2.2.1 Menstruationscykeln ur ett historiskt och globalt perspektiv
Menstruationens historia sträcker sig långt före Kristus tid, de första nedskrivna
föreskrifterna om menstruation skrevs ned på papyrusrullar i det forna Egypten 1900 f.Kr.
Föreskrifterna handlade om kvinnans smärtor, symtom samt besvär i samband med menstruationscykeln. Grekiska filosofen Aristoteles skrev om den kvinnliga biologin där teorier om menstruationscykeln finns med. Teorierna beskrivs som en obalans i kroppen där menstruationsblodet ansågs som ett läckage av oren kroppsvätska som kvinnor bör bli av med. Menstruation ansågs som något sjukligt och orent. Tabun om menstruation fortskred ända till 1600-talet. Kvinnor fick inte sova ihop med familjen, vistas på heliga platser eller vidröra jaktvapen samt mat och matlagningsredskap när de menstruerade. Trots att vi lever i en moderniserad värld idag finns det fortfarande stor okunskap om menstruationscykeln runt om i världen där kvinnor fortfarande lever förtryckta på grund av menstruation (Dahlqvist, 2016; Malmberg, 1991).
Globalt är det få kvinnor som kan redogöra för vad menstruationscykeln innebär.
Menstruationen beskrivs som något patologiskt samt att det är orsakat av en förbannelse.
Även som en renande process från orent blod. Det är vanligt att tjejer måste undanhålla menstruationen då risken för arrangerade äktenskap ökar samt att det anses vara en synd om männen ser blodet. Utbildning har en stor betydelse i kunskap om menstruationscykeln och föräldrarnas utbildningsnivå har en inverkan på individen. Generellt runtom i världen innebär menstruation ett tecken på könsmognad samt ett fenomen som är naturligt.
(Belayneh & Mekuriaw, 2019; Mumtaz m.fl., 2019; Wall m.fl., 2016; Wall m.fl., 2018).
2.2.2 Reproduktionsfysiologi
Menstruationscykeln är en fysiologisk och reproduktiv cykel som månadsvis upprepar sig.
Redan i fosterstadiet är det förutbestämt hur många ägg eller så kallade folliklar en kvinna föds med. Folliklarna ligger vilandes i kvinnans äggstockar och börjar växa först när könshormoner blir aktiva och når målorganen - äggstockarna (Barriga-Pooley &
Brantes-kännetecknas vanligen av vaginal blödning, benämnd som menstruationsblödning (Draper m.fl., 2018; Mao m.fl., 2021; Mihm m.fl., 2011). Menstruationscykelns dagar räknas från första blödningsdagen till dagen innan nästa blödning sker, och det brukar vara i genomsnitt 26–35 dagar (Barriga-Pooley & Brantes-Glavic, 2018; Mihm m.fl., 2011). Blödningsperioden varar i genomsnitt 3–6 dagar och en normal blödningsmängd är cirka 20–80 ml (Janson, 2015; Mihm m.fl., 2011; Mints & Landgren, 2015).
Menstruation är ett vitalt tecken hos kvinnan och ses som en god hälsofaktor ur reproduktiv synpunkt (De Sanctis m.fl., 2019; Mao m.fl., 2021). Menarke inträffar vanligen vid 12–14 års ålder och brukar associeras med könsmognad. Dock påverkas menarke av bland annat kvinnans härkomst, BMI och hormonproduktion (Lacroix, 2021; UMO, 2021a; Zurawiecka &
Wronka, 2021). Forskning visar att det inte är ovanligt att menstruationscykeln är oregelbunden första åren efter menarke (Barriga-Pooley & Brantes-Glavic, 2018; Lacroix m.fl., 2021).
2.2.3 Premenstruellt syndrom
Premenstruellt syndrom (PMS) är olika symtom som uppstår innan menstruation och är en av de vanligaste biverkningarna relaterat till menstruationscykeln. Den underliggande orsaken är ännu ej helt fastställd (Bahrami m.fl., 2018; Daşıkan, 2021; Hye Jin Kim m.fl., 2019; Yonkers & Simoni, 2018). PMS är ett tillstånd där kvinnans emotionella, psykiska och fysiska välmående drabbas negativt, vanligen uppträder symtomen cirka en vecka före menstruation. Symtomen som kan uppstå är smärta, koncentrationssvårigheter,
humörsvängningar, illamående, kallsvettningar, dålig hy, viktuppgång, svullna ömma bröst, hjärtklappningar (Chin & Nambiar, 2017; Matsumoto m.fl., 2019). Symtomen kan öka i intensitet i slutskedet av lutealfasen samt sträcka sig över menstruationens blödningsdagar.
Symtomen skall vara övergående efter ett par blödningsdagar och en symtomfri period skall förekomma innan nästa ovulation inleds (Bahrami m.fl., 2018; Hye Jin Kim, 2019; Yonkers &
Simoni; 2018). Forskning visar att kvinnors livskvalité sjunker i samband med PMS då fritidsaktiviteter undviks, frånvaro från skola samt arbete ökar och sociala relationer blir lidande (Bahrami m.fl., 2018; Yonkers & Simoni, 2018).
