Det framkom en kunskapsbrist om den bakomliggande biologin samt fysiologin för menstruationscykeln. Deltagarnas erfarenheter var att menstruationscykeln var svår att förstå. Forskare understryker att menstruationscykeln är komplicerad (Draper m.fl., 2018;
Deltagare som redogjorde mer ingående om menstruationscykeln berättade att
menstruationsblödningen var resultatet av ett ägg som inte blivit befruktat, att kroppen ämnade att stöta ut det obefruktade ägget tillsammans med slemhinna. Detta är en snarlik återberättelse av det forskning indikerar. Vid utebliven befruktning minskar
hormonproduktionen vilket leder till att livmoderslemhinnan stöts ut och en ny
menstruationscykel inleds. (Janson, 2015; Mihm m.fl., 2011; Mints & Landgren, 2015).
Författarna har en teori om att deltagare som kunde redogöra mer om menstruationscykeln hade en högre ålder vid menarke samt vänner och syskon som kunde delge erfarenheter till deltagaren. Författarna upplevde inte att deltagarna kunde härleda kunskapen till
skolundervisningen. Det betonades att deltagarna inte visste mycket om deras
menstruationscykel och härledde det till att deltagarna inte fått lära sig. Studier visar att personer som erhåller bristande utbildning om menstruationscykeln löper större risk för psykisk och fysisk ohälsa (FSUM, 2018a; Kyilleh m.fl., 2018; WHO, 2021). Författarna anser att det är synd att det råder sådan okunskap när det kommer till menstruationscykeln.
Författarna anser att ökad kunskap kan ha stor påverkan på tjejers empowerment. Med ökad kunskap om vad som händer i kroppen under menstruationscykeln antar författarna att fler skulle ha en ökad förståelse för vad som sker samt kunna finna medel för att må bättre.
Deltagarna i arbetet var mellan 11–15 år vid menarke och uttryckte blandade känslor kopplat till den kroppsliga förändringen. Deltagarna klargjorde att menstruation innebar en
kroppslig mognad samt att det var förenat med att bli kvinna. Det överensstämmer med vad WHO (2021) beskriver, under adolescensen sker en mängd förändringar, inte enbart
kroppsliga utan även emotionella och kognitiva förändringar. Författarna anser att undervisningen om menarke och menstruationscykeln bör vara mer prioriterad för att minska risken för lidande hos tjejer under adolescensen samt stärka tjejers empowerment.
Deltagarna påverkades av omgivningen när det gällde reaktioner och tankar om
menstruation. Deltagarna berättade att menstruation ansågs vara förknippat med negativa företeelser. Killar i deltagarnas närvaro uttryckte förolämpande ord och lärare förstod inte vad det innebar för deltagaren att menstruera samt att empati och förståelse saknades. Dock uppgav deltagarna att det saknades en normalisering kring menstruationscykeln samt att kunskapen om menstruation upplevdes som låg. Forskning betonar vikten av att förse ungdomar med tillräckliga verktyg för att kunna skapa goda förutsättningar för en god reproduktiv och sexuell hälsa (FSUM, 2018a; Kyilleh m.fl., 2018; WHO, 2021). Relaterat till det anser författarna att det behövs en ändring. Författarna reflekterar kring att lärare och killar i skolan skulle få en ökad förståelse för menstruation om det lades mer tyngd på det i undervisningen. Författarna reflekterar över att det skulle kunna leda till färre förolämpande uttryck kopplat till menstruationscykeln.
Det framkom erfarenheter av bristfällig sex- och samlevnadsundervisning där
menstruationscykeln ibland inte alls varit en del av undervisningen. Likheter finnes i
Folkhälsomyndighetens (2019) befolkningsundersökning om SRHR där det var åtta procent som svarade att ämnet inte hade undervisats i skolan. Trots att en internationell
handlingsplan gällande SRHR funnits i snart 30 år samt att sex- och
samlevnadsundervisning varit obligatorisk i Sverige i decennier förekommer det en stor
variation i utbildning och kunskap (Folkhälsomyndigheten, 2020; Starrs m.fl., 2018).
Deltagarna upplevde en avsaknad i kunskap om biologi och fysiologi i förhållande till menstruationscykeln samt vikten av undervisning om pubertet tidigt i grundskolan.
Forskning har visat att menarke förekommer hos individer yngre än nio år (Lacroix m.fl., 2021). Enligt Skolverket (2021) sker den första undervisningen i reproduktion i grundskolan, där det fokuseras på pubertet, dock är det oklart i vilken årskurs undervisningen uppträder.
Författarna upplevde att erfarenheter från en senare menarke medförde en positivare upplevelse då information samt kunskap från vänner som redan menstruerade fanns i omgivningen. Författarna anser att det är av vikt att undervisning om pubertet sker tidigt för att skapa bättre förutsättningar och upplevelser för tjejer med tidig menarke.
