5 DISKUSSION
5.1.4 Den långvariga effekten av vaccinet
Den långvariga effekten av vaccinet är en viktig faktor som bör tas i beaktande. Franke m.fl (2018) som analyserar effekten av vaccin under två år redovisar en effekt på 79-96% vid endast en dos vaccin men redovisar mycket sämre resultat av vaccinet när analysen endast innefattar barn. Severe m.fl (2016) samt Ivers m. fl (2015) redovisar en god långvarig effekt av vaccinet vid två doser. Studierna genomför dock inte separata analyser för barn.
Författarna till studien av Ivers m.fl (2015) hittar dock inget som indikerar sämre långvarig effekt hos barn. I studien av Severe m.fl (2016) är en stor del av deltagarna barn. Trots detta redovisar författarna en mycket god effekt av vaccinet under de fyra år som studien pågick.
Detta indikerar att barn kan ha god långvarig effekt av vaccinet vid två doser men ett något sämre långvarigt skydd vid endast en dos. Detta överensstämmer således med
rekommendationen från WHO. WHO rekommenderar i nuläget tre doser vaccin till barn mellan 1-5 år. Vaccinen ger då ett skydd som varar i minst tre år (WHO, 2021). Resultatet från Severe m.fl (2016) och Ivers m.fl (2015) indikerar dock att två doser kan vara tillräckligt för att ge ett relativt långvarigt skydd för barn. Fler studier som analyserar den långvariga effekten kontra antal givna doser hos barn bör dock utföras för att eventuellt kunna dra
slutsatser. Endast en studie analyserade den långvariga effekten av en dos vaccin (Franke m.fl (2018). Det är således omöjligt att dra en generell slutsats. Enligt WHO (2021) ger en dos vaccin endast ett kortvarigt skydd. Det krävs ytterligare forskning där den långvariga effekten av en dos vaccin analyseras. Om framtida forskning kan styrka en god effekt av en dos vaccin över tid, kan vaccinet nå ut till fler individer samtidigt som kostnader och logistiska
svårigheter minimeras.
23
Metoddiskussion 5.2.1 Val av metod
Att utföra en strukturerad litteraturöversikt ansåg som en relevant metod för att svara på syftet i denna studie då en strukturerad litteraturöversikt ger en bra helhetssyn över befintlig
forskning inom ett specifikt avgränsat område (Malterud, 2014). Den systematiska översikten baserades på kvantitiatva studier. En metaanalys av de inkluderade studiernas sammanställda resultat hade varit en optimal analysmetod och bidragit till ökad teststyrka och hög nivå av evidens. De studier som inkluderades i översikten var dock mycket heterogena och skiljde sig åt med avseende på deltagare, intervention, kontrollåtgärd eller utfallsmått, på ett sådant sätt att det inte var rimligt att lägga ihop deras resultat vilket medförde att en metaanalys inte gick att genomföra. Studierna redovisade även sitt resultat med hjälp av olika utfallsmått. Om utfallen mäts på för olika sätt är en metaanalys inte lämplig att genomföra (SBU, 2020). En metaanalys kräver också mycket resurser och tid samt en hög kunskapsnivå hos den eller de som utför analysen. Analysen bör också utföras och verifieras av flera personer för att säkerställa god kvalite (Higgins m.fl, 2019). Om en metaanalys av kvantitativa studier inte kan eller bör genomföras är det istället lämpligt att utföra en narrativ syntes
(Folkhälsomyndigheten, 2017). Trots att narrativ syntes är en vanlig analysmetod i
systematiska litteraturöversikter skiljer sig instruktionerna kring hur analysen bör utföras åt.
Den mest etablerade guidningen av narrativ syntes anses vara ”Guidance on the conduct of narrative synthesis in systematic reviews” av Popay m.fl, Lancaster University. Narrativ syntes av kvantitativ data är en stabil analysmetod (Higgins m.fl, 2019). Metoden ställer dock höga krav på författarens förförståelse om ämnet och kunskap om vetenskaplig metodik. Vid narrativ syntes riskerar analysen att påverkas av bias (Lancaster university, 2006). För att minska risken för bias användes vedertagna verktyg och checklistor för att säkerställa att de inkluderade studierna var av god kvalite (STROBE, 2021, Page m.fl,2020). Analysmetoden beskrivs tidigt i översikten för att säkerställa att metoden är transparant. Resultatet av analysen har diskuterats med handledare under processens gång för att minimera risk för påverkan av bias.
