatera att samhället omfattar ett flertal etnokulturella grupper, men kritiker menar att samhället aldrig har varit, eller försökt vara en ”smältdegel” för alla dessa grupper. Istället menar de att det etnokulturellt pluralistiska Sverige har byggts utifrån ett monokulturlistiskt perspektiv, där föreställningen om en homogen ”svenskhet” är värdefull för fortlevnaden av den sociala sammanhållningen (Darvishpour, 2008, s.93ff).

3. METOD

Detta kapitel beskriver den metod som använts i uppsatsen, hur utförandet av fokusgruppsintervjun gick till samt vilka etiska överväganden som gjorts. Vi tar även upp alternativt utförande och avgränsningar som gjorts i arbetet med uppsatsen.

3.1 Metodval och utförande

Vi har intervjuat en fokusgrupp med sex tjejer i åldrarna 15-16 år. Vi använde oss av en fokusgrupp då vi ansåg att det var den mest lämpade metoden för att ta reda på unga tjejers känslor, attityder och åsikter kring sexualitet. Metoden var även passande för att vi ville observera interaktionen mellan tjejerna. I detta sammanhang anser vi att tjejernas kollektiva synpunkter är av ett större värde än deras enskilda synpunkter. Nackdelen med en fokusgrupp är att de kan vara svårt för alla parter att uttrycka sig lika mycket, vissa individer är mer utåtriktade än andra och mer villiga att berätta om sig själva. Vi försökte få alla att prata men vi valde också att inte utöva påtryckning, då en del frågor kunde tänkas vara känsligare för somliga än andra (Denscombe, 2000, s.137f).

Vi visste en del om tjejerna innan då en av oss har haft en tjejgruppsverksamhet med dem för ett par år sedan. Då diskuterades ämnen som jämlikhet, självkänsla och sexualitet. Tjejgruppsverksamheten var inte specifikt inriktad på sexualitet vilket gjorde att det fortfarande fanns många intressanta frågor att diskutera. De hade heller inte fått utrymme att diskutera och prata om sexualitet i större utsträckning inom den verksamheten. Med detta sagt var det ett relativt outforskat ämne för både oss och tjejerna. När man inte vet någonting eller lite om forskningsämnet blir man tvungen att vara öppen för de intryck som ges. Därför valde vi att blanda förberedda frågor med spontana frågor, vi försökte också ha så öppna frågor som möjligt. Vi utgick ifrån att det var intervjupersonerna som bar på informationen och kunskapen vi sökte (Rosenberg, Arvidsson, 2002, s.138f). Vi formulerade frågorna så de skulle kunna leda till diskussion. Det skulle också kännas bekvämt för tjejerna att svara utifrån vad de själva ansåg, inte för att de trodde att vi ville ha ett specifikt svar. Tjejerna hade möjligheter, vilket de också tog, att sväva ut från frågorna. Tjejerna kändes vana med situationen och de var också måna om att ge uttömmande svar. De ställde följdfrågor och diskuterade, pratade i munnen på varandra och höll med varandra. De ifrågasatte varandras åsikter vilket ledde till intressanta diskussioner.

Att en av oss har träffat tjejerna tidigare kan eventuellt tänkas ha påverkat rollen mellan intervjuare och informant. Dock upplevde vi detta som relativt positivt då vi fick intrycket av att tjejerna hade ett större förtroende för oss just därför att det redan fanns en etablerad kontakt. En möjlig negativ påverkan av detta kan ha varit att tjejerna hade en klar uppfattning om en av oss sedan tidigare vilket kan ha färgat hur de valde att svara. Om detta var fallet är svårt för oss att veta, men vi försökte hålla intervjun så öppen som möjligt. Inga tankar, idéer eller åsikter uppmuntrades mer än någon annan, och på så sätt hoppas vi att tjejerna kände sig fria att svara utifrån sig själva och inte utefter svar som de eventuellt trodde att vi förväntade oss. Den så kallade ”intervjuareffekten” där frågorna besvaras tillsammans med intervjuaren kunde lätt uppstå men vi upplevde att tjejernas svar inte färgades av oss. Vi försökte i hög grad vara tysta och låta tjejerna föra konversationen framåt. Den selektiva perceptionen kan också antas uppstå, d.v.s. att svaren färgas av vad de tror att vi vill få fram (Rosenberg, Arvidsson, 2002, s.145), då tjejerna träffat en av oss tidigare. Om detta förekom är problematiskt och svårt att veta.

Vi spelade in intervjun med hjälp av en mikrofon och en bärbar dator. Vi bjöd in tjejerna till Malmö Högskolas fakultet Hälsa och Samhälle där vi hade bokat ett grupprum, en neutral plats för både tjejerna och oss. Vi bjöd på fika och betalade deras bussbiljett till och från intervjuplatsen. Fikat uppskattades mycket då vi gjorde intervjun på eftermiddagen. De fick ny energi och det var ett bra sätt att slappna av och småprata lite innan intervjun.

3.2 Etiska överväganden

Det faktum att vi skulle fråga och diskutera ämnet sexualitet gjorde att vi hade etiska överväganden kring hur vi skulle göra intervjuer och vilka vi skulle intervjua. Vi hade med hänsyn till ålder inte för djupgående frågor och inte heller detaljerade eller personliga frågor, då sexualitet kan vara ett känsligt ämne.

Vi ville heller inte att tjejerna skulle påverkas på något negativt sätt under eller efter intervjun, inte heller känna stress eller obehag (Denscombe, 2004, s.214). Vi följde vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Vi inledde vår kontakt med att fråga tjejerna om intresse fanns för att vara med i en intervju, vi förklarade skriftligt vårt syfte med uppsatsen och om de ville delta i en fokusgrupp. Att det var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta sin medverkan förklarades i samma brev. Vi fick till en början avslag av etiska rådet, då de ansåg att våra intervjupersoner var för unga. Det etiskt känsliga ämnet sexualitet i kombination med tjejernas ålder var det som låg till grund för etiska rådets avslag. Vi överklagade och fick sedan godkänt (Dnr HS60-10/218:5). Då alla tjejerna var över 15 år bedömdes det både av oss och av etiska rådet att det inte behövdes inhämtas vårdnadshavares underskrift. Tjejerna skrev själva under samtyckesblanketten.

Konfidentialitetskravet har vi följt på så sätt att vi har avkodat tjejernas namn redan vid transkriberingen. Vi har gett dem nya namn, men deras ålder, var de och deras föräldrar är födda och vilken religion de tror på är oförändrat. Detta för att kunna beskriva tjejerna utan att röja deras identitet. Vi har inte heller nämnt vad deras skola heter eller var den ligger. Röda Korset har inga dokumentationer på tjejerna. Intervjun finns i två exemplar, både vad gäller ljudfiler och den transkriberade texten. Det är bara vi två som har tillgång till dessa. Vi har heller inte skickat text eller ljudfiler vidare till någon annan (www.codex.vr.se, 2010-05-06).

