Metodologiska aspekter och fortsatt forskning

I slutet av arbetet är det så dags att utvärdera metoden. Hur har den fungerat? Valde jag rätt metod för uppsatsens syfte? Eller skulle jag gjort på något annat sätt?

Ja, givet att det här var en pilotstudie tyckte jag att rätt metod valdes. Enkätundersökningen gjorde det möjligt att studera alla tre dimensioner av hållbar utveckling och det gick att få en stor bredd i de påståenden som togs upp i enkäten. Metoden visade sin allra största styrka vid jämförelserna på den andra forskningsfrågan. Kodningen i tre hållbarhetsdimensioner samt tre begreppskategorier (kunskap, attityder och beteende), som hämtats från Gericke och Olsson (Gericke et al., 2019, Olsson et al. 2014, 2018) gjorde resultatet möjligt att analysera och komparera.

En återstående fråga är om rätt frågor ställts och om de formulerats tillräckligt väl. Har jag lyckats uppmäta det som jag utger mig för att mäta med min enkät? Har jag lyckats fånga just elevernas medvetenhet om klimatfrågan? Ja, något fullständigt svar på den frågan går väl inte att få. Det var dock få påståenden som gav upphov till frågor bland eleverna. Pilotundersökningen gjorde också att några frågor redan hade justerats. Innehållsaspekten är svårare att ta ställning till. Självfallet finns det frågor som kunde ställts om klimatfrågan som inte ställdes. Det finns t.ex. inget påstående i enkäten som tydligt frågar vilken

kännedom eleverna har om den naturvetenskapliga förklaringen till växthuseffekten. Kanske skulle man frågat om eleverna hade kännedom om den förstärkta växthuseffekten i

förhållande till den naturliga? Man skulle kanske frågat om de kände till hur koldioxidhalten i atmosfären har förändrats under en specifik tidsperiod? Eller man kanske skulle frågat om de kände till något av det arbete som FN:s klimatpanel IPCC gör, bl.a. beträffande prognoser för framtida utveckling av klimatet (SMHI, u.å)7_{? Problemet är dock att elever kan sätta så} olika nivåer för vad som menas med ”känner till” i sådana typiska kunskapsfrågor som mest rör sig inom den ekologiska dimensionen. Jag bedömde därför att de frågorna inte passade i en tvärvetenskapligt inriktad enkät som denna. Det samma gäller frågor om mat och klimat som, endast kortfattat, berörs i uppsatsen eller om attityder till olika slag av förnybar energi.

Sådana frågor kan och bör givetvis fördjupas men sannolikt inte i en tvärvetenskapligt inriktad enkät som denna.

En naturlig fortsättning på detta projekt är därför att avgränsa undersökningen ett steg till. Det innebär att välja en av dimensionerna, ekologisk, social eller ekonomisk och fördjupa studiet av det. Antingen inbegrips alla tre begreppskategorierna, kunskap, attityder och beteende, eller också fördjupas en av dem. Kanske väljs något särskilt tema. Undersökningen har gett uppslag till några teman som kan fördjupas: mat och klimat, energibesparing,

miljöskatter, samhällsengagemang eller undervisning kring begrepp som livscykelanalys och ekologiskt fotavtryck. Av de skillnader som påvisats mellan olika grupper är kanske skillnaden mellan vuxenstuderande och ungdomsstuderande den minst utforskade. Detta är något som skulle kunna klargöras mer. Intervjuer med både ungdomsstuderande som vuxenstuderande om deras kunskaper, attityder och beteende i förhållande till klimatfrågan kan vara en väg att gå. Ytterligare en fråga att klargöra är hur ålder (inom gymnasieskolan) påverkar

medvetenheten om klimatfrågan; denna fråga har inte varit möjlig att dra slutsatser av från denna undersökning, utan står kvar som en återstående fråga.

Avslutningsvis kan man fråga sig om denna enkät skulle kunna användas i en större statistisk undersökning. Ja, det tror jag är möjligt, men givetvis kan alla påståenden och formuleringar övervägas och finslipas. Om någon avser att göra en sådan större undersökning och fortsätta att utveckla begreppet medvetenhet om klimatfrågan så hoppas jag att denna uppsats kan vara en hjälp på traven som kan ge uppslag till påståenden och metodval. Jag tycker frågan är mycket viktig att belysa och mitt bidrag till detta får bli denna empiriska pilotstudie.

