Medvetenhet

En pedagog (6) beskrev att hennes roll kanske inte hade förändrats så mycket, men att hon blev mer medveten och fick bekräftelse på vad hon gjorde.

En annan pedagog (9) beskrev att det som var den stora förändringen var att hon blev medveten om att det inte alltid var det synbara som barnet lekte utan det som hän- der inom dem. Hon tyckte även att hon växt in i sin roll som specialpedagog och kände det som en styrka att även ha lekarbetsutbildningen med sig.

Jag möter barnen nu med en mer nyfikenhet på vem är du lille vän? Att jag visar mer nu mitt fulla intresse på vad barnet gör och säger (9).

En tredje pedagog (5) beskrev att efter sin utbildning till lekpedagog blev han en bättre förälder. Han tyckte att han gav sina barn en mer tillåtande attityd att han litade på att de

kunde komma med egna lösningar. Vidare berättar han att innan han gick utbildningen så styrde han sitt äldsta barn mer när det gällde läxor. Han litade inte på att barnet kunde klara av läxorna utan hans hjälp, att han var tvungen att förhöra och förklara vad hon skulle göra. Efter sin utbildning gav han sina andra barn mer mandat till att klara av läxorna, att han litade på deras egen kompetens. Han sa till dem att behöver ni min hjälp så finns jag här, men att han gjorde klart för dem att han litade på deras egen förmåga. Vidare beskrev han vikten utav att barnen ska må bra är stärkt självkänsla och självtillit.

6.4.2 Människosyn

Två pedagoger belyste vikten av vilken människosyn man har och att det påverkar dig som pedagog. Att barnet ges samma respekt som du ger till en vuxen, att man litar på att barnet klarar av olika situationer utan att du måste spänna upp ett skyddsnät .

Pedagog (1) beskrev att hon till att börja med hade ett intresse för människor och fram- förallt för barn som kanske inte alltid tar den rakaste vägen vid inlärning. Hon ansåg att hon genom att ha det synsättet redan innan utbildningen alltid utgick ifrån barnet och visade sitt fulla intresse för det. Hon tyckte alltså att hon genom att ha det synsättet, redan tagit till sig en del av lekarbetspedagogiken utan att vara helt medveten om det. Utbildningen gjorde henne helt enkelt medveten om det synsätt hon redan hade.

När man sedan går utbildningen till lekpedagog och får ord på det du gör och får ännu tydligare ra- mar så visar det sig att det är många gånger livsavgörande att ha det förhållningssättet till barn som har stora svårigheter (1).

En pedagog (2) beskrev sig själv att hon alltid hade haft ett stort intresse för barn och lyssnat på dem med ett respektfullt sätt och framförallt litat på deras egen förmåga att klara saker. Hon var övertygad om att man inte går och utbildar sig till lekpedagog om man inte har ett visst synsätt och förhållningssätt till barn. Hon berättade att efter sin utbildning förstod hon hur viktigt det var att möta barnen där de befinner sig och bekräf- ta det, att helt enkelt synliggöra barnet. Innan tyckte hon att hon gjorde det mer på intui- tion men efter utbildningen fick hon mer substans till sina handlingar.

6.4.3 Samtal

En av pedagogerna (4) beskrev att utbildningen påverkade honom till att inte komma med så snabba lösningar. Han beskrev att det märks tydligt när han handleder vuxna inom arbetet att han nu mer har en klart mer avvaktande roll och vill att personen själv

ska komma med lösningar och egna reflektioner. Han berättade att han och många som han har handlett i lekarbete har sagt att man inte alls är samma pedagog längre och att man hade lärt sig så oerhört mycket under utbildningen.

Jag har en annan tilltro till barnets egna förmåga och jag väntar lite med att gå in och styra barnet även i mitt övriga arbete. (a.a.)

6.4.4 Grundligare utredning

En pedagog som läste till specialpedagog efter hon hade läst till lekpedagog berättade att hon gör en grundligare utredning efter hon blev specialpedagog innan hon bestäm- mer om det är lekarbete barnet behöver

6.5 Övrigt

Alla pedagoger som vi har intervjuat framhåller vikten av lekarbetsmetoden som ett specialpedagogiskt arbetssätt. Det är alla väldigt överens om lekens betydelse för barns utveckling, och många hänvisar till teoretiker som Vygotskij och Winnicott.

Barn hittar lösningar i leken i lekarbete. Att leka i lekarbete kan läka barn som har upplevt traumatiska händelser. Att arbeta med lekarbete är även språklig träning och gynnar inlärningsmetodiken, lekarbete är tryggt för barnen för det har sina bestämda ramar är några kommentarer som funnits i intervju svaren. En av pedagogerna tycker att det lekarbete ligger väldigt nära ICDP.

En annan pedagog tyckte att lekarbetsmetoden borde ingå utbildning till peda- gog/lärare då metoden är så användbar.