3.3 Internationella kvinnoföreningen

Vi hade även en diskussion med Internationella kvinnoföreningen (IKF) i Malmö om att utföra en eller flera intervjuer med deras hälsoinformatörer. Föreningen bildades år 1970 och är en ideell organisation som är politiskt och religiöst obunden och vänder sig till kvinnor av alla nationaliteter. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö driver bland annat ett projekt för sexuell hälsa. Målgruppen är kvinnor (18-35 år) med utländsk bakgrund. Syftet med projektet är att främja en positiv syn på kvinnors sexualitet och att få kvinnor att våga prata om sex och samlevnad. Kvinnor från målgruppen utbildas till informatörer för sexuell hälsa och efter utbildningen träffar de andra kvinnor för att informera och samtala om sexuell hälsa. De erbjuder också studiecirklar och informationsträffar i ämnet sex och samlevnad riktade till kvinnor (www.ikf.se, 2010-04-25). Vi ville intervjua dem för att få en bild av hur lite äldre kvinnor i mångkulturella miljöer uppfattar och resonerar kring den svenska sexualmoralen. Dock ansåg de sig inte ha tid, vilket ledde till att vi inte kunde få till någon intervju med dem. Detta kändes förstås tråkigt men i samråd med vår handledare kom vi överens om att fokus på vår uppsats skulle bli på de unga tjejerna och deras tankar om sexualitet i mångkulturella miljöer.

Då vi fått det negativa beskedet från IKF gjorde vi också bedömningen att tiden inte skulle räcka till att hitta nya informanter. Storleken på uppsatsen gjorde också att vi ansåg att det räckte mer än väl med den fokusgruppsintervju vi hade. Att vi endast gjort en fokusgruppsintervju kan anses bristfälligt, men trots allt blev resultaten mer omfattande än förväntat och mer djupgående än vi vågat hoppas på. Efter att ha bearbetat fokusgruppsintervjun stod det klart för oss att materialet var tillräckligt för att besvara frågeställningarna för uppsatsen, vilket vi anser kan motivera vårt val av att endast göra en fokusgruppsintervju.

3.4 Avgränsningar och alternativt utförande

Hedersproblematik är ett ämne som ofta kopplas till just sexualitet i det mångkulturella samhället. Dock kommer vi inte att ta upp hedersproblematik då vi valt att inte ha det som problemformulering i vår uppsats. Trots att vi valt att ha ett annat fokus anser vi att hedersproblematik är ett viktigt område att diskutera och problematisera kring. I fokusgruppsintervjun förekommer en del uttryck som antyder att vissa av tjejerna inte har total valfrihet vad gäller val av partner, men ingen av tjejerna uttalar specifik hedersproblematik och så vitt vi vet lever ingen av dem under hedersförtryck. Detta kan vi med säkerhet inte veta, men vi fick trots allt ändå känslan av att alla tjejerna kunde prata om sexualitet och kärlek med sina föräldrar relativt fritt.

Ett annat alternativt utförande hade kunnat vara att ställa resultatet från tjejernas intervju i jämförelse med exempelvis en intervju med killar i samma ålder. Dock upplevde vi inte att detta var relevant för att besvara frågeställningarna för denna uppsats. Vi vill fokusera oss på tjejer för att vi anser att deras position är än mer intressant, då tjejers sexualitet historiskt sett mer eller mindre varit utsatt för kontroll, detta för att kvinnors sexualitet ofta ansetts som något kraftfullt och svårt att behärska (Forsberg, 2007, s.38).

4. TIDIGARE FORSKNING

Vi kommer i detta kapitel ta upp tidigare forskning som handlar om ungdomar i Sverige och deras sexualvanor och attityder till sex. Vi har beskrivit både övergripande undersökningar men även mindre undersökningar med särskilt fokus på unga tjejer. Kapitlet är uppdelat i tidigare forskning och senare forskning. Först förklaras det mångkulturella perspektivet inom forskningen, sedan redogörs fil.dr Margareta Forsbergs avhandling Brunetter och blondiner. Hennes avhandling är särskilt intressant för vår uppsats då hennes forskning inriktat sig på samma målgrupp som vår studie. Hennes perspektiv är också likt vårt eget. Margareta Forsberg har även gjort en forskningsöversikt om ungdomar och sexualitet som vi till viss del har använt oss av. Vi förklarar även islamologen Jan Samuelssons synsätt som säger att sexualitet skiljer sig mellan olika religioner. Ytterligare en studie som lyfts fram är sociologen Aleksandra Åhlunds studie som berör kön, etnicitet och identitet. Vi har även tagit upp en studie av sociologen Nils Hammarén som gjorts på unga invandrarkillar för att vi ville få en inblick i hur unga invandrarkillars könsidentiteter och sexuella identiteter formas.

4.1 Den tidiga forskningen

I Sverige har det forskats på sexualitet under en relativt lång tid. Den äldre forskningen berörde sexualiteten ur ett mer statiskt och biologiskt perspektiv, men genom den växande forskningen med kvinnoperspektiv som ett av de större intresseområdena har en bild om sexualitet och kön som föränderliga fenomen vuxit fram. Sexualitet anses idag ha blivit skapade i specifika historiska, sociala och kulturella sammanhang. Intresset har särskilt ökat under de senaste 20 åren kring kön och sexualitet. Det mer dominerande perspektivet idag har blivit det konstruktivistiska synsättet, där man förklarar sexualiteten som föränderlig (Lennerhed, 2002, s.9, s.20ff). De tidigare undersökningar som gjorts kring ungdomar och sexualitet har ofta studerat sex och samlevnadsvanor, samt inställningen till sexuella relationer före äktenskap. En statlig utredning från 1951 (Jonsson) visar att samlagsdebuten ofta inträffade innan man ingått äktenskap. Detta trots en sträng kristen sexualmoral som endast tillät sexualitet inom äktenskapet. Författaren till rapporten menar att detta pekar på att den folkliga uppfattningen kring sex redan under sekelskiftestiden 1800/1900 gick emot det kristna idealet som dominerade i offentliga sammanhang (Forsberg, 2005, s.57). Tre mer omfattande kvantitativa studier har gjorts i Sverige under 1900-talet för att undersöka sexuella erfarenheter hos befolkningen. Den tidigast genomförda studien av de tre är en statlig offentlig utredning som syftade till att ge en översyn över sexualundervisningen i den svenska skolan. Rapporten heter Om sexuallivet i

Sverige och är skriven år 1969 av sociologen Hans Zetterberg. Zetterberg

studerade människor från olika åldersgrupper och materialet blev därför mycket omfattande. Rapporten tydliggör en inställning till, och erfarenheter av sex bland invånare i Sverige. En uppdatering på denna rapport gavs ut av Folkhälsoinstitutet 1998. Denna studie hette “Sex i Sverige”. Den byggde vidare på den tidigare studien av Zetterberg, men tog även upp nya aktuella frågor som uppstått under 1900-talets slut.