Deltagarna uppgav att det borde ha samtalats mer om menstruation och
menstruationsbesvär både privat samt i skolan för att minska tabun kring det. Deltagarna uppgav en önskan om mer information om hur deras kroppar funktionerar och allra helst om de reproduktiva organen. Deltagarna uppgav att utbildningen i skolan var oväsentligt eller otillräckligt, att undervisningen var könsuppdelad samt att läraren inte tog upp samma saker i de uppdelade grupperna. Deltagarnas erfarenheter var att det fokuserades mest på
samlagsprat än om reproduktion och fertilitet. Enligt Folkhälsomyndigheten (2020) bör individen erhålla kunskap om de reproduktiva organens funktion, fertilitet och konception.
Att det råder ojämlikhet i undervisningen och ojämställdhet kan bero på att det inte finns en nationell tydlig klarhet i hur sex- och samlevnadsundervisningen skall gå till samt vad som skall lyftas (Häggström-Nordin, 2016; Skolverket, 2021). Skollagen (SFS, 2010:800) betonar att tillgången till sex- och samlevnadsundervisningen skall vara jämställt dock uppger
deltagarna i arbetet det motsatta. Forskning visar att ungdomar upplever en komplexitet i att bli undervisad i sex- och samlevnad av deras lärare (Pound m.fl., 2016; Young m.fl., 2018).
Författarna reflekterar över om det kan vara en påverkande faktor att lärare möjligen kan undvika att undervisa om läroämnet då lärarna har en relation till sina elever. Dock anser författarna att lärarna borde vara professionella och förbise det. Författarna reflekterar över att otillräcklig kunskap om reproduktion och fertilitet kan skapa ett lidande för tjejer
relaterat till egen kroppsmedvetenhet samt eventuell önskan om konception i framtiden.
Författarna har läst i läroplanerna där det finns tydliga exempel på hur läraren kan implementera sex- och samlevnadsundervisningen (Skolverket 2021), trots det uppger deltagarna att lärarna inte tagit med väsentlig information gällande menstruationscykeln.
Författarna anser att det är underligt att det är upp till varje lärare att välja hur
undervisningen skall gå till samt att rektor på vederbörande skola skall bevaka och utvärdera undervisningen (Skolverket 2021a). Då deltagarna uppgav ovanstående gällande
undervisning i sex- och samlevnad funderar författarna på om det verkligen har framkommit till vederbörande rektor rörande utbildningens kvalité utifrån deltagarnas upplevelser.
Det framgår i resultatet att när deltagarna besökt ungdomsmottagningen var samtalet med barnmorskan uppskattat. Deltagarna beskrev att barnmorskan förmedlade kunskap, trygghet och empati vilket överensstämmer med vad Kompetensbeskrivningen för legitimerad
barnmorska (Svenska Barnmorskeförbundet, 2018) benämner angående barnmorskans
bedriver utåtriktat arbete vilket innebär att barnmorskan besöker skolklasser för att bidra med expertis (FSUM 2018a). Författarna betraktar det som fördelaktigt samt att det kan vara tänkvärt att barnmorskan bör besöka skolan vid flera tillfällen för att tillge expertis om menstruationscykeln och SRHR. Författarna anser att barnmorskan kan anpassa kunskapsnivån relaterat till vilken årskurs barnmorskan bemöter.
Deltagarna uttryckte ett större behov av sex- och samlevnad, vilket kan tolkas som ett sätt att vilja påverka utbildningen. Empowerment är ett sätt för deltagarna att påverka omgivningen i ett hälsofrämjande syfte (Tveiten, 2018). Tveiten (2018) beskriver att empowerment är inget en individ kan få utan deltagarna behöver själva stärka sin empowerment. Författarna anser att barnmorskan har en viktig roll i att stärka och stötta ungdomars empowerment och rätten till att påverka utbildningen. Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad
barnmorska (Svenska Barnmorskeförbundet, 2018) står det att barnmorskan skall se till att behov av information och kunskap, stärka individens förmåga och tillgodose individens förmåga att kontrollera hälsan och bibehålla välbefinnande. Författarna anser att lärare bör stärka och tillgodose ungdomars empowerment i skolan.
Deltagarna beskrev att det var vanligt med menstruationssmärta de första två till tre dagarna av menstruationen. Deltagarna berättade att frånvaro från skolan på grund av
menstruationssmärta förekom vilket är förenligt med vad Lacovides (2015) och Marions (2015) nämner, att menstruationssmärta är en av de vanligaste orsakerna till frånvaro från skolan. Deltagarna upplevde nedstämdhet, huvudvärk och kräkningar. Det framkom erfarenheter av behandling med NSAID och hormonella preparat. Forskning beskriver föregående symtom som vanliga i samband med menstruationscykeln, ett adekvat sätt att minska symtomen är genom hormonell behandling (Yonkers & Simoni, 2018). Deltagarna beskrev att menstruationen kunde påverka deltagarnas aktiviteter utöver skolan som att bada eller att träna. Allyn (2020) beskriver att kvinnor har svårigheter att fullfölja vanliga
träningsrutiner innan och under menstruation. Författarna anser att menstruationen har stor påverkan på deltagarnas liv och upplever att detta ses som något normalt ute i samhället och något som hör till kvinnans liv. Författarna reflekterar över om undervisningen kan anpassas för att minska frånvaron i skolan för de tjejer som begränsas på grund av menstruationen.
Författarna föreslår anpassade skoluppgifter som hemstudiedagar, distansundervisning eller annan idrottsaktivitet.