I följande kapitel presenteras genomförandet av studien samt de metoder som tillämpats.
Kapitlet börjar med en motivering av val av metod, följt av en beskrivning av urvalsprocessen och datainsamlingen. Därefter beskrivs analysprocessen och kapitlet avslutas med en förklaring av studiens trovärdighet, etiska aspekter samt metodkritik.
4.1. Metodval
Syftet med denna studie är att beskriva hur svenska industriföretag operationaliserar och implementerar hållbarhet genom Agenda 2030 i företagets verksamhetsstyrning. Tidigare forskning inom ämnet har varit av teoretisk karaktär (Mathers & Deonandan 2018; Nunes et al. 2016; Swain 2018), som undersökt förväntade problem i samband med implementering av Agenda 2030 i näringslivet. Däremot har de inte bidragit till en ökad förståelse av problemen i praktiken. Det blev därmed intressant att göra en empirisk studie inom området för att undersöka hur företag i verkligheten hanterar implementeringen av hållbarhet genom Agenda 2030.
En kvalitativ metod har tillämpats för insamling av data för att ge respondenterna möjlighet att utveckla sina svar och forskaren chansen att utveckla frågor om ett intressant område upptäcks. Användningen av en kvalitativ metod är även lämplig när området som studeras är outforskat och studien har som avsikt att skapa en kontextuell förståelse av fenomenet (Bryman
& Bell 2017). Eftersom tidigare forskning främst har varit av teoretisk karaktär eller empiriska studier utförda på nationell nivå kan relationen mellan Agenda 2030 och verksamhetsstyrning anses som ett outforskat område. För att få fram relevant information gällande förhållandet mellan de nya globala hållbarhetsmålen och den väletablerade verksamhetsstyrningen har studien tagit ansats i befintlig teori inom relevanta områden för att driva empirin. Insamling av redan befintlig teori inom operationalisering, implementering och verksamhetsstyrning låg till grund för designen av intervjuguiden som tillämpades i samband med intervjutillfällena. Det var dock svårt att förutse vilka svar som vi kunde tänkas få, vilket resulterade i att data som presenterades ibland skiljde sig från det som förväntades uppkomma och vissa korrigeringar gjordes för att samla in relevant information.
4.2. Urval
För att säkerställa att respondenterna inkluderade i studien kunde presentera relevant information inom forskningsområdet tillämpades ett selektivt urval. Ett selektivt urval är lämpligt att tillämpa inom småskaliga studier, likväl inom
outforskade områden på grund av de subjektiva egenskaperna som kan användas för att säkerställa att respondenterna som inkluderas är relevanta för studiens syfte (Denscombe 2016).
För att besvara studiens syfte har det subjektiva urvalet tillämpats genom tre kriterier. Det första kriteriet var att företaget skulle vara verksam inom en resursintensiv bransch som befann sig tidigt i värdekedjan. Två svenska sektorer som är Sveriges största utsläppskällor är tillverkningsindustrin och skogsindustrin (SCB 2019), som alla respondentföretag kan klassificeras under.
Det andra kriteriet var att företaget hade presenterat Agenda 2030 i den senast tillgängliga hållbarhetsredovisningen. Det tredje kriteriet var att de personer som fick förfrågan om att delta i studien satt på positioner inom företaget som kunde tänkas ha relevant kunskap angående hållbarhet samt verksamhetsstyrning. De personer som fick förfrågan att medverka i studien hade befattningarna VD, hållbarhetschef, ekonomichef eller likartade titlar. Av de personer som fick förfrågan valde åtta personer att delta i studien, de titlar som återfinns hos respondenterna är riktade mot hållbarhet förutom en chief financial officer (se bilaga 1).
4.3. Datainsamling
För att skapa en grundläggande förståelse angående hur den externa faktorn, Agenda 2030, operationaliseras och implementeras inom olika företag tillämpades semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. När intervjuguiden formulerades uppstod en osäkerhet angående svaren som kunde ges av respondenterna. Osäkerheten grundades i avsaknaden av tidigare empiriska studier inom området, samt att det är osannolikt att alla företag arbetar med implementation och operationalisering av hållbarhetsfrågor på ett liknande sätt. Denscombe (2016) beskriver att semistrukturerade intervjuer ökar möjligheten för respondenterna att utveckla och anpassa sina svar utifrån deras situation, samtidigt som ett tydligt fokus kan behållas. Semistrukturerade intervjuer ansågs därmed vara en lämplig metod för att hantera osäkerheten genom att förse respondenterna med möjligheten att utveckla sina svar utan att förlora fokus på studiens frågeställningar.