Den tredje större studie som gjorts i Sverige är också den enda som helt och hållet inriktat sig på ungdomar. Studien genomfördes år 1990 och heter SAM 73/90. Materialet baserades på ungdomar som var födda 1973. Det var den dåvarande Skolöverstyrelsen som efterfrågade studien och läkaren Karin Edgardh publicerade den i tre skrifter. SAM 73/90 är den mest landsomfattande studie som gjorts på ungdomar. Syftet med studien var att könsspecifikt beskriva sexuella erfarenheter bland olika ungdomsgrupper. Dessa tre studier utgör den grogrund av studier som gjorts i det postmoderna samhället, och dess resultat har påverkat vilken inriktning senare forskning har tagit. Studierna har gjorts i syfte att kartlägga sexualiteten bland invånare i Sverige, således har inga generella slutsatser gjorts av studierna i sig (Forsberg, 2000, s.13).

4.2 Den senare forskningen

Inom forskningen har det har under lång tid funnits ett visst intresse för ungdomars sexualitet. Dock är det främst under senare år som ungdomars levnadsvanor har fått allt mer uppmärksamhet. Denna tendens kommer av att man genom att undersöka ungdomarnas sexualliv vill bidra till hur man ska arbeta preventivt med frågor som rör könssjukdomar och graviditet, men också för att få reda på hur exploateringen av sex i media påverkar ungdomar (Magnusson & Häggström-Nordin, 2009, s.19). Senare forskning som tagit upp ungdomars sexualitet handlar även om sexuella risktaganden, övergrepp och/eller trakasserier samt pornografi. Sådana studier har varit betydelsefulla både för behandlande medicinskt arbete som rör sexualitet men också för den allmänna sexualundervisningen i skolorna (Forsberg, 2005, s.59).

4.3 Mångkulturellt perspektiv inom forskningen

Invandringen till Sverige har varit förhållandevis omfattande sedan 1950-talet men det var inte förrän på 1990-talet som forskare började intressera sig för området sexualitet och ungdomar med ursprung från andra länder. Fokus har legat på möten mellan de svenska ”ungdomarna” och de ”utländska”. Det har diskuterats om ”kulturkrockar” mellan den svenska samlevnadskulturen och människor från andra länder. Resultaten har visat att det finns ett synsätt som skiljer sig mellan de ”svenska” ungdomarna och det ”utländska”, bland annat när det handlar om svårigheter med bland annat sexuella signaler och beteenden, och hur det är avsedda och uppfattas. Forskningen har istället för att fokusera på specifika mönster och olikheter, sett hur det kan uppstå nya former för skapandet av individer i den frigörande mognadsprocess som sker i ungdomen (Forsberg, 2006, s.44ff).

4.4 Kontroll av unga tjejer

Margareta Forsberg har i sin avhandling Brunetter och blondiner - Om ungdom

och sexualitet i det mångkulturella samhället (2005) undersökt två urbana miljöer

i Sverige för att se om det går att finna mönster som talar för en förändring av förhållningssättet till sexualitet och samlevnadsrelationer bland unga tjejer. Forsberg har undersökt bl. a likheter och skillnader som finns kring sexualitet vad det gäller ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund. Forsberg diskuterar den kontroll kring sexualitet som unga tjejer lever i. Författaren menar att kontrollen av tjejer med utländsk bakgrund till viss del internaliseras i dem själva. Enligt Forsberg får tjejer med utländsk bakgrund i större utsträckning förhålla sig till olika skilda förhållningssätt som rör kön och sexualitet. Det är familjen/föräldrarna och samhället i övrigt som står för dessa skilda förhållningssätt. Forsberg pekar också på att tjejer med utländsk bakgrund påverkas av dubbelt strukturellt underläge i bemärkelsen av sin etnicitet och sitt kön. Forsbergs avhandling lyfter fram att diskussionsforum och kontaktytor mellan skilda förhållningssätt till sexualitet bidrar till en friare syn på sexualitet bland unga tjejer med utländsk bakgrund. På lång sikt menar hon att detta även kan minska tendensen till kontroll av unga tjejer.

4.5 Normer och värderingars påverkan på sexualmoralen

Islamologen Jan Samuelsson har i sin bok ”Kalejdoskopisk kärlek” (2002) försökt förklara synen på hur olika aspekter av sexualitet skiljer sig mellan olika religioner. Författaren menar att de olika synsätt som finns mellan olika religioner möts och kolliderar i ett mångkulturellt samhälle. Boken tar bl. a. upp hedersproblematik och sexualbrott som begås av personer med utländsk bakgrund. Skillnaden mellan invandrargruppers och den allmänna synen på sexualitet i Sverige förklarar Samuelsson med att de två parterna står för olika mönster av sexualitet. Det ena sexuella mönstret kallar han ritualisk sexualitet, vilken han förknippar med invandrargrupper. Detta mönster innebär en mer traditionell konservativ syn på sexualitet. Sexualiteten är enligt denna syn en regelbunden, upprepad handling som blir ett sätt att bekräfta parternas förhållande till varandra. Spelreglerna är givna och bestäms inte av den enskilde utan av det system som Samuelsson menar att alla former för mänsklig aktivitet underordnas. Arenan för den ritualistiska sexualiteten är samhällen där religionens ställning är stark. Det ”svenska” mönstret av sexualitet kallar Samuelsson för projektinriktad sexualitet. Inom den här formen för sexualitet är det den enskilde som bestämmer spelreglerna för sexualitetens former och mot vem den riktar sig till. Det mest tilltalande i den här formen för sexualitet är enligt Samuelsson den stora valfriheten och den frihet från ansvar som han ofta menar präglar sådana relationer. Det han ser som mindre tilltalande är den känslomässiga utbytbarheten, och risken att partnern ses som ett objekt. Dessutom anser Samuelsson att det finns en risk med projektinriktad sexualitet då han menar att ambitionen för att uppnå kärlek åsidosätts och istället ger utrymme för en driftsutlevelse. Arenan för den projektinriktade sexualiteten är främst västländska marknadsekonomier. Samuelsson nämner positiva och negativa sidor med båda de former av sexualitet som han tar upp, men det är inom den ritualistiska sexualiteten som han anser att de bästa förutsättningarna för livslång kärlek finns.