5.2.2 Litteraturöversiktens styrkor och svagheter
En systematisk översikt bör uppfylla höga krav på tillförlitlighet. Författaren måste göra allt för att undvika att systematiska fel eller subjektiva värderingar påverkar slutresultatet (SBU, 2020). För att minimera risk för bias och systematiska fel har flertalet vedertagna hjälpmedel använts. För att säkerställa litteraturöversiktens tillförlitlighet har PRISMA följts. Det ger läsaren en möjlighet att granska hur översikten har tagits fram. Detta är en styrka som ökar trovärdigheten hos översikten. Samtliga studier som inkluderats i översikten har granskats med hjälp av STROBE. Genom att använda STROBE har studier som inte håller tillräcklig kvalite exkluderats vilket också ökar tillförlitligheten hos slutresultatet.
Ambitionen var initialt att studera vaccinets effekt i en begränsad kontext. Bristen på tillgänglig forskning ledde dock slutligen till att studier från flera olika länder inkluderades.
Valet av analysmetod bidrog dock till att intressanta faktorer kopplade till kontext
24 framhävdes. Den kontext som studien utförs i är ofta dynamisk och beroende av diverse sociala, kulturella, geografiska och ekonomiska faktorer som kan påverka studiens
rapporterade resultat. Trots detta redovisar sällan studierna sitt resultat i förhållande till dessa faktorer (Booth m.fl, 2019). Då den valda analysmetoden syftade till att identifiera skillnader och likheteter möjiggjorde inkluderandet av studier från hela världen att mer komplexa aspekter kunde analyseras och diskuteras i förhållande till forskningsfrågan.
Slutligen utfördes en evidensgradering enligt EPPI-center modellen. Evidensgradering utförs vanligen främst vid metasynteser för att gradera tillförlitligheten hos det sammanvägda resultatet men även tillförlitligheten för resultat från narrativ sammanställning kan bedömas genom evidensgradering. En metasyntes var inte möjligt att utföra vilket diskuteras ovan.
Evidensgraderingen utfördes istället för att avgöra vilken vikt studiernas resultat borde tilldelas i syntesen och målet var att bedöma den enskilda studiens trovärdighet. Genom att genomföra en evidensgraderingen minskade risken att de enskilda studiernas risk för bias påverkade slutsatsen i den egna studien. Evidensgraderingen syftade till att på ett strukturerat och transparent sätt bedöma osäkerheter och risker hos de enskilda studierna samt avgöra hur detta påverkade det slutliga resultatet av den egna analysen (SBU, 2020). Särksilt
observationstudier har en ökad risk för att bias påverkat slutresultatet (Higgins m.fl, 2019).
Då översikten uteslutande bestod av observationsstudier var evidensgraderingen inte bara nödvändig utan ökar även översiktens trovärdighet och är en styrka.
Litteraturöversikten har många svagheter. Endast 10 artiklar inkluderades i översikten. Målet med en systematisk litteraturöversikt är att den ska innehålla all tillgänglig forskning inom området (Karolinska u,å. a). Trots omfattande datasökningar återfanns endast de 10 artiklar som slutligen inkluderades i översikten. Totalt 9 stycken artiklar hittades genom sökningar i databaser. En av de inkluderade artiklarna hittades genom granskning av de inkluderade studiernas referenslistor. Samtliga artiklar refererade till varandra förutom studien av Anh m.fl (2011) som var den äldsta studien. Då samtliga studier diskuterade och refererade till varandras resultat fattades beslutet att de inkluderade studierna tillsammans bör utgöra all tillgänglig relevant forskning på området och antalet inkluderade artiklar bör således vara tillräckligt för att ge ett tillförlitligt resultat. Initialt var ambitionen att endast inkludera ny forskning på området. Under datainsamlingen togs dock beslutet att inkludera även studiern äldre än fem år relaterat till svårigheterna att hitta en tillräcklig mängd med vetenskapliga studier. Totalt tre studier var äldre än fem år (Anh m.fl,2011, Ivers m.fl, 2015, Luquero m.fl,2014). Genom att genomföra evidensgraderingen minimerades dock den eventuella inverkan på slutresultatet som de enskilda studierna brister, så som ålder, kan ha på
slutresultatet av översikten Majoriteten av de inkluderade studierna var observationsstudier.
Att översikten inte baseras endast på kliniska prövningar medför att det inte går att bevisa orsakssamband. Detta innebär således att det endast går att konstatera att det finns någon form av koppling mellan det studerade variablerna (Bryman, 2011).