6.6 Resultat två

I den här avdelningen presenterar vi delar utav en intervju med Laila Lindberg, inter- vjuperson (10), se avdelning 5.7. Laila Lindberg har 30 års erfarenhet av lekarbete. Hon kom i kontakt med lekpedagogik 1976 då hon gick speciallärarutbildningen. Metoden lekarbete var under den tiden i sin uppbyggnadsfas och hon har tillsamman med Kerstin Gildebrand som är metodgrundare samt Gunhild Westman deltagit i utvecklingen av metoden samt utbildningen av pedagoger till lekpedagoger. Laila Lindbergs arbete med flyktingbarn har lett till att hon vidareutvecklat lekarbetsmetoden till att kunna användas även utanför lekarbetsrummet.

Under frågeställningen vad är det som kännetecknar det lekpedagogiska förhåll- ningssättet berättade Laila Lindberg om hur hon har använt sig av lekarbetsmetoden med asylsökande barn med olika grader av apati. Laila har jobbat med flyktingbarn se- dan 1993 och det har gett väldigt goda resultat. Trots goda resultat är det inte många som använder lekarbete när de jobbar med flyktingbarn såsom Laila Lindberg i Söder- hamn gör.

Laila berättar att hon tror att man kanske inte vågar sig på att använda den här me- toden när det gäller dessa barn. Hon anser dock att även om barnet ska tillbaka till sitt hemland har vi någon slags moralisk plikt att ge dem vad vi kan på vägen.

Laila har arbetat med barn som varit asylsökande och varit i stort behov av särskilt stöd då en del barn varit så dåliga med olika grader av apati att det inte varit möjligt för dessa barn att gå till skolan. Detta har gjort att Laila har blivit tvungen att vidareutveck- la lekarbetsmetoden. Laila har då arbetat med de barnen i deras hemmiljö. Hon har an- vänt sig av delar av lekarbetsmetoden. Det material hon har tagit med sig hem till bar- nen är ritmaterial, bollar och olika leksaker som barnen kan känna på. Hon berättar att hon har pratat, sjungit för barnen och på så många sätt som möjligt försökt att kommu- nicerat med dem.

En flicka jag arbetade med kommunicerade jag med genom att hon och jag pratade via händer- na. Vi höll varandra i händerna och hon tryckte min hand när jag pratade och sjöng för henne, på det viset kommunicerade vi med varandra.

Vidare berättar Laila att hon tycker att när man använder sig av metoden på ett annat sätt bör man vara väl medveten om vad man gör. För när man flyttar metoden från lekarbetsrummet och använder sig av delar av den, bör man vara väldigt trygg med me- toden och ha lång erfarenhet av att arbeta med barn i behov av särskilt stöd.

6.6.1 Sammanfattning

Laila har arbetat med barn som varit asylsökande och varit i stort behov av särskilt stöd då en del barn varit så dåliga med olika grader av apati att det inte varit möjligt för de barnen att gå till skolan. Laila har då arbetat med de barnen i deras hemmiljö. Hon har använt sig av delar av lekarbetsmetoden. Det materialet hon har tagit med sig hem till barnen är ritmateriel, bollar olika leksaker som barnen kan känna på.

Hon berättar att hon har pratat, sjungit för barnen och på så många sätt som möjligt försökt att kommunicerat med dem.

7 ANALYS AV RESULTAT

Det man kunde se i resultat ett var att de intervjuade hade likheter i svaren vad som kännetecknar det lekpedagogiska förhållningssättet och styrkor i att använda sig i av det förhållningssättet stämmer överens och är väldigt lika varandra. De flesta var rörande överens om vad det lekpedagogiska förhållningssättet stod för. Det var bekräftelse av barnet, bara på det barnet gör och säger inte bedöma barnet, att man genom förhåll- ningssättet synliggör barnet och man har en avvaktande roll som pedagog samt en tilltro till barnets egen kompetens. Vad det gällde styrkor i att använda det lekpedagogiska förhållningssättet var de likheter som kom fram att det stärker barns självkänsla och självtillit att barnen får komma på egna lösningar att man inte förekommer dem utan litar på barnets egen kompetens.

De skillnader vi såg var att pedagogerna använde sig på olika sätt av det lekpeda- gogiska förhållningssättet. En pedagog såg det som en styrka att använda sig av det i handlednings samtal med vuxna. Några beskrev att det gynnande inlärningssituationer. Många av pedagoger beskrev att det lekpedagogiska förhållningssättet stärkte barns självförtroende och självkänsla. Vidare upplevde de också att det var till stor hjälp för barn som hade koncentrationssvårigheter. En pedagog beskrev att han använde sig av det i barngruppen och det resulterade i att barnen själv styrde samtalet. Ytterligare en pedagog beskrev att när man arbetade med förhållningssättet i grupp så kunde man lära barnen lekregler som turtagande och ömsesidighet.