Ett av Samuelssons huvudresonemang rör sig kring att den liberala synen på sexualitet i det svenska samhället ofta får gå före religionsfriheten. I ett sådant samhälle menar Samuelsson att religioner som inte accepterar vissa sexuella företeelser som accepteras i övriga samhället undertrycks. I praktiken menar Samuelsson att detta innebär ett förtryck av etnisk/religiösa minoriteter i Sverige. Författaren pekar på en viss värderingsskillnad mellan religioner. Han menar att den värdegrund som formuleras i FN-deklarationen av de mänskliga rättigheterna bör vara utgångspunkt för hur etiken kring sex och samlevnad bör se ut. Dock poängterar han även att de individuella rättigheterna ibland kan stå i konflikt med minoriteters rättigheter. Samuelssons slutsats är emellertid att de individuella rättigheterna bör gå före minoriteters rättigheter även i fall av sex- och samlevnadsfrågor (Samuelsson, 2002, s.147ff).

4.6 Identitetsskapande

Aleksandra Åhlund (1997) har genomfört en studie som berör ungdomar, kön, etnicitet och identitet. Hennes studie visar på att ungdomar med utländsk bakgrund kan forma sin identitet utifrån olika faktorer. Två väsentliga element i identitetsskapandet är individens förhållande till kollektivet, och kollektivets förhållande till individen. Hos ungdomar med utländsk bakgrund innebär detta att de behöver förhålla sig till bl.a. den etniska gruppen, men också till det övriga samhällets uppfattning om den egna etniska gruppen. Även variabler som klass, och kön spelar roll för identitetsskapandet. Åhlund pekar på att det i moderna urbana miljöer växer det fram nya urbana etniciteter som är mångkulturella, synkretsiska och hybrida till sin natur. Synkretism betyder religionsblandning, vilket innebär att man har plockat det man tycker bäst om från två olika religioner och gör om dem till en ny religion. Åhlunds studie lyfter även fram att den kulturella identiteten formas utifrån symboliska metaforer som relateras till hem och tillhörighet. Det kan handla om hur man väljer att prata, exempelvis ”Rinkebysvenska”, eller hur man väljer att klä sig, som att bära slöja på ett icke-traditionellt sätt. Dessa symboliska metaforer är i regel formbara och föränderliga då de refererar till två olika världar. Sådana uttryck står både för en kontinuitet och förändring på en och samma gång, d.v.s. ett tillstånd av förankring och samtidigt en process att söka sig till något nytt (Åhlund, 1997, s.163).

4.7 Könets betydelse för sexualitet

Nils Hammarén har sammanställt en studie om unga killar i förorten i artikeln

”Finns invandrarkillen” (Magnusson & Häggström-Nordin, 2009). Hammarén tar

upp hur olika föreställningar konstruerar unga invandrarkillars könsidentiteter och sexuella identiteter. Hammarén menar att invandrarkillar utvecklar motståndsstrategier som svar på rasifierade och sexualiserade förställningar. Han påpekar också att aspekter som kön, plats och etnicitet spelar roll för detta identitetsskapande. Unga invandrarkillar kan använda sig av rumsliga sammanhang för att dra gränser. De kan använda sin tillskrivna etniska tillhörighet för att antingen skapa spänning eller framställa sig som sexuellt respektabla. Om invandrarkillen väljer det först- eller sistnämnda beror på det rumsliga sammanhanget. Genom en medvetenhet kring rasism och främlingsfientlighet försöker invandrarkillar ”ombeteckna” olika element i de dominerande diskurserna som finns. Detta genom att till exempel framställa sig på ett sätt som motsäger stereotypen. Killarnas strategier handlar således om hur etnifierade och stereotypa kategorier används för att bearbeta den egna positionen och därigenom skapa sig en egen identitet.

Hammaréns studie visar att många invandrarkillar väljer att ta avstånd från den schabloniserade bilden som finns av ”invandrarkillen”. Hammarén ser detta som ett tecken på att invandrarkillar vill ta avstånd från de bilder som de återkommande tillskrivs av samhället. För att bli en egen aktör som kan vara med och forma bilden av ”invandrarkillen” måste individen också vara delaktig i den maktrelation som han opponerar sig mot. Hammarén menar att detta förklarar varför många invandrarkillar underordnar sig den norm som samhället satt upp för ”invandrarkillen”.

Hammarén ser att invandrarkillar kan vara tvådubbelt strukturellt underordnade d.v.s. både genom sin klass och sin etnicitet och detta påverkar deras uttalade syn på sexualitet. Bilden av invandrarkillen kan då bli reducerad till att endast stå för motsatsen till ”den svenska killen”. Detta menar Hammarén förklarar varför vissa invandrarkillar kritiserar den svenska sexualiteten, det blir ett sätt för dem att hävda sig mot överheten och utropa den egna positionen som överlägsen. Hammarén förklarar även den heteronorm som råder bland de unga invandrarkillarna med att detta är ett svar på de rasifierade konstruktioner som finns om dem i samhället. Heteronormen internaliseras i killarna och påverkar deras möjlighet att själva identifiera sig som t.ex. homosexuella. Hammarén ser även en ökad risk med att ”homofobin” hos invandrarkillarna genom detta kan förstärkas. En slutsats av Hammaréns studie är att det är i den etniskt samhälliga polariseringen som ”invandrarkillen” (med specifikt tillhörande karakteristik) uppfinns och görs möjlig (Hammarén, 2009, s.247ff).

5. TEORI

Detta kapitel kommer att ta upp olika teoretiska perspektiv som berör begreppen sexualitet och mångkultur. Vi har valt fyra olika teorier. Först beskrivs sociologen Anthony Giddens teori om den moderna människans sexualitet och relationer, den plastiska sexualiteten. Sedan tar vi upp sociologen Beverly Skeggs begrepp respektabilitet som berör vikten av att vara respektabel. Teorin som följer tar upp hybriditet som förklarar hur människor påverkas av sin kulturella och traditionella bakgrund i mötet med nya miljöer. Slutligen beskriver vi ett feministiskt perspektiv på mångkulturalism.

5.1 Det romantiska kärlekskomplexet

Sociologen Anthony Giddens diskuterar hur det romantiska kärleksidealet har haft en avgörande roll i sin bok Intimitetens omvandling (2005) när det handlar om relationer och sexuella förbindelse i Europa och västvärlden sedan 1700-talet. Kärleksideologin innebär att kärlek och sexuella förbindelser hör hemma i äktenskapet och att heteronormen är utgångspunkten. Giddens kallar detta ett romantiskt kärlekskomplex. Under 1900-talet fick människor nya förutsättningar inom relationen, då preventivmedel får en plats på arenan. Nu behöver de intima relationerna inte endast kopplas till reproduktion vilket leder till en sexualitet med mer böjbara gränser, detta kallar Giddens plastisk sexualitet.

