Metod - ”Det är något väldigt individuellt”

I det här avsnittet kommer en förförståelse om ämnet att redovisas, sedan diskuteras

undersökningens metod och urval. Intervjuguiden och provintervjun beskrivs sedan. Efter det diskuteras genomförandet av intervjuerna och intervjupersonerna presenteras. Därefter redogörs det för analysprocessen. Till sist förs det en diskussion om validiteten och reliabiliteten samt etiken i undersökningen.

Enligt Bryman (2011) finns det två olika sammanhang som är betydande när man ska planera en undersökning. Det handlar om att formulera ett schema som tar upp de olika faserna som teorigenomgång, datainsamling och färdigställande. Schemat bör också vara tydligt och konkret visa när de olika faserna ska påbörjas och vara avslutade (Bryman 2011, s 88). En tydlig planering skapades i samband med att kursen påbörjades för att kunna hantera

oförutsägbara händelser, för att uppnå bästa möjliga resultat och inte behöva stressa igenom de olika momenten, det gav oss en trygghet och ett lugn. Det andra sammanhanget Bryman (2011) diskuterar handlar om att ta reda på vilka resurser som finns tillgängliga för att genomföra undersökningen (Bryman 2011, s 88). De resurser som kontrollerades innan

undersökningen påbörjades var utbudet av intervjupersoner eftersom det fanns en tanke om att det skulle bli ett svårt att få tag på betydelsefulla respondenter.

3.1 Förförståelse

Gemensamt för oss båda var att vi trodde att det skulle finns olika motiv till medlemskap i fackföreningar och att det skulle skiljer sig mellan könen. Både Olivia och Emma trodde att kvinnorna skulle vara mer positiva till sitt fackliga medlemskap och att männen skulle ställa sig mer negativt till medlemskapet.

Olivias förförståelse om attityder till medlemskap i fackföreningar var att det skulle finnas delade uppfattningar. En del skulle anse att det är något positivt medan andra skulle anse att det är något negativt. Olivia tänkte sig att det mestadels var yngre personer som ställer sig negativt till fackföreningar och äldre personer som skulle tycka att facket har en positiv inverkan. Det trodde Olivia kunde bero på att de lite äldre individerna hade varit med när den svenska modellen startades, eller iallafall skulle ha hört talas om den i större utsträckning än yngre individer. När resonemanget fördes vidare på kvinnor och män trodde hon att det skulle skiljer sig även i deras åsikter om facket. Olivia trodde att kvinnor skulle vara mer positiva och ha en tanke om att facket faktiskt kan hjälpa till. Medan hon trodde att männen skulle se mer negativt till facket och vara mer fundersamma till om de faktiskt kan hjälpa till i olika sammanhang. Hon tänkte dock att det kunde skilja sig beroende på om personen i fråga hade fått någon betydande hjälp av facket, då trodde hon att de generellt skulle vara mer positiva än de som inte hade fått någon hjälp av facket. Olivia tänkte sig även att personer som arbetar inom privata sektorn och offentliga sektorn skulle ha ungefär samma motiv, att de skulle vara lika positiva och negativa till facket.

Emmas förförståelse grundade sig på ett starkt intresse för organisationer på den svenska arbetsmarknaden. För Emma är ett fackligt medlemskap en självklarhet och genom det ser

hon det som att individer i hennes omgivning också skulle se det så. Hennes grund till positiviteten till fackföreningar grundar sig till att hon är uppväxt i en miljö där det finns en positiv inställning till facket. Utifrån hennes åsikter ser hon direkt en möjlighet till att en del av intervjupersonerna skulle ha ett liknande motiv till sitt fackliga engagemang som hon har.

Vidare har Emma reflekterat lite över vilka skillnader som skulle finnas mellan kvinnor och män angående det fackliga medlemskapet. Eftersom att kvinnor i större andel arbetar i otrygga arbetsförhållanden kan det finnas ett större behov för de att söka facklig trygghet.