På Ungdomsmottagningarnas hemsida (UMO) kan ungdomar läsa vad PMS innebär och hur symtomen kan yttra sig. UMO (2021b) betonar att symtomen kan variera och vara olika för alla. UMO uppmuntrar att föra dagbok över menstruationscykeln för att lättare kunna kartlägga symtom och vara förberedd när PMS uppträder. Omgivningen kan då underrättas och möjligheten till stöd och förståelse ökar (UMO, 2021b).
Behandling av PMS fokuserar främst på symtomlindring och innefattar icke-farmakologisk behandling och farmakologisk behandling. Kirurgisk behandling ses som sista utvägen där reproduktiva organ avlägsnas (Gnanasambanthan & Datta, 2019; Gudipally & Sharma, 2021;
Yonkers & Simoni, 2018).
2.2.4 Dysmenorré
Dysmenorré innebär smärtsam menstruation och delas upp i primär dysmenorré samt sekundär dysmenorré. Primär dysmenorré innebär att smärtan inte kan härledas till någon patologisk orsak. Sekundär dysmenorré beror på någon bakomliggande orsak och det kan vara endometrios, myom eller avflödeshinder för menstruationsblodet på grund av
exempelvis uterusanomali (Marions, 2015). Forskning visar att menstruationssmärta är en av de vanligaste gynekologiska symtom tjejer lider av och är en vanlig orsak till att vara tvungna att stanna hemma från skolan (Lacovides m.fl., 2015; Marions, 2015). Marions (2015)
beskriver att tjejer kan dras för att söka vård för dysmenorré, därför bör frågor om menstruationssmärta ingå i anamnesen rent generellt när tjejer söker vård.
Menstruationssmärta kan yttras på olika sätt, det mest förekommande är krampliknande smärtor som erfaras komma från den nedre delen av buken. Följdsymtom som vanligen går hand i hand med smärtorna är illamående, kräkning, lös avföring, trötthet samt
sömnsvårigheter. Forskning visar att prevalensen av kvinnor som lider av dysmenorré är underskattad då många kvinnor inte söker vård. En orsak kan vara att kvinnan anser att smärtan ingår i att menstruera. Forskning uppger att prevalensen kan vara mellan 45–95%
av menstruerande kvinnor. Varför kvinnor drabbas av dysmenorré kan bero på flera orsaker, tidig ålder vid menarke, övervikt, riklig menstruation, rökning, alkoholkonsumtion samt hereditet är riskfaktorer (Lacovides, 2015).
NSAID-preparat som Ibuprofen utgör den främsta behandlingen för primär dysmenorré.
Alternativt kan kvinnan behandlas med hormonpreparat, syftet är då att dämpa ovulation, minska uppbyggnad av endometriet och därav minska blödningsmängden - fysisk aktivitet kan bidra till symtomlindring (Lacovides, 2015; Marions, 2015).
2.2.5 Menstruationens påverkan på kvinnor
Menstruationscykeln påverkar kvinnors liv på flera sätt. Forskning visar att unga kvinnor har en högre frånvaro i skolan på grund av menstruationsbesvär. Huvudsakliga orsaker till frånvaro är smärta, riklig blödning, yrsel, migrän, humörsvängningar och trötthet. Studier visar att unga kvinnor runt om i världen går miste om skoltid då tillgång till
menstruationsskydd är bristande (Matsumoto m.fl., 2019; Randhawa m.fl., 2021; Söderman m.fl., 2019). Unga kvinnor upplever att prestationen försämras och har svårare med
koncentrationen i skolan samt på jobbet när de menstruerar kontra övrig tid i månaden.
Detta skapar en känsla av att inte prestera som samhället förväntar (Brantelid m.fl., 2014;
Sebert Kuhlmann m.fl., 2020; Schoep m.fl., 2019).
Kvinnor upplever att menstruationen begränsar det vardagliga livet då aktiviteter undviks, kvinnor avstår att besöka simhallar på grund av rädsla för läckage, kvinnor upplever att menstruationen bör hållas hemlig (Brantelid m.fl., 2014; Tingle & Vora, 2018). Kvinnor känner tvång att avstå samlag under menstruationen på grund av känsla av skam samt att blodet är svårt att tvätta bort. Att partnern har en negativ syn på menstruation som något
äckligt är en bidragande faktor (Brantelid m.fl., 2014; Fahs, 2020).
Menstruationssmärta påverkar kvinnors liv på flera olika sätt, kvinnor beskriver svårigheter att följa vanliga träningsrutiner innan och under menstruationen. Studier visar att
menstruationssmärtor har en negativ påverkan på sömnen vilket leder till trötthet under dagarna samt att kvinnorna vill undviker sociala sammanhang. Lider kvinnorna av PMS påverkas sömnen ännu mer (Baker m.fl., 2012). Forskning visar att menstruationssmärta påverkar kvinnors liv, smärtan skapar ångest och frustration (Allyn m.fl., 2020).