Giddens talar om sexualitet och hur den har förändrats under den moderna tiden. Han berättar om den rena relationen som är demokratisk. De nya moderna människorna har en jämlik syn på sex och kärlek och blir med det inte längre beroende av varandra på samma sätt som tidigare. Den moderna människan har blivit individualiserad och reflexiv. Människan har fler valmöjligheter och är inte lika beroende av strukturer. Giddens diskuterar om individens förändring kan bli problematisk när det handlar om normer, inte minst när det gäller sexualmoral.

Giddens menar att normer förändras och tar till exempel upp homosexualiteten som med tiden har blivit mer eller mindre accepterat i västvärlden (åtminstone politiskt). Giddens anser att man som individ kan förändras eftersom strukturerna i samhället gör det. Giddens menar att det romantiska kärlekskomplexet till största delen handlar om kvinnor. Villkoren för sexualitet skiljer sig mycket mellan män och kvinnor. Giddens beskriver hur mäns sexualitet betraktas som en naturkraft medan kvinnans utlevda sexualitet anses vara lösaktig och odygdigt (Giddens, 2005, s.76).

Kärleksideologin och uppfattningen om att sexualitet hör hemma inom ramen för en kärleksrelation återkommer i de flesta svenska forskningarna om sexualitet. En kärleksrelation innebär inte nödvändigtvis äktenskap, och de som är kära i varandra får ha sex med vem den vill oavsett om de är gifta. Dock är det viktigt att kärlek är inblandat i den sexuella relationen. Hur varaktig kärleken är har inte så stor betydelse. I det nya moderna västerländska samhället riskerar det romantiska kärlekskomplexet att försvinna då sex inte i samma utsträckning är bunden till kärleksrelationer (Forsberg, 2007, s.24ff).

5.2 Respektabilitet

Sociologen Beverly Skeggs (2006) anser att klass är relevant som begrepp i samhället. Trots att begreppet har mist sin status menar Skeggs att det är ytterst viktigt att beakta. Idag talar man mer om kön än om klass och detta är på grund av att det bland annat är medelklassen som styr forskningen. För medelklassen anses inte klass vara ett problem då det är självklart för dem. Medelklassens norm blir med det även norm för arbetarklassen att eftersträva.

Skeggs menar att medelklassen är ett ideal och begreppet respektabilitet innefattar både sociala regler och moralkoder. Passande och godtagbart beteende, språk och utseende spelar också en viktig roll. Medelklassen har ”det” medan arbetarklassen saknar ”det” och blir den andra, den stillösa eller omoderna. Medelklassen utövar kontroll över arbetarklassen genom att bland annat sätta upp och lära ut normer. Medelklassen definierar arbetarklassen som avvikare och onormala i förhållande till medelklassen.

Respektabilitet menar Skeggs är det mest utmärkande tecknet på vilken klass man tillhör. Respektabilitet innebär att det spelar roll hur man pratar, vad man har på sig, hur man bor eller vad man jobbar med, även vilka vi är och hur vi studerar hur andra är. De som bryr sig mest om respektabilitet är de som inte anses respektabla, det vill säga arbetarklassen. Arbetarklassen beskrivs som farlig, hotande, revolutionär och respektlös, för att nämna några negativa epitet. Skeggs vill med respektabilitetsbegreppet föra in klassperspektivet på feministiska och kulturteoriernas agenda. Detta för att klassbegreppet och arbetarklasskvinnor ska återfå plats i de två teorierna.

När det handlar om sexualitet måste begreppet respektabilitet breddas och även omfatta de kontrollsystem som förknippas med de mer moderna förhållandena som råder inom familjer och hedersetik. Att inte använda eller att använda sin sexualitet blir ett sätt att bli respektabel, eller icke-respektabel. Kvinnor markerar

Detta handlar inte enbart om sexualitet utan även om hur kvinnor kommer att uppfattas som individer, om det är värda respekt eller inte. Respektabilitet är beroende av om de dominerande mönstren i samhället är formade av förmodernitet eller av senmodernitet. Begreppet förstås även olika beroende på om det kopplas till grupp/familjeorienterade och individualiserade mer moderna mönster.

Begreppet respektabilitet beskrivs i olika kontexter, men är ett kontrollinstrument specifikt när det handlar om sexualitet. Oavsett varifrån respektabiliteten fått sina grunder, används begreppet idag radikalt olika från tidigare. De nya tankarna om sexualitet och relationer som mer formbara och villkorslösa har ändrat förutsättningarna, speciellt för kvinnor (Forsberg, 2007, s.35ff).

5.3 Hybriditet

Antropologen Tom O´Dell (2007) tar i sin artikel Etnicitet i spänningsfältet

mellan kultur och biologi upp hur individer kan påverkas av sin kulturella och

traditionella bakgrund. O´Dell menar att individer ständigt förändras och anpassar sig till aktuella omständigheter. Våra normativa system ingår i en process som är i ständig rörelse och utveckling.

En sådan process är inte helt oproblematisk för individen utan präglas av att individen konstant blir tvungen att omtolka och ompröva de disharmonier som kan uppstå mellan sina egna upplevda värderingar och synsätt, och vad som dominerar i det övriga samhället.

I ett samhälle där det råder skilda kulturella normer och värderingar mellan minoriteter och majoriteten blir varje ny erfarenhet en möjlighet för individen att antingen bekräfta eller utmana sina normer, värderingar och övertygelser. Individer från minoriteter kan mycket väl tänkas identifiera sig med normer hos både minoriteter och majoriteten, och vice versa. Individen är inte bunden av sina föreställningar, men vissa föreställningar kan bli viktigare i den nya miljön medan andra gradvis blir mindre relevanta, samtidigt som nya kan utvecklas eller införlivas från det omgivande samhället. Denna process som kallas hybriditet innebär att individen positionerar sig i ett skikt mittemellan det normativa systemet som hon bär med sig och det nya perspektiv som hon möter i samhället. Detta kallas för att individen blir till en hybrid (O´Dell, 2007, s.43ff).

Personer med utländsk bakgrund som möter en ny miljö i det nya samhället behöver inte ta till sig de främmande intryck som hon ställs inför. Det kan tvärtom innebära att normativa föreställningar som individen bär med sig förstärks och av individen upplevs som mer korrekta än tidigare. Hybriditeten är en ständigt pågående process hos individen oavsett om han väljer att inte ta till sig de nya intrycken eller inte. Det väsentliga i hybriditet är att individens nya erfarenheter alltid processas, omtolkas, förstås och får nya betydelser i nya sammanhang (Forsberg, 2007, s.44ff).

