Medlemsinflytande och interndemokrati

Medlemmarnas möjligheter till inflytande över och deltagande i be-slutsprocesserna i de politiska partierna är ett centralt incitament för ett partiengagemang. En känsla av att kunna påverka det egna partiet är avgörande för om medlemskapet upplevs som menings-fullt. Partierna utgör dessutom i sig den centrala arenan för det politiska deltagandet mellan valen, och kan ses som demokrati-skolor genom vilka enskilda individer kan få erfarenhet av demo-kratins processer. Utan en fungerande interndemokrati kan inte partierna tillfredsställa dessa aspekter av demokratin. Forskning visar att interndemokratin skiljer sig mellan partierna beroende på

deras ursprung, tradition och partikultur.31 Folkrörelsepartierna har en

större öppenhet för medlemmarnas direkta deltagande i besluts-fattandet än väljarorienterade partier.

Detta återspeglar sig också i partiernas stadgar, vilket framgår av tabell 6.4 nedan. Skillnaden när det kommer till interndemokratin mellan väljarorienterade och folkrörelsebetonade partier har lyfts inom forskningen. Enligt statsvetarna Martin Karlsson och Erik Lundberg har medlemstappet påverkat de folkrörelseorienterade

partierna i större utsträckning än de väljarorienterade partierna.32

Folkrörelsepartiernas legitimitet utgår från att de engagerar ett stort antal medlemmar. Statsvetaren Svend Dahl visar i sin avhandling att de väljarorienterade partierna i synnerhet har blivit mindre in-tresserade av medlemmarnas åsikter. Han citerar Moderaternas förra partisekreterare, Per Schlingmann, som menar att partiets ”…

uppgift inte är att företräda medlemmarna eller deras intressen.”33

Han menar att det har skett ett perspektivskifte från att partiet förhåller sig till sina medlemmar, till att i stället förhålla sig till hur samhället ser ut.

31 Barrling, Hermansson, 2004.

32 Karlsson & Lundgren, 2011.

De politiska partierna SOU 2016:5

Källa: Hagevi & Loxbo, 2015. Informationen är hämtad från respektive partis stadgar för 2015. Tabellen

är inspirerad av Bolin, 2015, s 113.

Det är dock oklart om medlemsinflytandet i folkrörelsepartierna faktiskt är större än i de väljarorienterade partierna. Även i de väljarorienterade partierna, där medlemmarna inte har samma for-mella möjligheter till medinflytande, försöker partiledningen att

anpassa sina förslag till den opinion som uttrycks av ombuden.34

När det kommer till tillsättningen av nya partiledare har statsvet-aren Jenny Madestam visat att det inte är någon större skillnad när det kommer till medlemsinflytandet mellan t.ex. Socialdemokraterna

och Moderaterna.35 Eftersom partierna skiljer sig åt samtidigt som

det finns skillnader i möjligheterna att påverka på central och lokal nivå är det svårt att göra samlad analys av partiernas interndemo-krati. Interndemokratin påverkas också av partiledaren och dennes ledarideal.

Interndemokratin har inte försvagats

Tidigare forskning har framställt det som att partidemokratin har försvagats över tid. I en rapport till den förra Demokratiutred-ningen skriver Gullan Gidlund och Tommy Möller att partiernas

34 Hagevi & Loxbo, 2015.

SOU 2016:5 De politiska partierna

kanalfunktion hamnat i kris och att den lokala organisationen inte

längre kan ses som en vital demokratisk mötesplats.36 Den negativa

medlemsutvecklingen och professionaliseringen av politiken kan ha bidragit till denna utveckling. Forskningen visar också att makten i lokalpolitiken har förskjutits från fritidspolitiker till de heltids-arvoderade politikerna, vilket vi redogör för i kapitel 9 om den lokala politikens organisering. Det är tänkbart att denna utveckling också tagit sig uttryck i en maktförskjutning i de politiska partierna.

Flera forskare, däribland statsvetaren Jan Teorell, menar dock att bilden av en försvagad interdemokrati bygger på en idealiserad bild av hur partierna tidigare fungerade. Det är mycket som tyder på att partierna på 1950 och 1960-talen var betydligt mer hierarkiska

och toppstyrda än vad de är i dag.37 Diskussionen om intern

demo-krati inom partierna kom först igång i slutet av 1960-talet. Hagevi och Loxbo menar också i sin underlagsrapport att det finns flera tecken som visar på att interndemokratin stärkts över tid. Detta är ett resultat av olika samhällsförändringar, t.ex. den ökade utbild-ningsnivån, den tilltagande individualiseringen och en minskad aukto-ritetstro. Dessa förändringar har lett till att de som i dag är med-lemmar i ett parti sannolikt är mer kritiskt granskande och kräver mer att säga till om än tidigare.