För att säkerställa att alla intervjuer behandlade de ämnen som var relevanta för studien samt för att öka jämförbarheten mellan intervjuerna skapades en intervjuguide (se bilaga 2) som de baserades på. Innan genomförandet av intervjuerna granskades även hållbarhetsredovisningarna för de respektive företagen för att utforma frågor mot intressanta aspekter i rapporten, men även för att undvika onödiga frågor som behandlades i hållbarhetsredovisningen. I
samband med formuleringen av frågorna beaktade vi det Denscombe (2016) beskriver som åtgärder för att undvika att respondenterna skulle känna sig besvärade eller frustrerade, exempelvis att frågorna inte kan missförstås, inte är ledande samt att ord inte är anstötande.
Frågorna designades som öppna frågor för att ge respondenterna större frihet att utveckla svaren. När intressant information presenterades ställdes följdfrågor, vilket ansågs vara till stor fördel för att behandla den osäkerhet angående vilka svar som kunde tänkas förekomma. Genom att tillämpa en öppen struktur för intervjuerna skapades en möjlighet att samla in data som inte förväntades under studien. Det resulterade dock i en mer krävande analysfas, likt vad Denscombe (2016) beskriver, att genomgående kategorier var svåra att identifiera och svaren behövde tolkas individuellt.
För att kunna ställa mer konkreta frågor om ämnena baserades de på tre av hållbarhetsmålen från Agenda 2030 som är förenade med den ekologiska aspekten av hållbar utveckling. De mål som valdes ut var mål 7: hållbar energi för alla, mål 12: hållbar konsumtion och produktion och mål 15: ekosystem och biologisk mångfald. Målen ansågs relevanta att studera på grund av det ekologiska fotavtrycket industriföretag riskerar att lämna. De tre målen förekom även som fokuspunkter i majoriteten av hållbarhetsredovisningarna publicerade av företagen, därmed valdes de tre målen för att säkerställa att intervjuerna skulle producera relevant och intressant data. Med hänsyn till de tre målen och Simons (1995) ramverk formulerades frågorna på ett liknande sätt för att få en bredare bild av hur industriföretag operationaliserar och implementerar hållbarhet genom Agenda 2030 i företagets verksamhetsstyrning. Den likartade formuleringen skapade även en möjlighet att analysera eventuella skillnader i styrningen, implementeringen och operationaliseringen av de olika målen. För att bidra ytterligare till helhetsbilden samt för att ge respondenterna möjligheten att presentera övrig information som de kände var av relevans, avslutades intervjuerna med övergripande frågor om Agenda 2030.
4.4. Dataanalys
Efter genomförandet av varje enskild intervju transkriberades de, vilket skapade en möjlighet att analysera intervjun i sin helhet efter inspelningstillfället, som utgår från David och Suttons (2016) beskrivning av transkribering.
Nästa del bestod av att bearbeta transkriberingarna. Första steget genomfördes i enlighet med David och Suttons (2016) beskrivning av öppen kodning. Det inleddes med en bred kodning av all data genom att analysera ord, rader och fall, vilket bidrog med en god förståelse och bekantskap med det insamlade
materialet. Det resulterade till steg två i processen, att de fortsatta transkriberingarna och dess processer utfördes mer effektivt när basen började formas och kopplingar till tidigare intervjuer kunde göras. Det kan anses vara en förenklad beskrivning till det David och Sutton (2016) benämner axial kodning. I andra steget identifierades även samband och teman som är viktiga för denna studie, därefter undersöktes och analyserades de mer noggrant. Det medförde att kopplingar mellan individuella koder identifierades och sedan sorterades in i olika kategorier.