Emma trodde att det kunde finnas olika motiv hos männen. För det första trodde hon att männen skulle känna ett mindre behov av trygghet eftersom att de generellt lever med en större självkänsla och kanske anser att de själva kan skapa trygghet. Men sedan trodde hon också att det skulle finns män som också kände ett behov av trygghet på dagens

arbetsmarknad, eftersom de också är utsatta för en viss osäkerhet på arbetsmarknaden. Vidare trodde Emma att det skulle uppkomma en skillnad mellan privat och offentligt anställda. Hon trodde att många i den privata sektorn skulle känna ett större behov av fackligt medlemskap eftersom att den branschen är mer inriktad på vinster än vad offentlig sektor är. Det här skulle göra att medarbetarnas intressen kan komma i kläm med arbetsgivarens vilja att skapa vinst i företaget.

3.2 Metodval

Undersökningen syftar till att studera ämnet kring motiv till fackligt medlemskap och söker en djup kunskap om de bakomliggande faktorerna till fackligt medlemskap. Kvalitativa intervjuer valdes som ansats eftersom undersökningens syfte är att undersöka vad som påverkar individers motiv till medlemskap i fackföreningar. Tanken med undersökningen är inte att göra en generalisering av en större grupp, utan att exemplifiera motiv till fackligt medlemskap hos respondenterna i undersökning. Syftet är att få en djupare förståelse för om det finns någon skillnad i kvinnor och mäns motiv till fackliga medlemskap, även privat och offentligt anställdas motiv till fackligt medlemskap undersöks.

Enligt Trost (2010) ska undersökningens syfte styra valet mellan en kvalitativ och en kvantitativ metod. Om studien syftar till att undersöka hur vanligt förekommande en företeelse är ska en kvantitativ metod väljas. En kvalitativ metod ger givande och

innehållsrika svar som syftar till att se åsikter, mönster och många andra intressanta aspekter.

Kvalitativa studier syftar till att förstå hur individer tänker och agerar men även till att ta fram handlingsmönster (Trost 2010 s, 25 & 32). Undersökningen strävar efter att se individers grundläggande tankar och få en djupare förståelse för hur respondenterna åsikter kring olika fenomen. Anledningen till att kvalitativ metod valdes var för att beskrivande ord har använts i undersökningen syfte, i form av orden djupare förståelse och motiv. Styrkorna i den valda ansatsen är att den ger en bild av respondenternas motiv till fackföreningar eftersom de fick möjlighet att tala om sina egna åsikter och upplevelser. Vidare finns en till styrka i form av att undersökningen tar med relevanta teorier på området vilket gör att undersökningen blir

betydelsefull. Det finns även svagheter med metodvalet i form av att undersökningen inte går att generalisera och att undersökningen inte ger en bred syn på motiv till fackligt motiv. Den finns fler svagheter i form av att undersökningen enbart kommer att ge en helhetsbeskrivning av ett fåtal individer istället för att ge en helhetsbild av en hel företeelse.

Undersökningen präglas av abduktion som arbetssätt eftersom att teorierna gav svar på de frågeställningarna som fanns i uppsatsen och sedan utvecklades teorierna utifrån

respondenternas tankar och motiv. Enligt Patel och Davidsson (2011) innebär abduktion att en hypotes testas genom utvalda teorier. Utifrån en händelse formuleras en teori eller en hypotes, nästa steg är att testa teorin eller hypotesen. Det sista steget handlar sedan om att teorin eller hypotesen som man hade från början sedan kan utvecklas (Patel & Davidsson 2011, s 24).

3.3 Respondenter och urval

Enligt Trost (2010) handlar ett strategiskt urval handlar om att ett antal variabler väljs ut som har betydelse för undersökningen. Efter det väljs individer ut som uppfyller dessa variabler, vissa variabler kan vara enklare att se ytligt eller andra kan behövas kontrolleras i register.

Efter det här kategoriseras de olika variablerna (Trost 2010, s 137f). Vid urvalet av studiens respondenter fanns det olika kriterier som var viktiga för att få svar på studiens syfte och frågeställningar. Det första kriteriet innebär att individen var mellan 35 år till 55 år. På grund av att de personer som var över 35 år förhoppningsvis hade varit på arbetsmarknaden under en längre period, och fått en bredare kunskap om sitt medlemskap. Ett annat kriterium var det fackliga medlemskapet hos respondenterna eftersom studien syftar sig på fackligt

medlemskap. Graden av fackliga engagemang hos intervjupersonerna var mindre betydande eftersom undersökningen studerar själva inställningen till fackföreningar. Inställningen till facket ansåg vi inte skulle ändras på grund av en individs engagemang, eftersom

engagemanget redan bygger på en åsikt. Om någon av respondenterna är fackligt aktiva i den lokala fackföreningen anser vi att de har grundat sitt engagemang på en inställning som fanns sedan innan. Samtliga respondenter i undersökningen är medlemmar i facket.