Dessutom har relationen mellan partier och media förändrats. Det som förr var mer av partiinterna affärer tilldrar sig ett allt större medialt intresse, samtidigt som rapporteringen från parti-kongresser, partistämmor, riksting och landsmöten i dag får betyd-ligt större utrymme i media än de fick tidigare. Det innebär, enbetyd-ligt Hagevi och Loxbo, att det har blivit svårare för partiledningen att ostört manipulera och utöva makt över ombuden och

medlem-marna.38 I enkätundersökningar där partimedlemmar och

icke-partimedlemmar får ge sin bild av medlemsinflytande framkommer också en bild av att interndemokratin förbättrats. I tabellen här nedan, som visar resultaten av SOM-undersökningar från åren 1999 och 2013, redovisas allmänhetens och partimedlemmars uppfatt-ning om partiernas möjligheter att ge medlemmarna inflytande

36 SOU 1999:130.

37 Teorell, 1998.

De politiska partierna SOU 2016:5

över partiernas politik. Undersökningen har förvisso besvarats av ett begränsat antal partimedlemmar, men visar att medlemsinflyt-andet inte har försämrats.

Källa: Hagevi & Loxbo, 2015. Data från institutet, Göteborgs universitet. Primärforskare för

SOM-institutets data från 2013 är Gissur Ò Erlingsson (Erlingsson m.fl. 2015; Erlingsson & Persson 2014) och för 1999 Olof Petersson (Petersson m.fl. 2000). Frågan lyder ”Det finns olika uppfattningar om de politiska partierna. Hur tycker du partierna fungerar när det gäller:” varpå bland annat ”Att ge medlemmar inflytande över partiets politik” nämndes. Det var möjligt att svara ”mycket bra”, ”ganska bra” (sammanslaget till bra i tabellen), ”ganska dåligt” och ”mycket dåligt” (sammanslaget till dåligt i tabellen) samt ”vet ej”.

Resultaten i denna undersökning kan också jämföras med kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen (KOLFU) som gjorts av Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. Enligt denna är det fler kommunpolitiker som upplever att de lokala

partiorganisa-SOU 2016:5 De politiska partierna

tionerna har inflytande i politiken i dag än för tio år sedan.39

Förändringen är marginell, men visar åtminstone att inflytandet inte har försvagats. Trots att partimedlemmars upplevda inflytande tycks ha stärkts under 2000-talet är det mycket som tyder på att interndemokratin i partierna är långt ifrån tillfredställande. Enligt undersökningen som redovisas i tabellen ovan är det fortfarande nära 40 procent av partimedlemmarna som upplever den som dålig. Den allmänna uppfattningen av partierna är också att de är topp-styrda. Bland personer som inte är medlemmar är det mindre än var femte som tror att partimedlemmarna har goda möjligheter till inflytande över partiernas politik. Enligt SCB:s enkätstudie av för-troendevalda som hoppat av under mandatperioden var det också runt 40 procent som upplevde att de inte fått genomslag för sina

argument i partiet.40

Källa: Kölln, 2015.

I en enkät som under 2015 genomfördes av Göteborgs universitet i samarbete med utredningen och som redovisas i tabell 6.6 har frågor ställts till partimedlemmar om hur mycket inflytande de har och hur mycket de borde ha. De flesta uppger att medlemmarna har lite inflytande och upplever att de borde ha mer. De flesta tycker också att det vore bra eller mycket bra om alla medlemmar får rösta

39 Undersökningen presenteras i Hagevi & Loxbo, 2015, och är genomförd år 1999 av Magnus Hagevi och år 2007 av David Karlsson. Undersökningen visar att det finns skillnader mellan olika partier, men sammantaget är det tre procentenheter fler politiker som upplever att de lokala partiorganisationerna har inflytande 2008 än 1999.

De politiska partierna SOU 2016:5

i valet av partiledare och att medlemmarna spelar en roll i

fram-tagandet av de nationella valplattformarna.41

Det finns flera orsaker till att medlemmarnas inflytande är begränsat. I utredningens enkät till de lokala partiorganisationerna bad vi företrädarna att värdera ett antal påståenden om varför med-lemmarnas möjligheter att delta i partiets interna beslutsprocesser är begränsade. Det skäl som rankades högst var att medlemmarna saknade tid att sätta sig in i och ägna sig åt besluten. Kraven på effektiva och snabba beslutsprocesser sågs också som en begräns-ning. Annan forskning visar att partiernas organisatoriska utveck-ling bidragit till att medlemmarna fått mindre att säga till om. Partierna har byggt upp en allt större professionell apparat. Idé-utveckling sker, enligt en studie av de s.k. policyprofessionella som genomfört, och sammanfattats i en rapport till utredningen, av socialantropologen Christina Garsten, statsvetaren Bo Rothstein och sociologen Stefan Svallfors, i stor utsträckning av anställd

personal.42 De policyprofessionella agerar inom partierna, på

PR-byråer eller tankesmedjor kopplade till partierna (se kapitel 10 om deltagande och inflytande på nationell nivå). Professionaliseringen av partierna, vilket vi ytterligare redogör för i avsnittet här nedan, har enligt studien fört med sig att medlemmarna fått mindre inflytande över idéutvecklingen i partierna.