6.2.1 Samtal
Pedagog (7) beskrev att hon har stor användning av det lekpedagogiska förhållningssät- tet i samtal med barn som är i sorg eller kris. Det här förhållningssättet hjälper henne att samtala utifrån barnets perspektiv, hon värdera inte det barnet säger och ställer inga frågor. Barnet får själv styra vad det vill säga och hon visar ditt fulla intresse för barnet En pedagog (4) beskrev att han använder sig av delar av det förhållningssättet vid hand- ledning samtal med personal på hans arbetsplats.
Under samtalets gång är det viktigt att bekräfta det du ser och hör så du inte omedvetet styr barnet i samtalet (9).
En annan intervju person (5) beskrev att han även i barngruppen använder sig utav delar av det bekräftande förhållningssättet genom att bekräfta det barnet säger resulterar det till väldigt intressanta samtal i barngruppen. Dessa samtal styrs inte alltid utav vuxna.
Jag tror också att det är bra att bekräfta det som sker i barngruppen bekräfta själva samspelet mellan barnen då får dom ord på det dom gör och säger till varandra (5).
En av pedagogerna (2) beskrev en pojke som hade varit väldigt ledsen och deprimerad under en längre tidsperiod. Det hade hänt något tagiskt i barnets liv som gjorde att han visade aldrig någon glädje över saker och ting. Hon berättade om den otroliga känslan när hon efter ett antal lekpass med pojken fick höra från hans fröken att idag skrattade han i klassrummet med en kompis och det har inte skett tidigare.
Då tycker jag att lekarbetets resultat blev så synliggjort (2.)
6.2.2 Självkänsla och självförtroende
Flertal av pedagogerna beskrev att det bekräftande förhållningssättet stärker barnets självkänsla och självförtroende. För att pedagogen litar på barnets egen kompetens. En pedagog (4) beskrev att det kan vara bra för barn som behöver lekträning att använda sig av den lekpedagogiska metoden även utanför lekrummet. Barnet får träna sig på att leka först med en vuxen innan den går in i lek med andra barn.
Att barnet först får använda dig som vuxen att träna sin förmåga till lek. Då stärker den vuxne bar- net och gör att det vågar ta steget in i leken med andra barn (4).
Vidare beskrev en pedagog (7) att när hon hade använt sig utav ett lekpedagogiskt för- hållningssätt i en grupp så hade hon märkt en positiv förändring i barnens lek med var- andra. De lyssnade mer på varandra och barn som innan varit drivande och styrt leken väntade nu in kamraterna och det blev mer ett tur tagande i leken.
En pedagog (2) ville gärna belysa skillnaden mellan självkänsla och självförtroende eftersom hon tyckte att det dessa ord användes oftast som ett och samma.
Självkänsla för mig är det du har med dig utifrån den individ, den person du är och vad du har blivit genom din uppväxt som en inre borg. Självförtroendet är mer när du presterar saker, att det här kan jag eller tvärtom (2).
6.2.3 Barnets egen kompetens
De flesta som vi intervjuade pratade om vikten att lita på barnets egen kompetens, att man inte tillrätta lade och styrde barnet i olika situationer. Att man gav barnet tid för att få egna reflektioner och söka egna lösningar.
En pedagog (2) beskrev att i skolans värld forceras allt fram så fort barnen hinner inte alltid med i svängarna, man låter inte barnet slutföra en uppgift förrän det är dags för något annat ämne. Då kan det vara svårt att ta tillvara på barnets egen kompetens och att vänta in barnet.
Jag kan uppleva att vi har för bråttom i skolan, men använder man sig mer utav ett lekpedagogiskt förhållningssätt och inte går in och bryter vad barnet håller på med utan låter det få ta tid och fram- förallt lita på att barnet klarar av sin uppgift efter sin egen förmåga (2).
Pedagog (5) beskrev att barn behöver få bestämma över sig själva för att se resulta- tet i slutändan att de klara av saker själva. För han var övertygad om att har barnet en bra självkänsla lär de också in bättre i skolan. Han tycker att sen han utbildade sig har han fått en bra metod att arbeta med. Lekarbete är en metod och en process bland många metoder och processer när man arbetar specialpedagogiskt.
6.2.4. Inlärningssituationer
En specialpedagog (8) beskrev att hon ofta använder sig av det bekräftandeförhållnings- sättet vid inlärningssituationer. Hon upplever att när hon står bredvid barnet och bekräf- tar det barnet gör, då blir barnet väldigt fokuserad på sin uppgift. Vidare säger hon att när man bekräftar det barnet gör så befästes kunskapen lättare.
Ytterligare en pedagog (4) belyste att det bekräftandeförhållningssättet stärker bar- nets språkinlärning du upprepar det barnet säger och gör.
Jag jobbar som talpedagog och i det arbetet har jag stor nytta av delar av det här förhållningssättet. Att jag förstärker barnets eget tal genom att bekräfta det barnet gör och säger. Barnet hör då sitt eget uttal och när jag upprepar det som sagts eller gjorts med korrekt uttal hör barnet hur det ska låta utan att bli tillrättavisad (4).
Vidare belyser pedagogen vikten av en lugn och trygg miljö och att det gynnar barnet och barnets inlärning.
6.2.5. Koncentrationssvårigheter
Flera av dem som vi intervjuade var rörande överens om att lekarbete var en bra metod för barn med koncentrationsproblem. Att barnet kan slappna av under ett lekarbetspass för där finns det ingen som tjatar eller tillrättavisar barnet. Det får då en lugnande effekt på barnet och kan då oftast koncentrera sig på en uppgift i taget.
En pedagog (6) beskrev att hon använder sig ofta utav det bekräftandeförhållningssättet med elever som har svårt att sitta still i klass rummet.
Jag säger då att jag ser att du springer runt i klassrummet. Det har ibland resulterat i att barnet lik- som kom på sig själv och slutade med att springa runt. För barnet är väl medveten om att så gör man inte (6)