Personer med utländsk bakgrund kan på så sätt ha en mer problematisk identitetsbildning än personer från majoritetsbefolkningen. De måste i mötet med två olika kulturer ofta kompromissa. Detta inte minst för att omgivningen kan uppmärksamma och nervärdera eller t.o.m. bekämpa deras ”annorlundaskap”. Hybriditet kan då ses som ett sätt för individen att inte exkluderas från varken den egna etniska gruppen eller majoritetssamhället. Individen låter då både majoritetskulturen och den egna minoritetskulturen få relativt mycket inflytande på den egna etniska identiteten (Darvishpour, 2008, s.65). När det handlar om hybriditet är det också viktigt att klargöra att hybriditet i sig inte står för en förändring av individens identitet från att vara traditionell till att bli modern (Forsberg, 2007, s.46).

5.4 Feministiskt perspektiv på mångkulturalism

Statsvetaren och filosofen Susan Moller Okin ställer i sin artikel Is

multiculturalism bad for women? (1999) frågan om hur ett liberalt samhälle bör

agera när minoritetskulturers krav på rättigheter strider mot normer om jämställdhet. Okin menar att grupprättigheter ofta är antifeministiska, och hon hävdar att ”kulturella” praktiker ofta har mycket större inflytande på flickors och kvinnors liv än på pojkars och mäns. Det är enligt Okin därför centralt att kvinnor från etniska minoritetsgrupper deltar i politiska förhandlingar om grupprättigheter, för att undvika att ”gruppers intressen” uteslutande definieras av männen.

Okin menar att förhärskande kulturella och religiösa föreställningar kan innebära att kvinnor inom en viss grupp kontrolleras och att deras liv regleras. När dominerande tankesätt och seder i en grupp strider mot uppfattningen att kvinnor och män är moraliskt jämlikar anser Okin att det är viktigare att ta hänsyn till kvinnorna inom gruppen än att beakta gruppen som helhet. De flesta kulturer är enligt Okin patriarkala och innehåller handlingsmönster och ideologier som rör könsrelationer.

I de fall det finns kulturer som stödjer mäns kontroll av kvinnor på olika sätt så är det också troligt att det råder klar skillnad och ojämlikhet mellan könen. I dessa fall går det också att anta att det är männen som officiellt får vara med och bestämma och uttrycka gruppens uppfattningar, seder och intressen. Råder sådana omständigheter är grupprättigheter enligt Okin i realiteten att betrakta som antifeministiska, och enligt Okin begränsar detta kvinnor och flickor från att leva ett lika människovärdigt och fritt liv som männen. Okin menar emellertid att man måste ta hänsyn till andra kulturella aspekter som att minoritetsgruppers språk kan behöva skyddas, och att grupper måste få skyddas mot diskriminering.

Kritik mot Okins har riktats mot att hennes förståelse för andra religioner och kulturer är bristfällig och ensidig. Hennes studier grundar sig till stor del på rättsfall där kultur har använts som förevändning vid brottsmål som rör personer från minoritetskulturer. Kritikerna menar att Okins använder dessa rättsfall som etnografiskt belägg för att kulturerna ifråga beaktar kvinnor som underordnade männen, och att kvinnans primära funktion i dessa kulturer är att tjäna männen sexuellt och i hushållet (Homi K, 2002, s.95ff).

6. RESULTAT OCH ANALYS

I detta kapitel kommer vi att redovisa den fokusgruppsintervju vi gjorde med de sex unga tjejerna. Kapitlet är uppdelat i tre delar med utgångspunkt från våra frågeställningar. Den första delen handlar om de unga tjejers generella syn på sexualitet, i den andra diskuterar vi hur tjejerna uppfattar sexualitet i olika sammanhang, såsom familj, skola och samhället i övrigt. I det sista avsnittet tar vi upp varifrån tjejerna har fått information om sex och hur de vill att sexualundervisningen ska se ut. Efter varje kapitel analyserar vi resultatet med hjälp av de teorier som tidigare beskrivits och begrepp som förekommer i den tidigare forskningen.

Presentation av de sex tjejerna från en grundskola i Malmö

Namn Ålder Född Mamma född Pappa född Religion

Bianca 16 Rumänien Bulgarien Rumänien Ateist

Faduma 16 Somalia Somalia Somalia Muslim

Jasmina 15 Serbien Serbien Serbien Muslim

Sarah 15 Sverige Syrien Syrien Muslim

Sunisa 16 Thailand Thailand Danmark Buddist

Sofie 15 Sverige Sverige Sverige Kristen

6.1 ”Det är kärlek, det är något man gör med

någon man tycker om”

I detta kapitel pratar tjejerna om sin generella syn på sexualitet.

6.1.1 Att prata om sex

Tjejerna pratar om sex som någonting man gör med den man älskar, det är någonting man gör för att visa att man tycker om någon, och man gör det helst inte bara för att göra det. Denna uppfattning är övervägande bland tjejerna men man kan även ha sex med den man inte älskar, menar en av tjejerna. Det tjejerna menar med sex är samlag, andra sexuella handlingar såsom petting och hångel är en ”kind of sex” som en av tjejerna uttrycker det.

Vi frågade tjejerna om de pratar om sex med sina föräldrar. Några av tjejerna berättade att de kan prata med sin mamma om det, men då mest om preventivmedel. En av tjejerna, Sunisa, berättar att hon och hennes mamma har haft diskussion om hur preventivmedel fungerar, hur det går till och att hon ska ta hand om sig själv. En av de andra tjejerna, Faduma, hade frågat sin mamma om preventivmedel var ok inom äktenskapet, mamman hade svarat att ”det är ok om båda är med på det”. Även om mamman själv menar att det är förbjudet inom Islam. Vi ställer följdfrågan till Faduma om detta gällde även utanför äktenskapet och vi får ett unisont svar från flera av tjejerna. De säger: ”Nää, man måste vara gift”.

Tjejerna pratar om sex med sina vänner men konstaterar att onani inte är ett samtalsämne som är ok att prata om tjejer i mellan. De konstaterar att killar har ett öppnare språk vad gäller onani och på frågan varför det är så säger Sofie: "Det är skamfyllt för tjejer. Man ska inte prata om det, tjejer uppfostras att vara mer pryda och ska inte hålla på och pilla där nere. Det anses som manligt, det är en helt annan sak om en kille tar sig mellan benen än en tjej”. De andra tjejerna håller med Sofie. Vi ställer frågan om det kan vara så att killar uppmuntras mer till att ha sex och har större frihet, och därav har mer sex. Jasmina svarar då: ”Ja se vissa pappor som tar med sina söner till strippklubb, det skulle aldrig en mamma göra med sin dotter”. Detta följs av en skrattattack bland tjejerna.

