Då man behandlar en undersöknings tillförlitlighet använder man sig av de två begrep- pen reliabilitet och validitet, vilka vi tar upp nedan.
5.10.1 Reliabilitet
Begreppet reliabilitet är förknippat med en hel del svårigheter då man genomför en kva- litativ undersökning. För Merriam (1994) är de viktigaste problemen att kvalitativ forskning snarare vill beskriva och förklara än lägga grunden för regler. Av den anled- ning finns heller inga fasta referenspunkter i den kvalitativa forskningen:
Kvalitativ forskning strävar emellertid inte efter att isolera lagar för människan beteende utan för- söker snarare beskriva och förklara världen utifrån hur det människor som lever iden uppfattar den. Eftersom det finns många olika tolkningar vad som sker, finns det inte heller några fasta referens- punkter vi kan utgå från för att upprepade gånger mäta en företeelse och på så sätt skapa en i tradi- tionell bemärkelse reliabel mätning (Merriam 1994.s. 181).
Kvale (1997) tar upp en annan aspekt. Den kvalitativa forskningsintervjun en lång- sam och tidskrävande metod som inte kan generaliseras till en större population. Våra egna tolkningar kan spela stor roll vid sammanställning av resultatet. De personer vi undersöker har inte valts ut slumpmässigt utan efter andra kriterier. Detta bidrar till att resultatet från det självvalda urvalet inte kan generaliseras statistiskt till en population i sin helhet. Detta får konsekvenser för reliabiliteten i all kvalitativ forskning i allmänhet och för vår undersökning i synnerhet.
Vår avsikt var att under hela undersökningen försöka inta en kritiskt granskande hållning. Trots detta kan våra egna värderingar och uppfattningar om lekarbete och dess förhållningssätt ha påverkat resultatet. Det som ökar reliabiliteten i vår undersökning är att vi spelade in alla intervjuer på band och att vi vid de flesta intervjutillfällen var två som intervjuade. Vi lyssnade också igenom resultatet av bandinspelningarna tillsam- mans ett flertal gånger och efter det diskuterade vi våra tolkningar av svaren. Detta gjorde vi för att garantera en så stor objektivitet som möjligt.
Vi måste ändå påpeka att reliabiliteten kan ha påverkats negativt då vi vid en del intervjutillfällen blev så entusiastiska av det personen berättade att vi rycktes med i dis- kussionen och alltså frångick vår objektiva ståndpunkt.
5.10.2 Validitet
Avsikten med vår undersökning var att se om specialpedagogen kunde använda sig av det lekpedagogiska förhållningssättet i sitt övriga arbete. Vi var båda två med vid de flesta intervju tillfällena en av oss var observatör och den andra intervjuade. Efter varje intervju tillfälle diskutera vi våra tolkningar. På detta sätt anser vi att vi garanterar tro- värdigheten i undersökningen. Trovärdighet är ett validitetskriterium, med vilket man bedömer forskarens resultat och tolkningar av undersökningspersonernas verklighet samt att de är överensstämmande med personernas verklighetskonstruktion (Lincon & Guba 1985, 1999).
Thuren (1997) skriver att validitet innebär att man undersöker det man vill under- söka och ingenting annat. För att säkra validiteten i vår undersökning gjorde vi varsin pilotstudie där vi tillsammans analyserade resultatet för att se om frågorna gav det svar som syftet var. Vi fick ändra på en del frågor och tog även bort en del som inte var rele- vanta för vårt syfte.
Vi läste in oss på ämnet lek och lekarbete för att kunna ställa relevant frågor. Vi vill också tillägga att några av det personer vi intervjuat har en gedigen erfarenhet av lekar- bete och dess förhållningssätt och det stärker också validiteten.
6 RESULTAT
Vi har valt att redovisa resultatet i två delar resultat ett och resultat två.
I resultat ett redovisar vi svaren utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Under varje kategori har vi sammanfattat svaren i underrubriker för att göra det lättförståligt för läsaren. Vi har i analysen av resultatet tittat på likheter och skillnader. I resultat två redovisar vi delar från en intervju med Laila Lindberg om hur hon har vidareutveckla lekarbetsmetoden. Vi tyckte det var viktigt att redovisa delar av Laila Lindbergs intervju i en egen resultat del, eftersom hon har stor betydelse för lekarbete och har 30 års erfa- renhet av att arbeta med metoden.