5.2.3 Validitet och reabilitet
Begreppet validitet refererar till i vilken utsträckning vår valda metod faktiskt undersöker det vi vill undersöka. För att säkra detta bör vi välja rätt studiedesign samt säkerställa att
25 datainsamlingen håller god kvalitet (Thornberg & Fejes, 2020). Genom att använda ett
systematiskt tillvägagångsätt har översiktens interna validitet säkerställts. Översiktens syfte och frågeställningar togs fram med hjälp av PICO för att säkerställa en väl avgränsad forskningsfråga. Adekvata söktermer identifierades med hjälp av Svensk Mesh och
datainsamligen utfördes med hjälp av en strukturerad sökteknik för att inkludera all relevant och tillgänglig forskning. Enligt Malterud (2014) innebär intern validitet att översikten ger läsaren en heltäckande bild av det område som ska undersökas samt redovisar relevanta begrepp och den metod som använts för att studera problemområdet. För att stärka den interna validiteten i studien redovisades samtliga aktuella begrepp som var relevanta för läsarens förförståese med hjälp av vedertagna källor som vetenskapliga artiklar och vetenskaplig litteratur i introduktionen. Av samma anledning har endast studier som anses vara relevanta för att besvara studiens syfte inkluderats.
Extern validitet syftar till i vilken utsträckning resultatet av studien kan generaliseras till andra kontexter än den som har studerats (Bryman, 2011). De inkluderade studierna var utförda i Sudan, Guinea, Zambia, Haiti, Malawi och Vietnam. Studiernas varierande kontext ökar resultatets generaliserbarhet. Den valda anlasymetoden möjligjorde en djupare analys kring hur studiernas kontext påverkar vaccinets effekt. Det möjligjorde således en diskussion kring hur vaccinets effekt påverkas av miljön och populationens bakgrund. Att vaccinets effekt var liknande i samltiga kontexter stärker övertygelsen om att översikten externa validitet är hög och bidrar till att resultatet blir mer trovärdigt.
Reliabilitet avser i vilken utsträckning studien kan upprepas. För att öka reliabiliteten i denna studiebeskrevs varje del av arbetsprocessen i detalj. Den valda analysmetoden beskrev i text och med bild för att öka replikerbarheten. Under hela procesen stämde handledare och författare av angående innehåll och strukur vilket stärker den interna reliabilitet (Bryman, 2011). Systematiska övesikter bör utföras av minst två personer för att säkerställa konsensus kring granskning av de inkluderade studiernas kvalite samt den genomförda analysen
(Karolinska u.å,a). Detta har inte utförts. För att minimera risk för att författaren förförståelde alternativt bristande kunskap påverkat datainsamling, analys, tolkning och presentation har checklistor och instruktioner följts systematiskt.
5.2.4 Etiska aspekter
Inom forskning är det viktigt att deltagarna lämnar ett informerat samtycke och att all
information från deltagarna behandlas med konfidentialitet. Syftet med forskning ska framgå tydligt och deltagaren har rätt att dra sig ur forskningsprojektet när hen så önskar
(Vetenskapsrådet, 2017). Samtliga artiklar som inkluderades i översikten hade etiskt godkännande och alla deltagare hade gett skriftligt eller muntligt samtycke. Denna
litteraturöversikt har genom noggrann granskning av de inkluderade artiklarnas kvalite och etiska utgångspunkter säkerställt god etisk kvalite. Sedan den 1 januari 2004 gäller lagen om etikprövning (SFS 2003:460) av forskning som avser människor, etikprövningslagen. Syftet med lagen är att skydda den enskilda människan. Etikprövningslagen anger vilka projekt som ska prövas av nämnder. Forskningsprojekt som faller utanför beskrivningen får alltså
genomföras utan etikprövning. Uppsatser utförda i utbildningssyfte på grund och avancerad
26 nivå omfattas inte av etikprövningslagen och kan utföras utan etikprövning. Men forskaren måste fortfarande beakta de etiska kraven och själv etiskt reflektera över sitt projekt
(Vetenskapsrådet, 2017).
