Vilken medvetenhet om klimatfrågan har eleverna? 1 Ekologisk dimension

Tabell 2.

EKOLOGISK DIMENSION: HELA POPULATIONEN Värde

Hög medvetenhet om klimatfrågan (>3,5)

Det är viktigt att satsa på förnybar energi för att minska klimatutsläppen. 4,1 Jag känner till skillnaden mellan klimat och väder 4,0 Jag sorterar matavfall, plats, metall, papper, batterier och miljöfarligt avfall. 3,9

Tendens till hög medvetenhet om klimatfrågan (3,1-3,5)

Jag tror att lagar och regler för utsläpp av växthusgaser från industrin är tillräckligt starka för att på sikt minska utsläppen.

3,5 (i) Jag försöker aktivt minska el- och energiförbrukningen hemma, i skolan eller

på praktikplats/arbetsplats.

3,2

Tendens till låg medvetenhet om klimatfrågan (2,6-3,0)

Jag tänker ofta på hur min och min familjs resor påverkar klimatet. 3,0 Jag känner till hur stort s.k. ekologiskt fotavtryck som jag har. 2,9 Jag känner till vad som menas med en livscykelanalys av en produkt. 2,9 Jag äter kött varje dag (nötkött, skinka, fläsk, lamm eller kyckling mm). 2,7 (i)

Låg medvetenhet om klimatfrågan (≤ 2,5)

Resultaten på ekologisk dimension visar att eleverna väl förstår skillnaden mellan klimat och väder. Ytterligare två frågor har gett höga medelvärden och även relativt entydiga svar om man ser till fördelningen (se bilaga 1) och det är frågorna beträffande avfallshantering samt attityd till förnybar energi. Ur enkäten kan också utläsas ett visst stöd för starkare lagar för att minska industrins utsläpp. Vad beträffar frågan om eleverna själva försöker spara på el- och energiförbrukning har den ett relativt lågt medelvärde (3,2). Fördelningsmässigt har flest

elever där svarat mitt-alternativet (25,3 %) samt ”instämmer helt”-alternativet (23,6 %) (Se bilaga 1). Det senare innebär att det finns en grupp elever som i hög grad försöker aktivt att minska el- och energiförbrukningen. En majoritet av eleverna är dock uppenbart inte så aktiva vad gäller el- och energibesparande åtgärder i vardagen.

Eleverna visar en lägre medvetenhet om klimatfrågan beträffande två nyckelbegrepp, nämligen begreppen ”livscykelanalys” och ”ekologiskt fotavtryck”. Vad gäller det senare begreppet har den största gruppen av elever där valt mitt-alternativet med lägst andel svar på ytteralternativen. En tolkning kan vara att eleverna har hört talas om begreppet

ekologiskt fotavtryck men att de inte kan ange (eller saknar uppfattning om) hur stort deras eget ekologiska fotavtryck är.

Frågan om köttkonsumtionen har gett ett lågt medelvärde (2, 7). På den här frågan är det flest elever som valt alternativet ”instämmer helt” (33,5 %), vilket alltså innebär att eleverna instämmer i påståendet att de äter kött varje dag. Näst flest elever har där valt alternativet ”instämmer inte alls” (18,7 %). Det finns alltså, trots medelvärdet på 2,7, en viss polarisering i frågan, och en viss försiktighet i tolkningen av svaren bör iakttagas. Avslutningsvis,

beträffande frågan om elevernas eventuella oro för klimatpåverkan av deras resor, bör också medelvärdet (3,0) kompletteras med information om fördelningen. På denna fråga blev fördelningen mellan de olika svarsalternativen mycket jämn (se vidare bilaga 1), vilket indikerar att det finns en stor spridning mellan hur eleverna känner i denna fråga.

5.1.2. Social dimension Tabell 3.

SOCIAL DIMENSION: HELA POPULATIONEN Värde

Hög medvetenhet om klimatfrågan (> 3,5)

Jag känner till hur jag som medborgare själv kan påverka i klimatfrågan 3,9 Klimatfrågan bör vara en prioriterad uppgift för skolan att undervisa i. 3,9 Jag tror att klimatfrågan kommer vara viktig för mig i nästa politiska val. 3,7

Tendens till hög medvetenhet om klimatfrågan (3,1-3,5)

Jag saknar intresse av att läsa eller ta del av nyheter om klimatfrågor. 3,2 (i) Klimatstrejker är onödiga för att påverka i klimatfrågan 3,2 (i)

Tendens till låg medvetenhet om klimatfrågan (2,6-3,0)

Jag känner till målen i Parisavtalet. 2,8

Jag känner till vad de svenska politiska partierna tycker i klimatfrågan. 2,8 Jag försöker påverka familj, kompisar, skola eller praktikplats/arbetsplats att minska sin klimatpåverkan.

2,7

Låg medvetenhet om klimatfrågan (≤ 2,5)

Jag är engagerad i en organisation, förening, grupp eller socialt nätverk för att kunna påverka i klimatfrågor.

1,7

Resultaten för den sociala dimensionen visar att eleverna har en god förståelse för

medborgarrollen och vilka möjligheter den ger att påverka i klimatfrågan. Det finns också ett tydligt intresse bland eleverna att använda sin rösträtt för att påverka i klimatfrågan.