6.1.2 Oskuld

Vi tar upp frågan om sex före äktenskapet, och undrar vad tjejerna tycker om det. ”Helt ok” säger en, ”fel” säger en annan. Sofie berättar om en kompis som sagt ”man måste ju provköra bilen innan man bestämmer sig för den”. Jasmina svarar: "Nej, aldrig”. Hon blir ifrågasatt av Bianca som frågar henne; ”Om man gifter sig först och sen inser att det inte är rätt och att man inte tycker om det, då måste man ju leva med varandra ändå?” Sarah svarar: ”Ja men man älskar ju personen.” Jasmina kontrar Biancas kommentar med att säga: ”Måste man ha sex med tio personer innan?” Då Bianca svarar: ”Jaa, kanske det”. Sunisa som suttit tyst och lyssnat säger då: ”Hon inte kommer att ha sex med någon innan, så hon kommer att tycka att det bara är han som är den rätta, som är bäst”. Faduma tillägger: ”Han har inga andra konkurrenter”.

De flesta är överens om att sex innan äktenskapet inte är att betrakta som ok inom islam, dock uttrycker en del av tjejerna att det inte är så enkelt. Vi frågar vad som händer om man har haft sex innan äktenskapet. Jasmina svarar kort och koncist: ”Haram”. Bianca frågar Jasmina: ”Vad är haram? Det är ju bara ett ord”. Jasmina svarar: ”Haram, det är fel”. Diskussionen faller in på religion, och vi ber tjejerna att förtydliga om de pratar om synen på föräktenskapligt sex inom religionen eller om det är deras egen syn de pratar om. Jasmina svarar: ”Men det hör ju till lite. Det är sån jag är uppfostrad”. Sunisa lägger sig i Biancas och Jasminas diskussion och frågar om det är lika fel när killar har sex innan äktenskapet som när tjejer har det. Sarah som inte pratat så mycket tidigare i just den här diskussionen säger då: ”Alltså tjejer kan få problem om de haft sex innan...” Jasmina fyller i och säger: ”Ja, alltså hon kan kallas för hora och så”.

Diskussionen fortsätter och tjejerna pratar om att killar oftare har sex före äktenskapet än tjejer. Vi ställer oss undrande till vem killarna har sex med om det nu är så att tjejerna oftare väntar med sex än killar. Sarah svarar ”Det finns fler tjejer, inte bara muslimer”. Jasmina säger: ”Det är fel för båda killar och tjejer att ha sex före äktenskapet men det är en helt annan syn på en tjej och en kille”. Vi pratar vidare om vem som har sex, då det framkommer att även muslimska tjejer har sex innan äktenskapet, inte bara svenska tjejer. ”Alla tänker inte som oss” svarar Jasmina och fortsätter: "Men egentligen är det förbjudet enligt islam”. De andra tjejerna instämmer. Sunisa tycker varken att man ska ha sex innan äktenskapet eller prova på, men så säger hon: ”/…/det kan vara bra att prova på men inte så värsta tio killar utan det räcker med bara typ så en, två”.

Vi frågar vidare om tjejerna tycker att oskulden är viktig. Sofie säger att hon gärna vill vänta så att det blir bra, hon känner många som har haft sex för att få det gjort. För henne spelar det ingen roll om det är före äktenskapet. Hon vill bara att den första gången ska bli en bra upplevelse. Sunisa säger att hon är orolig för vad en kille skulle säga om han frågade henne om hon är oskuld och hon inte är det. Jasmina håller med Sofie och säger: ”Många vill bara bli av med den så fort som möjligt”. Faduma har suttit tyst ett tag och säger sedan: ”Jag är ju troende muslim, och inom islam får man inte ha sex före äktenskapet. Och ibland kan jag tycka, åh det är lite jobbigt. Jag vet inte, om jag gifter mig när jag är 25 eller nått, men sen tänker jag, det är ju bra ju. För att man inte ska bli gravid eller nått”. Vi frågar om tjejerna skulle vilja ha sex före äktenskapet. Faduma svarar: ”Ja, men jag gillar det inte”. ”Kanske” säger Jasmina. Sunisa säger: ”Man vet ju aldrig” Sarah skojar och säger: ”Kanske imorgon?”

6.1.3 Sexpartners och killar

Vi diskuterar om sex är viktigt för en relation, tjejerna menar att det bara är en del av relationen. ”Det är ju fler delar som ska klaffa ihop” säger Sofie, hon fortsätter och säger: ”Det är ju ändå ett tecken på närhet om det fungerar”. När vi tar upp frågan om det är ok att ha många sexpartners går svaren isär. Sarah tycker inte att det är ok med för många. Sofie menar att ungefär fem stycken är för många. Faduma frågar: ”Alltså när du säger sex menar du som nöje? Ha det skönt och det? Om de tycker om det så… Det är ju som att äta mat, (hon skrattar till lite) jag vet inte. Om de vill njuta ofta liksom. Så tycker jag”. Sofie säger att hon inte skulle känna sig trygg med en kille bara för en natt, hon måste kunna lita på personen. Hon säger att hon inte skulle kunna njuta om det var en okänd person. Tjejerna pratar om skillnaden mellan tjejer och killar när det gäller synen på att ha haft flera sexpartners. Sofie säger: “Jag tror att det är mer accepterat, om en tjej har varit med många att hon lättare blir kallad slampa och hora, men en kille får mer respekt från kompisar och så… Att dom är coola”. Sunisa säger: “Men för killar är det mer så att - Jag kan ha sex med vem som helst. Typ så… Dom förlorar ingenting på det. De behöver inga såna p-piller. De behöver inte skydda sig och så…”. Bianca säger då: “Jo dom kan få sjukdomar. Och bli gravida“. Vi diskuterar om killar har mer sexuell lust än tjejer. Tjejerna svarar att det handlar om att killar pratar mer om sex än vad tjejer gör. Killar visar sin lust mer och tjejerna undrar om det kanske inte är så att killarna har mer lust. ”Killar utforskar sig själva tidigare, deras sexualitet är mer naturlig” menar Sofie. Hon fortsätter: ”Dem (killarna) pratar helt naturligt om både onani och porr”. Faduma berättar att hon har läst att killar har lättare att få orgasm, och att det är därför de onanerar oftare. Jasmina säger emot: ”Vi kan få det varannan minut och dom måste vänta en halvtimma”. Sunisa säger då: ”Men vi kan få, alltså värsta hästpower!”. Alla börjar skratta och då säger Jasmina: ”En gris kan ha orgasm i en halvtimma”, vilket följs av ännu mer skratt.