Trost (2010) konstaterar att ett bekvämlighetsurval är en praktisk och vanlig metod inom ett strategiskt urval. Urvalet innebär att man tar det man hittar och fyller på med intervjupersoner allt eftersom flera aktuella respondenter dyker upp. När ett bekvämlighetsurval använts är det inte representativt (Trost 2010, s 141f). I undersökningen har också ett bekvämlighetsurval använts genom att individer i omgivningen tillfrågades, som sedan ville ställa upp som respondenter. I undersökningen gjordes en jämförelse mellan kvinnor och män men även mellan offentligt anställda och privat anställda. Undersökningen grundar sig på en jämförelse mellan respondenterna. Genom det blev urvalet fem kvinnor och fyra män. Av respondenterna var fem offentligt anställda och de resterande fyra var privatanställda.

Sökandet av respondenter har genomförts främst i närområdet för att till en början undvika restid och resekostnader men även för att undvika att göra telefonintervjuer. Samtliga respondenter kunde inte hittas i närområdet och på grund av det fick möjligheten till Skypeintervjuer ses över, vilket gjorde att möjligheten att få kontakt med fler respondenter öppnades. Skypeintervjuer gjorde att vi båda som genomförde undersökningen kunde delta och att vi fick möjlighet till att se intervjupersonen genom bild för att kunna få med personens rörelsemönster.

3.4 Intervjuguide

Intervjuguiden utformades under arbetet med den teoretiska referensramen. Under tiden som olika böcker och artiklar lästes uppkom det frågor som antecknades. Vid slutfasen av arbetet med den teoretiska referensramen strukturerades intervjuguiden upp och frågorna blev tydliga och välformulerade. Lantz (2013) beskriver olika typer av frågor som kan användas under en intervju. En typ av frågor som författaren presenterar är attitydfrågor, dessa frågor är

problematiska att få svar på i en intervju som präglas av fullständig struktur. Den är lättare att få fullständiga svar på när intervjupersonen ges möjlighet till att få ge egna fria svar (Lantz 2013, s 66). Utifrån undersökningen syfte som är att undersöka vad som påverkar individers motiv till medlemskap i fackföreningar, präglades intervjuguiden av möjligheten för

respondenterna att ge egna svar.

Enligt Trost (2010) kan frågor om nästan allt hanteras under en intervju. Han menar att det finns individer som anser att frågor om känsliga ämnen inte bör ställas. Trost menar att det genererar en begränsning i vilka frågor som kan och får ställas. Han menar att en tumregel är att en fråga går att ställa om den anses kunna besvara det berörda syftet (Trost 2010, s 68). Vi var medvetna om att frågor angående fackligt medlemskap kunde vara en känslig fråga för en del individer. Grunden i fackligt medlemskap kan härstamma från en politisk åsikt eller uppfattning, vilket fanns i åtanke vid utformningen av intervjuguiden.

3.5 Provintervjuer

Lantz (2013) konstaterar att under processen av uppbyggnaden av intervjuguiden tvingas man reflektera över syftet, problemformuleringar, teoretiska förståelsen, frågeområden och

kopplingen mellan dem. Enligt Lantz ska provintervjuer göras och fler provintervjuer bör genomföras om intervjun handlar om att dra slutsatser om ett fenomens innebörd. Personerna som deltar i provintervjuerna bör bli informerade om att det är tillförlitligheten och uppläggen som granskas. Efter provintervjun är det bra om intervjupersonerna ger konkret återkoppling om hur de uppfattat intervjun. Att repetera och öva på sin intervjuteknik utmanar färdigheter, kunskaper och förutsättningar. Därför är det relevant att använda sig av provintervjuer. För att kunna anpassa intervjun till den tidsperioden man har, eftersom det är svårt att i förväg veta hur lång tid det tar att ställa intervjufrågorna (Lantz 2013, s 77f & 95).