Eleverna har också överlag en positiv syn på att skolan jobbar med och lyfter fram klimatfrågan i sin undervisning. Eleverna är däremot splittrade i sina attityder till

klimatstrejker och att ta del av klimatnyheter i media. Frågan om attityden till klimatstrejker har en splittrad fördelning men med tyngdpunkt åt de svarsalternativ som indikerar att eleverna tycker att klimatstrejker behövs (I enkäten har man då inte instämt i påståendet att klimatstrejker är ”onödiga”). Frågan om att ta del av klimatnyheter i media visar en mycket splittrad bild med många svar på såväl ytteralternativen som mittalternativet (Se bilaga 1). Några nyckelkunskaper saknas uppenbart hos eleverna. Kännedomen om Parisavtalet är låg, liksom kunskapen om partiernas klimatpolitik. Allra lägst medelvärde får frågorna som mäter elevernas samhällsengagemang i förhållande till klimatfrågan; det gäller både huruvida eleverna försöker att påverka personer i sin närmiljö att agera klimatvänligt, liksom frågan om engagemang i föreningar, grupper eller sociala nätverk. Tendensen är tydlig även om man ser till fördelningarna på dessa frågor. Även om man inte ska dra för långtgående slutsatser av det, för den här undersökningen, kvantitativt ovanligt låga medelvärdet, är tendensen ändå tydlig både med avseende på medelvärde och fördelning nämligen att samhällsengagemanget i klimatfrågan är generellt lågt i populationen.

5.1.3. Ekonomisk dimension Tabell 4.

EKONOMISK DIMENSION: HELA POPULATIONEN Värde

Hög medvetenhet om klimatfrågan (> 3,5)

Jag känner till hur jag som konsument själv kan påverka i klimatfrågan (Vad jag väljer att köpa och hur jag köper det).

4,1 Jag känner till minst två ekologiska varumärkningar som KRAV, Fairtrade,

Svanen m.fl. och vad de innebär.

3,9 I framtiden tror jag att man kan tjäna pengar på att sälja varor och tjänster

med låg klimatpåverkan.

3,9 De företag som står för klimatutsläpp ska också betala kostnaderna för den. 3,9 Jag använder saker så länge som möjligt innan jag köper nya. 3,8

Tendens till hög medvetenhet om klimatfrågan (3,1-3,5)

Jag köper lokalt producerade varor om det är möjligt. 3,4 Jag känner till hur ekonomiska styrmedel (skatter, avgifter, bidrag eller

handel med utsläppsrätter) påverkar utsläpp av växthusgaser.

3,3

Tendens till låg medvetenhet om klimatfrågan (2,6-3,0)

Jag tycker att skatter som bensinskatt, flygskatt, plastpåseskatt mm är ett dåligt sätt att minska klimatutsläppen.

3,0 (i) Priset är viktigare för mig än att en vara är miljö- eller klimatvänlig. 2,8 (i)

Låg medvetenhet om klimatfrågan (≤ 2,5)

Precis som i fallet med medborgarrollen på den sociala dimensionen, har eleverna uppgett att de har en god förståelse för konsumentrollen och dess betydelse för klimatfrågan. Det märks också i den goda kännedom som de har om olika ekologiska varumärkningar. Eleverna är också, enligt resultaten, relativt benägna att köpa lokalproducerade produkter och

tendensen är att många försöker använda saker så länge som möjligt. Det finns också en viss tro på att det kan bli en större marknad för klimatvänliga varor och tjänster i framtiden, vilket kan tolkas som att man tror att marknadsmekanismerna i sig kommer att bidra till ett mer miljö- och klimatmedvetet samhälle. I någon mån motsägs dock det resultatet av svaret

på frågan om vad som styr elevernas egen konsumtion. Flertalet har där ärligt svarat att priset har större betydelse för deras inköp än en produkts eventuella miljö- och

klimatbelastning. Resultaten visar också ett tydligt stöd bland flertalet elever för principen att utsläpparen också ska betala för sina utsläpp. Resultaten visar däremot ett något lägre medelvärde på frågorna om miljöskatter, både beträffande kunskaper och attityder. Svaren är där relativt jämnt fördelade på skalan från ”instämmer inte alls” till ”instämmer helt”, vilket tyder på skiftande kunskaper och attityder (se bilaga 1).

5.1.4. Slutsatser: Vilken medvetenhet om klimatfrågan har eleverna?

Undersökningen visar en varierande bild beträffande gymnasieelevernas medvetenhet om klimatfrågan. På den ekologiska dimensionen är kunskapen om skillnaden mellan klimat och väder god. Attityderna till att satsa på förnybar energi är samstämt positiva och eleverna avfallssorterar överlag. Attityden till miljölagstiftning visar en tendens i riktning mot ett stöd för starkare lagar och regler. Kunskapen är däremot svag om begreppen ekologiskt

fotavtryck och livscykelanalys. Eleverna oroar sig i varierande grad för hur deras egna resor påverkar klimatet. Detsamma gäller frågan om eleverna själva försöker bidra till el- och energibesparing. De flesta elever är inte benägna att avstå kött i sin dagliga konsumtion, även om en viss variation finns.

På den sociala dimensionen tycker eleverna att klimatfrågan bör vara en prioriterad undervisningsfråga i skolan. Flertalet visar också en positiv attityd till att rösta politiskt för att påverka i klimatfrågan, trots att de flesta har en begränsad kunskap om de olika politiska partiernas klimatpolitik. Det sociala engagemanget i klimatfrågan är lågt och flertalet är inte engagerade i föreningar, grupper eller sociala nätverk som försöker påverka i klimatfrågan. Intresset för att ta del av nyheter om klimatfrågan är splittrat liksom attityden till

klimatstrejker.

På den ekonomiska dimensionen visar eleverna god kännedom om ekologiska

varumärkningar. Många elever ser också möjligheterna att i framtiden tjäna pengar på produkter med låg klimatpåverkan. Flertalet elever uppger att de använder saker så länge som möjligt, och det finns även en tendens att försöka välja lokalproducerat om det går. Beträffande miljöskatter är både kunskaper och attityder mycket varierade.

5.2. Vilka skillnader beträffande medvetenheten om klimatfrågan finns mellan män och