6.1.4 Pojk- och flickvän

En annan fråga vi ställer är om tjejerna har pojk- eller flickvän, ingen av tjejerna hade det. Bianca tycker det är skönt med en liten paus just nu, och Sunisa säger att det är bra att ha pojkvän, ”för man kan inte prata med sina vänner om allt”. Vi undrar vad deras föräldrar säger om de har en relation. Bianca berättar: ”Dom skulle bli glada, dom skulle vilja att man kom hem och visade upp honom”. Jasmina undrar om Bianca är allvarlig, ”Ja” svarar hon och fortsätter: ”Min mamma skulle inte tycka det var något”. Sunisa säger: ”Det är ju att man visar respekt att vi litar på dom. Så vi kan visa dom. Så dom vet vem man umgås med och så”.

Vi frågar om det är någon som har föräldrar som inte skulle tycka om att de hade pojkvän. Jasmina förklarar att hennes pappa inte skulle tycka om det, men att hennes mamma skulle tycka annorlunda. Hon säger: ”Min mamma skulle i början bli lite så… men sen kanske... Jag är ändå 15-16 år nu”. Sarah är inne på samma spår och säger: ”Mamma kanske man hade kunnat övertala mer kanske. Hon är ändå tjej, men pappa hade aldrig… Men han kan ju inte göra något åt det”. Sunisa berättar om sina föräldrar: ”Hos mig är det tvärtom. Min mamma är buddist och jag är också det… min mamma gifte sig när hon va typ 21 år och då var det hennes första sex och sånt, och hon fick inte heller ta hem killar och sånt. Det är lugnt för henne (att ta hem killar) men hon blir liksom lite tystlåten när jag kommer hem med någon, (hon blir) sur typ”.

Faduma berättar att om hon skulle ha en pojkvän så måste det för det första vara en somalisk kille och han måste vara muslim. Hon säger: ”Om jag skulle vara tillsammans med honom… eller varför skulle jag det”, frågar hon sig och fortsätter: ”Jag får ju ändå inte kyssas eller nått sånt”. Bianca säger: ”Ni kan ju lära känna varandra i alla fall”. Faduma svarar: ”Jaa, men om jag hade pojkvän mer seriöst och så… så skulle jag prata med mamma och lära känna honom och i framtiden skulle det bli giftermål”.

Vi frågar henne vad som händer om hon blir kär i en kille som inte är somalisk och muslim. Hon svarar: ”Men jag sa till mamma att jag vill träffa en muslim. Men om han inte är somalisk så vill jag ändå gifta mig med honom. Jag tror inte min mamma skulle bli jätteglad, hon tycker att det skulle vara bäst om han var somalier med samma traditioner och så… det skulle bli jättejobbigt annars. Men jag bryr mig inte om det så mycket”.

Vi frågar Faduma om hon menar att även om mamma och pappa tycker att det skulle vara bäst att hon skulle gifta sig med en somalisk kille med samma traditioner, så tänker hon själv att hon kan bli kär i någon annan. Hon svarar: ”Mm”. Vi frågar tjejerna om det är viktigt vad föräldrarna tycker. Bianca säger: ”Nej, det är ju du som ska vara ihop med honom, fast man vill ju ändå inte…”. Sarah säger: ”Man ska ju älska honom”. Jasmina säger: ”Han måste vara muslim”. Sarah håller med. Sofie säger: ”Så länge han inte är kriminell”, och alla tjejerna fnissar.

6.1.5 Onani

Vi tar upp frågan om onani igen, och undrar vad de tycker om det. Sofie säger: ”Det är ju bra, man mår ju bra ju, det liksom ja… hjälper en att slappna av”. Vi kommer in på att tjejer inte pratar om onani tillsammans, det är mer killar som gör det. Sofie fortsätter: ”Det är ju bättre att börja med att ha sex med sig själv och lära känna sig själv innan man har sex med andra för att känna sig mer tillfreds”. Faduma säger att de aldrig pratar om onani i sin familj, hon frågar sig om det är tillåtet. Jasmina undrar vad hon menar. Faduma svarar: ”Onanera?” Jasmina svarar: ”Ja men det står ju inget om det, jag tror inte det var påhittat när man skrev koranen”. Sarah som inte sagt något på ett tag säger då: ”Det är som Sofie brukar säga. Koranen behöver uppdateras”. Jasmina skrattar och säger: ”Nej, tyst, då förbjuder de alltid!” Vi säger att det kanske fanns en mening med att man inte skrev något om det. Jasmina fortsätter: ”För egentligen, man tar ju på sig själv”. Faduma säger: ”Men det är ju sex” Jasmina svarar henne med att säga: ”Ja men du får ju inget i dig.” Vi skojar och säger att det är ju egentligen en slags massage. Vi pratar sedan lite om att onani är något privat och något man får göra när man vill och hur ofta man vill.

6.1.6 Homosexualitet

Vi tar upp homosexualitet och frågar tjejerna vad de har för åsikter om det. Bianca säger snabbt: ”Det är ok, de är schyssta, de är människor som oss”. Sofie säger: ”Ja, kärlek som kärlek”. Jasmina säger: ”Det är förbjudet inom islam”, hon fortsätter och berättar att det är katastrof att vara homosexuell i hennes hemland Serbien. Hon säger också: ”Det är ok bara de inte rör mig, eller blir kära i mig”. Bianca ifrågasätter Jasmina och säger: ”De kan väl vara kära i dig utan att du är kär tillbaka?”. Jasmina fortsätter och säger: ”Det är fel”. Sarah är inne på samma spår: ”Så länge de inte är i min närhet”. Faduma påpekar: ”Men det är ju inte så att de dras till alla av det andra könet”. Sofie säger: ”Mer kärlek till världen” Diskussionen fortsätter och tjejerna kommer in på heteronormativiteten i samhället. Tjejerna säger att man alltid ser heterosexuella par i media överallt, och att det kanske inte känns som att man kan visa upp sin sexualitet om man inte är heterosexuell. Sunisa säger: “Bara för att man ser tjejer och killar hela tiden, men sen när man kommer ut i välden och lär känna andra människor så träffar man homosexuella, och då tycker man att de borde bli accepterade”.

Sofie säger: ”I Sverige är det ganska ok, det är skillnad i olika länder”. Jasmina pratar lite om hur det har blivit den syn som är idag: ”Från början var det ju en kvinna och en man och det är kanske därför man tänker så”. När vi frågade tjejerna om deras föräldrar har påverkat deras syn på sexualitet svarar Bianca: ”Ja men typ förr i tiden, jag kan tänkta mig min mormor var så /…/ hon är ok med homosexuella… alltså hon är det fast andra är inte är det och min mamma är så här öppen mot allting”/…/ ”Fast längre bak i tiden tyckte dom nog inte det”. Vi frågar om tjejerna tror eller tycker att de länder som de har ursprung från har kommit eller kommer att komma lika långt i utvecklingen vad det gäller den friare synen på sexualitet som finns i Sverige. Sarah säger: ”Det kommer aldrig att bli så långt…” Jasmina fyller i: ”Inte ens om tusen år”