Trots enorma framsteg i utvecklandet av lätthanterade och tillgängliga vaccin används det sällan som reaktiv åtgärd vid pågående utbrott. Bristen på vaccin fortsätter att vara det största hindret (Ciglenecki m.fl,2018). Under datainsamlingen väcktes funderingar kring varför det fanns så sparsamt med forskning på området och varför vaccin mot kolera fortfarande är en bristvara. Forskning bör alltid vara angelägen för samhället och medborgarna med de förbättringar de kan leda till. Men all forskning kostar pengar och kräver resurser (Vetenskapsrådet, 2017). Bristen på forskning på området kan förklaras av bristen på
kommersiellt och finansiellt intresse. Forskning som gynnar minoriteter alternativt grupper av människor som inte väcker större kommersiellt intresse kan mötas av svårigheter att få
sponsring. Bristande spronsring kan leda till att forskaren ändrar fokus för forskningen.
(Odedina & Stern, 2021). Forskningsvärlden bör införa åtgärder för att minska de eventuella ekonomiska bias som kan påverka tillgången till aktuell forskning och effektiv medicinsk behandling.
Slutsats
Resultatet visar att sammanhanget har viss betydelse för effekten av vaccinet vid pågående utbrott. Vaccinets effekt är något högre i en endemisk kontext oavsett antal doser men skillnaden är marginell. En dos vaccin kan vara tillräcklig vid pågående utbrott och kan fungera som en ”booster” i endemisk miljö samt användas för att stävja utbrott i en naiv kontext. Två doser vaccin har god effekt i upp till fyra år och varierar inte nämnvärt beroende på hur lång tid som gått sedan vaccinering. Effekten av en dos vaccin är mer kortvarig,
särskilt i en naiv kontext. Resultatet från syntesen bidrar till ökad kunskap kring användandet av vaccin som reaktiv åtgärd. Effekten av en dos vaccin över tid samt effekten av en dos vaccin hos barn i en naiv kontext bör analyseras vidare med större underlag. Vidare kan resultatet från översikten analyseras i förhållande till kostnader och logistik för att få en mer samlad bild. Resultatet visar att vaccin kan vara en effektiv åtgärd vid pågående utbrott.
27
6 REFERENSER
Ajayi,A., Smith,S.I. (2019). Recurrent cholera epidemics in Africa: wich way forward? A literature review. Infection, 47,341–349. https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1007/s15010-018-1186-5
Anh, D. D., Lopez, A. L., Thiem, V. D., Grahek, S.L., Duong, T. N., Park, J.K.,….Clemens, J.D. (2011). Use of oral cholera vaccines in an outbreak in Vietnam: a case control study.
PloS Neglected Tropical Diseases, 5 (1), s 1006. https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1371/journal.pntd.0001006
Azman, A., Parker, L., Rumunu, J., Tadesse, F., Grandesso, F., Deng, L.,… Luquero, F.
(2016). Effectiveness of one dose of oral cholera vaccine in response to an outbreak: a case-cohort study. The Lancet, global health, 4 (11), 856–863.
https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1016/S2214-109X(16)30211-X
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Booth A, Moore G, …. Flemming, K. Taking account of context in systematic reviews and guidelines considering a complexity perspective. BMJ Global Health 2019;4: e000840.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Charles, R. C., Hilaire, I. J., Mayo-Smith, L. M., Teng, J. E., Jerome, J. G., Franke, M. F,
….Harris, J. B. (2014). Immunogenicity of a killed bivalent (O1 and O139) whole cell oral cholera vaccine, Shanchol, in Haiti. PLoS neglected tropical diseases, 8(5), e2828.
https://doi.org/10.1371/journal.pntd.0002828
Ciglenecki, I., Azman, A., Jamet, C., Serafini, M., Luquero, F., Cabrol, J-C. (2018). Progress and challenges in usin oral cholera vaccines to control outbreaks: The medicins sans frontiers experience.The Journal of Infectious Diseases, 218 (3),165–S166.
https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1093/infdis/jiy487
Dowell, S. F., & Braden, C. R. (2011). Implications of the Introduction of Cholera to Haiti. Emerging Infectious Diseases, 17(7), 1299-1300.
https://doi.org/10.3201/eid1707.110625.
Ferreras E, Chizema-Kawesha E, Blake A, Chewe O, Mwaba J, Zulu G, …. Luquero FJ.
Single-Dose Cholera Vaccine in Response to an Outbreak in Zambia. N Engl J Med. 8;378(6).
s 577-579. doi: 10.1056/NEJMc1711583. PMID: 29414267.
Ferreras, E., Blake, A., Chewe, O., Mwaba, J., Zulu, G., Poncin,M, …. Luquero, F. (2020).