I resultatet ett redovisar vi svaren i fyra olika kategorier. De fyra olika kategorierna utgår ifrån våra frågeställningar och vårt syfte, den femte kategorin tar upp viktig fakta som kom fram i intervjuerna och som inte går att utesluta. De fyra områdena är:
kännetecken för det lekpedagogiska förhållningssättet styrka med det lekpedagogiska förhållningssättet. nackdelar med det lekpedagogiska förhållningssättet
om och hur specialpedagogen har påverkats efter sin utbildning övrigt
Vi har numrerat våra intervjupersoner från 1-10 som vi beskrev i metod avsnittet för att göra det överskådligt för läsaren.
6.1 Kännetecken
Då det gäller kännetecknen för det lekpedagogiska förhållningssättet var svaren genom- gående lika bland special-/lekpedagogerna. Alla var överens om vad det lekpedagogiska förhållningssättet är. Genomgående i deras svar var att man bekräftade barnet, visade respekt och hade en avvaktande roll. Vi behandlar var och en av dessa iakttagelser ned- an.
6.1.1 Bekräftande
Några av pedagogerna beskrev det lekpedagogiska förhållningssättet som ett bekräftan- de förhållningssätt. De förklarade att det bekräftande förhållningssätt är som att vara hundra procentigt närvarande för barnet och bara bekräfta det barnet gör inte bedöma eller värdera det barnet gör eller säger. Att barnet känner sig synliggjort.
Bekräfta barnet genom lärarens varma intresse och beskrivande hållning (2).
En pedagog (3) berättade om en situation där det bekräftande förhållningssättet blev synligtgjort. Det var en klassrumssituation då hon upptäckte ett barn som krupit in under en soffa och det blev en kamp mellan pedagogen och barnet om att barnet skulle komma fram. Pedagogen berättade för henne att det alltid vara samma procedur innan det skulle ha samling i klassen. Vid det tillfället testade hon att bara bekräfta det barnet gjorde. Så hon gick fram till soffan och sa jag ser att du ligger under soffan och sedan gick hon vidare. Det tog max en minut sen kom barnet fram. Alltså hon bekräftade att hon såg honom och gav ord på det han gjorde hon bedömde inte det han gjorde. Att be- kräfta det man ser och hör är viktigt. Vidare beskriver hon att använder sig av det be- kräftande förhållningssättet även genom att bekräfta barns känslor. Exemplen på hur hon bekräftar barns förhållningssätt är Jag ser att du är ledsen, kan jag hjälpa dig? eller Jag ser att du glad, du kan väl berätta för mig .
En annan intervju person (1) beskrev det bekräftande förhållningssättet att se med ögon som är hundra procentigt inställda på barnet, att allt annat är oviktigt just då det är bara det som barnet gör och säger som är viktigt just då.
En pedagog (4) beskrev att det lekpedagogiska förhållningssättet genom en metafor att det var som när det lilla barnet ligger på skötbordet och sträcker sig efter någonting då bekräftar föräldern vad barnet gör. Man ligger steget efter och bekräftar det barnet gör t.ex. jag ser att du sträcker dig efter skallran eller du tittar på lampan. Att man upp- repar det barnet gör och att det är det samma som ett lekpedagogiskt förhållningssätt man frågar inte man tolkar inte. Utan är intresserad och engagerad utav det barnet gör och säger.
Fokuserad och intresserad av det barnet gör och säger utan att värdera (6).
6.1.2 Respekt
Många menade att det är ett respektfullt sätt att möta både barn och vuxna på. Att lyssna och vänta in och vara mer avvaktande att man litar på barnets egna kompetens.
Två pedagoger (1,5) sa att när man använder sig av det lekpedagogiska förhåll- ningssättet visar man barnet respekt och sin fulla närvaro.
Grunden tycker jag är respekten mot barnet och ha tillit till barnets egen kompetens (10).
6.1.3 Avvaktande
Här beskrev en del pedagoger hur viktigt är att ha en avvaktande roll som pedagog. Att det är barnet som styr och pedagogen ligger steget efter. I den rollen beskrev dom hur viktigt det är att pedagogen är lugn, fokuserad och att man tänker på att man inte värde- rar med röstläge eller kroppsspråk.
Jag ligger steget efter det är barnet som styr mig. Jag brukar säga att det är som att ligga lägre än en Vaxholmsbåt (5).
En pedagog drog paralleller (9) med sig själv som förälder att hon ibland var för snabb att rätta till saker och att hjälpa dem till rätta i leken. Hon tyckte själv att leken blev mer dynamisk när hon väntade in sitt barn och hade en mer avvaktande roll.