Nästa steg i processen när koder, kategorier och teman redan var skapade sorterades nya data in i de befintliga. För att kunna identifiera ett centralt tema för att beskriva hela arbetet kan det tredje steget i processen anses vara liknande Corbin och Strauss (1990) beskrivning. Det innefattade att de upprättade kategorierna analyserades mer noggrant, på sådant sätt kunde vi identifiera en central kategori och tema som beskrev hela arbetet. För att underlätta processen och skapa en förståelse för datamaterialet har konstant jämförelse tillämpats, denna process har även bidragit till en utveckling av egenskaper i rollen som intervjuledare. Genom konstant jämförande reflekterades det över varför skillnader eller likheter mellan olika dataenheter uppstod. David och Sutton (2016) menar att data bör ifrågasättas innan, men även efter mönster identifieras, för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till underlaget. Analysering av data påbörjades därmed i nära samband med intervjutillfället, genom att bearbeta insamlade data i ett tidigt skede har även jämförelser mellan olika dataenheter skapats under processens gång. När analysering och jämförelser har gjorts tätt inpå intervjutillfällena har det bidragit till en utveckling av både intervjuguiden men även av intervjuledarens egenskaper.
4.5. Etik
Forskningsetik bygger på fyra grundprinciper: skydd för deltagarnas intressen, frivilligt deltagande som är baserat på samtycke, öppenhet och ärlighet och efterlevnad av nationell lagstiftning (Denscombe 2016). De fyra grundprinciperna har följts i denna studie och följande steg har vidtagits i samband med intervjuerna.
Deltagarnas intresse har skyddats genom att insamlad data anonymiserades, respekt för personlig integritet och lika behandling av respondenterna.
Insamlade data har anonymiserats för att kunna erbjuda konfidentialitet, detta med grund i att respondenternas namn eller företag inte har en signifikant betydelse för resultatet. Respondenternas yrkestitel beslutades dock att förekomma i resultatet för att stärka trovärdigheten av studien. Samtycket har
behandlats genom att informera respondenterna om studiens syfte och frågeställningar, vad som förväntas vid deltagande i intervjun och att deltagande är frivilligt under hela processen. Denna information (se bilaga 3) skickades ut till respondenterna några dagar innan intervjun för att ge respondenterna tid att överväga deltagandet. Skriftligt samtycke har inte kunnat samlats in på grund av den geografiska spridningen av respondenter, istället började intervjuerna med att muntligt bekräfta att de tagit del av informationen och att de samtycker till deltagandet. Genom att erbjuda möjligheten för respondentvalidering och informera om platsen för publicering skapades en öppenhet. Ärligheten skapades genom en rättvis och faktabaserad återspegling av resultatet, vilket respondenterna hade möjlighet att kontrollera genom åtgärderna för öppenhet.
Studien har genomförts inom ramarna för Sveriges rikes lagstiftning och särskild vikt har lagts vid uppfyllandet av sekretesslagen.
4.6. Metodkritik
Specifika egenskaper söktes hos både företagen och respondenterna, vilket är anledningen till att ett selektivt urval tillämpades, dock bidrog det till svårigheter att få kontakt med lämpliga respondenter som var villiga att delta i studien.
Resultatet av detta blev att mycket tid ägnades åt att få kontakt med respondenter som besatt den kompetens som krävdes och kunde tänka sig att medverka i studien. En annan negativ effekt av detta blev att den planerade pilotstudien inte kunde genomföras då alla respondenter behövdes för att tillföra en tillräcklig datamängd för en ökad teoretisk mättnad. Genomförandet av en pilotstudie hade bidragit till en ökad förståelse för hur respondenterna tolkar frågorna samt vilka svar de kunde tänkas ge. Antalet respondenter lyckades dock uppnå en nivå där vi kände att vidare insamling av data inte skulle bidra till analysen i större utsträckning. Ett utökat urval som inkluderar anställda med ett hållbarhetsansvar på lokal nivå, inte bara representanter från den centrala ledningen, hade kunnat bidra med en ökad förståelse av hur effekterna av den centrala styrningen påverkar de som ska utföra de dagliga uppgifterna.
Samtliga intervjuer genomfördes genom telefonkontakt på grund av den geografiska spridningen av respondenterna, vilket bidrog till vissa problem. Det uppstod exempelvis problem som dålig uppkoppling eller dålig kvalité på röstinspelningsverktyg på respondentens sida. Genom ett fysiskt möte hade de problemen kunnat undvikas, det hade även bidragit till undvikande av vad Saunders et al. (2007) beskriver som reliabilitetsproblem. Till skillnad från intervjuer gjorda över distans, skapar fysiska möten en möjlighet för forskaren att skapa ett förtroende hos respondenten men har även möjlighet att läsa av
icke verbala signaler, som kan bidra till att respondenten öppnar sig mer (Saunders et al. 2007).