Alternative observational designs to estimate the effectiveness of one dose of oral cholera vaccine in Lusaka, Zambia. Epidemiology and infection. 148 (78).
doi:10.1017/S095026882000062X
Folkhälsomyndigheten. (2017). Handledning för litteraturöversikter. Hämtad 2021-09-15 från Handledning för litteraturöversikter (folkhalsomyndigheten.se)
28 Folkhälsomyndigheten. (2021 a). Vad är folkhälsovetenskap och hur definieras ett
folkhälsoproblem? Hämtad 2021-09-15 från Vad är folkhälsovetenskap och hur definieras ett folkhälsoproblem? — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)
Folkhälsomyndigheten. (2021 b). Vad kan vi vinna på att förbättra folkhälsan och minska ojämlikheten i hälsa? Hämtad 2021-09-15 från Vad kan vi vinna på att förbättra folkhälsan och minska ojämlikheten i hälsa? — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se) Forskning.se. (2016). Digitaliseringen förändrar hela vår värld. Hämad 2021-09-21 från Digitaliseringen förändrar hela vår värld | | forskning.se
Franke,M., Ternier, R., Jerome,G., Matias, W., Harris,J., Ivers,L.(2018). Long-term effectiveness of one and two doses of a killed, bivalent, whole-cell oral cholera vaccine in Haiti: an extended case-control study.The Lancet Global Health,Volume 6, Issue 9, s1028-e1035,https://doi.org/10.1016/S2214-109X(18)30284-5.
Franke,M., Jerome,G., Matias, W., Ternier, R., Hilaire, I., Harris, J., Ivers, L.(2017).
Comparison of two control groups for estimation of oral cholera vaccine effectiveness using a case-control study design. Vaccine,Volume 35,(43) s
5819-5827,https://doi.org/10.1016/j.vaccine.2017.09.025.
Grandesso, F., Kasambara, W., Page, A-L., Debes, A. K., M`bang`ombre, M., Palomares, A., Lechevalier,P, …. Luquero, F.J (2019). Effectiveness of oral cholera vaccine in preventing cholera amoung fishermen in Lake Chilwa, Malawi: A case-control study. Vaccine, 37 (28), 3668-3676. https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1016/j.vaccine.2019.05.044
Havumaki, J., Meza, R., Phares, C., Date, K., Maisenberg, R. (2019). Comparing alternative cholera vaccination strategies in Maela refugee camp: using a transmission model in public health practice. BMC infectious diseases. 19 (1): https://doi.org/10.1186/s12879-019-4688-6 Higgins, J.P.T., Lopez-Lopez, J. A., Becker, B. J., Davies, S. R., Dawson, S., Grimshaw, J.,Mcguinness, M, …. Caldwell, D.M. (2019). Synthesing quantitative evidence in systematic reviews of complex health interventions. BMJ Global Health, 4 (1). E 000858. https://doi-org.library.his.se/10.1136/bmjgh-2018-000858
Ivers,L., Hilaire, I., Teng,J., Almazor,C., Jerome, G., Ternier, R.,…Franke,M. (2015).
Effectiveness of reactive oral cholera vaccination in rural Haiti: a case-control study and bias-indicator analysis,The Lancet Global Health,Volume 3, Issue 3, s
162168,https://doi.org/10.1016/S2214-109X(14)70368-7.
Institute for health research, Lancaster University. (2006). Guidance on the conduct of narrative synthesis in systematic reviews. Hämtad 2021-11-03 från Institute for health research, Lancaster university: Microsoft Word - NS synthesis guidance Version 1 April formatted 2006.doc (lancaster.ac.uk)
Karolinska institutet. (u.å. a). Systematiska översikter. Hämtad 2020-09-15 från Systematiska översikter | Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket (ki.se)
Karolinska institutet. (u.å b). Bias. Hämtad 2020-11-09 från Bias | Svensk MeSH (ki.se) Legros, D. (2018). Global cholera epidemiology: Opportunities to reduce the burden of
29 cholera by 2030. The journal of infectious diseases, 218(3),509.
https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1093/infdis/jiy619
Ljungh, Å. (2019). Vibrio, Aeromonas och Plesiomonas. I A. Brauner (Red.), Medicinsk mikrobiologi och immunologi (s250-255). Lund: Studentlitteratur.
Luquero, F., Grout, L., Ciglenecki, I., Sakoba, K., Traore, B., Heile, M, .… Eiros, J. (2014).