REFERENSER

Agenda 21 (1992), Handlingsprogrammet från Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro, “Att främja utbildning och höja det allmänna medvetandet” (kapitel 36)

Borg, C. (2011), Utbildning för hållbar utveckling ur ett lärarperspektiv. Ämnesbundna skillnader i gymnasieskolan, Karlstad: Karlstad University Studies 42:2011

Corell, E. och Söderberg, H. (2005), Från miljöpolitik till hållbar utveckling. En introduktion, Malmö: Liber

David, M. och Sutton, C.D. (2016), Samhällsvetenskaplig metod, Lund: Studentlitteratur Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. , Wängnerud, L. (2017), Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Stockholm: Norstedts juridik

Jickling, B. och Wals, AEJ. (2008), ”Globalization and environmental education: looking beyond sustainable development”, Journal of Curriculum Studies, 40 (1): 2008

Gericke, N., Boeve-de Pauw, Berglund, T., Olsson, D. (2019), ”The Sustainability

Consciousness Questionnaire: The theoretical development and empirical validation of an evaluation instrument for stakeholders working with sustainable development”, ur

Sustainable Development, 27: 2019. https://doi.org/10.1002/sd.1859

Larsen, A-K., (2018), Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Malmö: Gleerups

Lundholm, C., Davies, P., Ignell, C., (2019), ”A longitudinal study of upper secondary school students´ values and beliefs regarding policy responses to climate change”, Environmental Education Research, 5: 2019

Långström, S. och Virta, A. (2016), Utbildning i demokrati och samhällsvetenskapligt tänkande, Lund: Studentlitteratur

Nerdal, K. (2014), Gymnasieelevers presentationer av relationer mellan miljö och människor – en studie om utbildning för hållbar utveckling, Samhällsvetenskapliga fakulteten,

Kulturgeografiska institutionen, Forskarskolan i geografi, Uppsala universitet Olander Holmqvist, M. och Olander, C. (2016), ”Understandings of Climate Change

articulated by Swedish Secondary School Students”, Journal of Biological Education, 51 (4): 2016

Olsson, D., (2018), Student Sustainability Consciousness. Investigating Effects of Education for Sustainable Development in Sweden and Beyond, Karlstad University Studies, 48: 2018 Olsson, D., Gericke, N., Berglund, T. (2014), Sustainability Consciousness Questionnaire: Grade 6-version in Swedish, Karlstad University

Olsson, D. och Gericke, N. (2017), ”The Effect of Gender on Students’s Sustainability Consciousness: A Nationwide Swedish Study”, The Journal of Environmental Education 1- 14:2017

Sandell, K., Öhman, J., och Östman, L. (2003), Miljödidaktik. Naturen, skolan och demokratin, Lund: Studentlitteratur

Skolverket (u.å.), Elever ser inte individens roll i klimatförändringarna,

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/elever-ser-inte- individens-roll-i-klimatforandringarna , hämtad 20201201

Skolverket (2002), Hållbar utveckling i skolan. Miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svensk skola, www.skolverket.se

Skolverket (1994), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna, lpo-94: lpf-94, Stockholm: Fritzes 1994

Skolverket (2011a), Läroplan för gymnasieskolan (Gy11), www.skolverket.se

Skolverket (2011b), Ämnesplaner och kursplaner för gymnasieskolan (Gy11),

www.skolverket.se

Skolverket (2011c), Examensmål (Gy11), www.skolverket.se

Skolverket (2018), Kunskapsöversikt över arbetet med lärande för hållbar utveckling i skolväsendet, Rapport,www.swedesd.uu.se/digitalAssets/719/c_719092-l_3-k_kunskapso- versikt-agenda-2030.pdf, hämtad 2018-05-16

SMHI (u.å.), Klimatscenarier. Om analysen, https://www.smhi.se/klimat/framtidens- klimat/klimatscenarier/info/haag, hämtad 2021-01-17

Svenning, C., Metodboken. En bok om samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling, Lorentz förlag, 1997

Torbjörnsson, T. (2011), En för alla – Alla för naturen. En studie av ungdomars attityder till hållbar utveckling, Forskarskolan i Geografi, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet

UNDP (u.å), Globala målen, https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/, hämtad 2019-11-14

UNESDOC, (2017), Education for Sustainable Development Goals. Learning objectives,

https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000247444

UNESCO, (u.å.), Utbildning för hållbar utveckling, https://unesco.se/utbildning/utbildning- for-hallbar-utveckling , hämtad 20201201

World Commission on Environment and Development (1987), Our Common Future,

https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/5987our-common-future.pdf

Öhman, J. och Östman, L. (2019), “Different teaching traditions in environmental and sustainability education”, van Poeck, K., Östman, L. och Öhman, J. (red.), Sustainable Development Teaching. Ethical and political challenges, New York, Routledge

Östman, Socialisation och mening: no-utbildning som politiskt och miljömoraliskt problem (1995), Uppsala Studies in Education 61. Stockholm: Almqvist & Wiksell International