I undersökningen användes provintervjuer för att säkerhetsställa att intervjufrågorna var välformulerade och förståeliga men också för att öva på intervjutekniken. Tidsramen var ytterligare en anledning till att provintervjuer blev aktuellt. Provintervjuerna genomfördes i en lugnt och behaglig miljö för att personerna skulle förstå och analysera intervjufrågorna

noggrant. Intervjupersonerna för provintervjuerna var inte respondenter i undersökningen, de var utomstående. Provintervjuerna resulterade i en insikt om att en del frågor var svåra att förstå, vilket ledde till att en de senare omformulerades. Vidare resulterade provintervjuerna i en förståelse av att frågornas följd behövde omplaceras för att få ett bättre flyt i intervjun.

Under provintervjuerna förstods det att intervjutiden låg inom ramen för de förutbestämda riktlinjerna.

3.6 Genomförande av intervjuerna

Vid intervjuer är det enligt Lantz (2013) viktigt att tänka på att vilken struktur som intervjun ska ha, strukturen kan variera. Det finns öppnare intervjuer som innebär att intervjupersonen mer fritt kan belysa olika fenomen. Det finns även mer strukturerade intervjuer som innebär att intervjuaren utgår ifrån ett välkänt fenomen när frågor ställs till intervjupersonen, frågorna har ofta formulerats i förväg. Den halvstrukturerade intervjuformen beskrivs som att man har en bestämd ordning på frågeområden, formen ger utrymme för följdfrågor. Intervjupersonen ger dessutom svar på det som intervjuaren anser meningsfullt. Den riktat öppna

intervjuformen innebär att intervjuaren letar efter intervjupersonens sammanhängande kännedom av ett fenomen som har definierats. Intervjupersonen fördjupar sig inom det som intervjuaren tycker är av betydelse (Lantz 2013, s 42 ff). En blandning av den strukturerad intervjuform och den riktat öppna intervjuformen har använts i den här undersökningen för att få en djup förståelse för intervjupersonernas resonemang och tankar. Genom att samma intervjuguide användes vid alla intervjuer ställdes frågorna i liknande ordning. Vid en del intervjuer fanns det en variation på intervjufrågorna, på grund av att respondenterna tidigare i intervjun hade vävt in svaren på flera frågor. Det ledde till att en del frågor inte blev relevanta.

Vidare fanns det följdfrågor som ställdes på olika sätt under intervjuerna. Följdfrågorna ställdes beroende på vad respondenten hade svarat vid den tidigare frågan. Det här betyder att intervjuerna präglades av struktur och att den halvstrukturerade intervjuformen med delar av den riktat öppna intervjuformen användes i undersökningen.

Patel och Davidsson (2011) menar att standardisering handlar om frågornas ordning och utformning inom intervjusammanhanget. Låg grad av standardisering vid intervjuer innebär att intervjuaren formulerar och bestämmer ordningen på frågorna under intervjun. Intervjuer med hög grad av standardisering betyder att intervjuaren ställer identiska frågor i samma ordning till alla respondenter. När hög grad av standardisering används kan det vara aktuellt att jämföra och i vissa sammanhang generalisera (Patel & Davidsson 2011, s 75 f).

Undersökningen har en viss grad av standardisering, eftersom frågorna under intervjun var likadana för alla respondenter och i många fall ställdes de även i samma ordning.

Följdfrågorna var emellertid olika för respondenterna då de uppkom under

intervjusammanhanget och inte var planerat sedan innan. Det genomfördes nio intervjuer med olika respondenter, intervjuerna varade i ungefär 30 minuter, på grund av att respondenterna gav olika långa och utförliga svar varierade intervjutiden. Tre intervjuer genomfördes i Karlstad och de resterande respondenterna intervjuades via Skype. Vid valet av plats blev respondenterna erbjudna ett rum på universitet för intervjuerna, men det förmedlades även att respondenterna själva kunde välja plats. Anledningen till att respondenterna fick möjlighet att själva föreslå plats för intervju var för att det skulle skapa en trygghet och att det skulle underlätta för intervjupersonerna. Samtliga respondenter valde en egen plats i form av sitt hem eller sin arbetsplats.

3.7 Presentation av intervjupersoner

För att behålla respondenternas konfidentialitet valdes det att använda påhittade namn, männen fick namn som började på bokstaven M och kvinnorna fick namn med bokstaven K.