Use of Vibrio cholerae vaccines in an outbreak in Guinea. N Engl J Med, 370:2111-2120 DOI: 10.1056/NEJMoa1312680
Iyer AS, Bouhenia M, Rumunu J, Abubakar A, Gruninger RJ, Pita J, Lino R.L, …. Azman A.S. (2016). Immune Responses to an Oral Cholera Vaccine in Internally Displaced Persons in South Sudan. Sci Rep. 24 (6) :35742. doi: 10.1038/srep35742. PMID: 27775046; PMCID:
PMC5075787.
Odedina, F.T., Stern, M.C. (2021).Role of funders in addressing the continued lack of diversity in science and medicine. Nat Med 27, 1859–1861. https://doi.org/10.1038/s41591-021-01555-8
Page, MJ., McKenzie, JE., Bossuyt, PM., Boutron, I., Hoffmann, TC., & Mulrow, CD.
(2020). The PRISMA 2020 statement: an updated guideline for reporting systematic reviews.
BMJ. https://doi.org/10.1136/bmj.n71
Parker, L., Rumuno, J., Jamet, C., Kenyi, Y., Laku, R., Wamala, J.,… Cabrol, J-C. (2017).
Adapting to the global shortage of cholera vaccines: targeted single dose cholera vaccine in response to an outbreak in South Sudan. The Lancet, infectious diseases, 17 (4), 123–127.
https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1016/S1473-3099(16)30472-8
Saha, A., Chowdhury, M I., Khanam, F ., Bhuiyan, M S., Chowdhury, F., Khan, A. I, ….
Quadri, F. (2011). Safety and immunogeneicity study of a killed bivalent (O1 and O139) whole-cell oral cholera vaccine Shanchol, in Bangladeshi adults and children as young as 1 year of age. Vaccine, 29 (46), s 8285-8292. https:77doi-org.
Libraryproxy.his.se/10.1016/j.vaccine.2011.08.108
Severe, K., Rouzier, V., Anglade, S., Bertil, C., Joseph, P., Deroncelay, A, …. Pape, J. W.
(2016). Effectiveness of oral cholera vaccine in Haiti: 37-Month Follow-up, The american society of tropical medicine and hygiene, 94(5), s 1136-1142. Hämtad 2021-10-21 från https://www.ajtmh.org/view/journals/tpmd/94/5/article-p1136.xml
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2020). SBU:s metodnok. Hämtad 2021-09-15 från SBU:s metodbok
STROBE. (2021). The Strengthening the Reporting of Observational Studies in Epidemiology (STROBE) Statement: guidelines for reporting observational studies. Hämtad 2021-09-15 från Microsoft Word - STROBE_checklist_v4_combined.doc (equator-network.org) Svenson, P. (2019). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne & P. Svensson (Red), Handbok i kvalitativa metoder (s 208–219). Stockholm: Författarna och Liber.
Thornberg, R., Fejes, A. (2020). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes
30
& R. Thornberg (Red), Handbok i kvalitativ analys (s 273–293). Stockholm: Författarna och Liber.
United nations. ( u.å. a). Implementing water, sanitation and hygiene (WASH).Hämtad 2021-09-29 från www.un.org/waterforlifedecade/waterandsustainabledevelopment2015/images/…
United nations. (u.å. b). Sustainable development goals. Hämtad 2021-09-21 från The Sustainable Development Agenda – United Nations Sustainable Development
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Hämtad 2021-09-15 från God forskningssed - unhcrVetenskapsrådet (vr.se).
World health organisation. (2021). Cholera. Hämtad 2021-09-15 från Cholera (who.int) World health organisation. (2013). Oral cholera vaccine stockpile for cholera emergency response. Hämtad 2021-09-27 från Cholera vaccine stockpiles (who.int)
World health organisation. (u.å). Vaccine effiacy, effectiveness and protection. Hämtad 2021-10-20 från Vaccine efficacy, effectiveness and protection (who.int)
31
Bilaga 1: Resultattabell över de inkluderade artiklarna
Tabell 3:1 Resultattabell Titel och
Studietyp och syfte Metod Urval Resultat Kvalite
0-10
66 personer med bekräftad kolera inkluderades som fall samt 330 matchade kontroller observations-studie metod där syftet var att studera effekten av en dos vaccin vid ett pågående utbrott
Totalt 906 individer
<1 år inkluderades
Vaccin- effekt (VE) 89,4% observations-studie med syfte att undersöka effekten av en dos vaccin på individens behov av sjukhus-vårdande
Totalt 87 individer <
1år inkluderades i testgruppen. I kohort gruppen inkluderades
1år inkluderades i testgruppen. I kohort gruppen inkluderades