För en del hade det lekpedagogiska förhållningssättet blivit en del av deras arbets- sätt utanför lekrummet men hade svårt att sätta fokus på vad som var vad. Så vi upplev- de att när de pratade om lekarbetarens förhållningssätt så blev det mer konkret så länge det diskuterades tillsammans med lekarbete. Det blev svårare för dem att formulera hur de använde sig av förhållningssättet i sitt övriga arbete. De svar de har gett oss visade ändå helt klart att de använde sig av förhållningssättet utanför lekrummet , men oftast när de skulle uttrycka det kom de in på lekarbete. De hade svårt att särskilja det lekpe- dagogiska förhållningssättet från lekarbete. Var det så att förhållningssättet är så förank- rat med lekarbete så det var svårt att separera dessa från varandra? Även fast de använde sig av förhållningssättet så var det lekarbete de brann för. Det som var märkbar skillnad i svaren var frågan om lekarbete var bra för alla barn. Där svarade de flesta ja, men en

del sa att lekarbete ska inte bedrivas med barn som blivit kränkta och eller utsatt för övergrepp, i alla fall inte så länge utredningen inte var klar. Många pedagoger kunde dock se en del svårigheter med att använda sig av det lekpedagogiska förhållningssättet. Det vi tyckte var intressant under den frågan var att de kändes som att det inte hade tidi- gare hade reflekterat så mycket över hur de använde sig av det lekpedagogiska förhåll- ningssättet i sin övriga profession. Ett svar som vi diskuterade lite extra var pedagogen som beskrev en elev som lekte bakom dockskåpet och radade upp små figurer i en viss ordning men när pedagogen började bekräfta barnets lekhandlingar stannade leken av. Var då lekarbete en metod för den här pojken? Skulle han fortsätta sin lek även när han fick bekräftelse när han blev trygg i miljön. Alla pedagoger som vi intervjuade verkli- gen brann för lekarbete och lovprisade metoden. Att det var en enkel men en sådan ef- fektiv metod som man snabbt kunde se resultatet av. Att det var en utmärkt metod för barn med inlärnings och koncentrations svårigheter. Det första som vi tänkte på varför anammas inte den här metoden mer i skolans värld. Beror det på bristande kunskap om lekarbete eller styrs det av ekonomin att det anses vara resurs krävande ett barn en pe- dagog? Kanske måste vi börja informera mer i skolans värld vad lekarbete är och vilka resultat det kan bidra med för barnet.

Flertalet av de intervjuade tycker att lekarbetsutbildningen hade påverkat dem på ett sådant sätt att de väntar in barn, ungdomar och även vuxna mer nu, att de inte kom- mer med snabba lösningar. Att de helt enkelt litar på personens egen förmåga och väntar på deras egna initiativ. Under den här frågan såg vi några skillnader Två av pedagoger- na (1,2) tyckte att de hade det här förhållningssättet även innan det gick lekpedagog utbildningen men efter utbildningen fick de en bekräftelse på deras arbetssätt. En peda- gog som läste till specialpedagog efter hon hade läst till lekpedagog berättade att hon gör en grundligare utredning efter hon blev specialpedagog innan hon bestämmer om det är lekarbete barnet behöver.

Under kategori som vi kallar övrigt beskrev en pedagog att hon tyckte att lekarbete hade likheter med ICDP. Under samma kategori sa en pedagog att han tyckte att lekar- bete borde ingå i lärarutbildningen något som vi fann väldigt intressant. Alla pedagoger var överens om lekens betydelse för barns utveckling.

I resultat två som handlar om hur Laila Lindberg har använt sig konkret av lekar- betsmetoden och det lekpedagogiska förhållningssättet utanför lekrummet, med asylsö-

kande barn med olika grader av apati. Vi fick svar på hur man kan arbeta med metoden utanför lekarbetsrummet väldigt konkret. Det är otroligt intressant hur Laila har arbetat med asylsökande barn genom den här metoden. Vi ville belysa detta på grund av att det ger viktiga svar på en av vår huvudfråga i syftet, går det att använda detta förhållnings- sätt i övrigt pedagogiskt arbete med barn. Vi inser att det är en väldig kort redovisning men ack så viktig. Av utrymmesskäl kunde vi inte göra resultatet två längre. För att re- dovisa det gedigna arbetet Laila har gjort med asylsökande barn krävs en undersökning för sig.

8 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION

Vårt syfte med undersökningen var att beskriva det lekpedagogiska förhållningssättet som lekpedagogerna använder sig av vid lekarbete. Samt undersöka om detta förhåll- ningssätt går att använda i övrigt specialpedagogiskt arbete och om det i så fall gagnar barns utveckling och lärande.