För att underlätta har vi även valt att namnge offentligt anställda med efternamn på O och privatanställda med efternamn på P. Vidare kommer respondenternas fackliga engagemang i den lokala fackföreningen att presenteras för att få en bredare förståelse för respondenterna.

Det valdes också att inte använda intervjupersonernas yrken för att behålla deras anonymitet.

Det finns olika förklaringar till varför de olika variablerna presenteras. Respondenternas ålder var viktig för att läsaren skulle få en uppfattning om hur länge individen har befunnit sig på arbetsmarknaden i olika former. Vidare presenterades respondenternas engagemang i den lokala fackföreningen för att det skulle vara enklare för läsaren att förstå respondenternas resonemang i resultatdelen, trots att samtliga respondenter är medlemmar i facket. Till sist redogörs det för respondenternas kön och vilken sektor de arbetar i eftersom att det hjälper oss att besvara de frågeställningar som finns i undersökningen.

Tabell 1. Beskrivning av respondenterna

Fiktiva namn Ålder Grad av Martin Pettersson 43 år Skyddsombud Privat sektor

Katja Oskarsson 47 år Ej engagerad

För att analysera krävs det att intervjumaterialet finns i ljudform och sedan ska intervjun transkriberas, vilket innebär att den skrivs ut ord för ord (Lantz 2013, s 144).

Transkriberingen av intervjuerna gjordes löpande och i nära samband med intervjun. Vid

transkriberingen spelades intervjuerna upp och varje ord av intervjuerna skrevs ordagrant ned i ett dokument. Lantz (2013) beskriver tillvägagångssättet för att söka mönster i materialet.

Hon menar att problemformuleringen ständigt ska vara närvarande i analysarbetet och vid uppställningen av data (Lantz 2013, s 157). Vid analysarbetet och vid kodningen var

frågeställningarna ständigt närvarande och intervjusvar kopplades ihop med teorier från den teoretiska referensramen. Lantz (2013) menar att ett sätt att analysera en intervju är att se över hela intervjun för att se om det finns några genomgående delar eller teman som kan vara intressanta (Lantz 2013, s 156ff). Under intervjun och transkriberingen uppkom spännande observationer som ledde till att vi tog fram nyckelord för varje intervjuperson. Vi såg att hela intervjuer präglades av olika ord som intervjupersonerna hela tiden återkom till. Det var ord som bland annat trygghet eller påverkan. Ett exempel i intervjuerna där respondenten har trygghet som nyckelord är att respondenterna upprepar sig att tryggheten är väldigt viktig för dem vid flera tillfällen. Nyckelorden hjälpte oss att se samband mellan de olika

intervjupersonerna. Utifrån transkriberingen och kodningen av materialet skapades

resultatdelen. Eftersom att vi hade genomfört en kodning utifrån frågeställningarna och de teorier som användes kunde det enkelt utläsas vart i intervjuerna som det fanns likheter och skillnader. Vid skapandet av resultatet låg respondenternas ord i fokus genom att teorierna från den teoretiska referensramen appliceras på intervjumaterialet och inte tvärtom.

Efter att vi applicerat teorierna på intervjusvaren gick vi igenom alla intervjuer en gång till för att titta efter nya intressanta aspekter utan att koppla in teorier. Vid den andra genomgången av materialet analyserades det med ett grounded theory inspirerat arbetssätt genom att betydelsefulla ord valdes att belysas. Enligt Corbin och Strauss (2008) finns det många olika sätt att undersöka och analysera datamaterial som man samlat in. Ett sätt är att man tänker på meningen av varje ord (Corbin & Strauss 2008, s 69 ff). Enligt Aspers (2007) är det inom vetenskapliga studier vanligt med en statisk-dynamisk analys. Inom statisk-dynamisk analys studeras relationer mellan teoretiska begrepp, kategorier och koder som är kopplade till kategorierna (Aspers 2007, s 190f). Under arbetet med memos användes en arbetsmetod som var inspirerad av statisk-dynamisk analys. Vi tog ut meningar från intervjuerna och kollade på begrepp som vi sedan kategoriserade i större grupper. En av dessa var “skydd” eftersom

In document ”Det är något väldigt individuellt” (Page 27-36)