I det här avsnittet kommer slutsatserna av undersökningen att presenteras. Vidare kommer undersökningens styrkor och svagheter att diskuteras och ett resonemang om framtida forskning kommer att presenteras.
5.1 Slutsatser
Syftet med undersökningen är att få en djupare förståelse kring motiv för fackligt
medlemskap. Skillnader och likheter i kvinnor och mäns motiv till fackliga medlemskap undersöks. Vidare eftersöks även privat och offentligt anställdas motiv till fackligt
medlemskap. Vi anser att syftet är uppfyllt, vi har besvarat respondenternas motiv till fackligt medlemskap och vi har fått en djupare förståelse för motiven intervjupersonerna har. Vidare har vi gått in på skillnader och likheter mellan könen och offentligt och privat anställdas motiv till fackligt medlemskap. Det visade sig att det inte fanns några större skillnader utan att likheterna var mer tydliga, dock anser vi att motiven till fackligt medlemskap är
individualistiskt. Guest och Dewe (1991) anser att fackföreningarna inte har skapat en känsla av engagemang hos arbetstagarna, det blir istället mer individuellt (Guest & Dewe 1991). Det resonemanget är viktigt eftersom det stödjer att fackligt medlemskap är individuellt för respondenterna i undersökningen.
5.2. Vad är respondenternas motiv till fackligt medlemskap och hur kan motiven kategoriseras?
Det är viktigt att understryka att det finns varierande motiv till fackligt medlemskap. Utifrån respondenternas svar i den här undersökningen kan ett motiv vara att det fackliga
medlemskapet ger en trygghet för arbetstagarna som ett skydd mot arbetsgivaren. Ett annat motiv som framkom i undersökningen är att respondenterna vill kunna påverka och det är förklaringen till att de är medlemmar. Vidare finns det olika motiv som präglade
respondenterna när de valde att bli medlemmar i sin fackförening, det främsta motivet här var att de blev påverkad av andra personer i deras. Avslutningsvis framkommer en tydlig
koppling mellan en positiv syn på sin fackförening och en lyckad interaktionsritual. Utifrån den sammankopplingen framkommer ett tydligt motiv i form av nöjdhet.
5.3. Vad är kvinnor och mäns motiv till fackligt medlemskap och finns det några skillnader och likheter?
Det går inte att utläsa några stora skillnader mellan kvinnor och mäns motiv till fackligt medlemskap hos intervjupersonerna. Däremot kan vi se vissa likheter mellan könen i form av att de grundar sina motiv på principer och sammankopplar arbetsplatsen med gemenskap.
Men det går att dra en tydlig slutsats av det här resonemanget i form av att motiv till det fackliga medlemskapet är individuellt.
5.4. Vad är offentligt och privat anställdas motiv till fackligt medlemskap och i så fall, finns det några skillnader?
En tydlig skillnad som framkom mellan respondenterna i offentligt anställda och privat sektor är att de har olika syn på om det individualistiska och det kollektivet. De offentligt anställda
50
ansåg att kollektivet är viktigast medan de inom privat sektor ansåg att det individualistiska är viktigare. Det kopplar vi ihop med Axelsson et al (2016) idéer om utvecklingen av
arbetarkollektivet. Gränsen mellan arbetstagarna och ledningen blev otydlig i privat sektor, därför har de också en mer individualistisk syn än de offentligt anställda. Det återfinns också en likhet mellan privat och offentligt anställdas motiv genom att motivet till fackligt
medlemskap inte grundar sig i något direkt behov av att påverka verksamheten.
5.5 Diskussion
Även om det finns några skillnader och likheter mellan offentligt och privat anställda samt män och kvinnor anser vi att motiven till fackligt medlemskap är väldigt individualistiskt. Det går inte att urskilja speciella starka trender hos varken män och kvinnor eller offentligt och privat anställda. Men det går att urskilja olika motiv, som presenteras under den första
frågeställningen, och det leder till förklaringen att det är individualistiskt. Eftersom vi inte har sett några starka skillnader hos könen eller beroende på anställningen anser vi att motiven till fackligt medlemskap är någonting som varje person har olika åsikter om. Det finns vissa skillnader mellan könen och offentligt och privat anställda men dessa är inte tillräckligt starka för att vi ska kunna kategorisera intervjupersonerna och dra slutsatser. När vi nu ser tillbaka på uppsatsskrivandet uppkommer en tanke om att vi hade kunnat omformulera syftet till att enbart fokusera på de fackliga medlemmarnas motiv till att vara med. Aspekterna om kön och vilken sektor medlemmarna tillhör känns efter att ha skrivit uppsatsen lite överflödigt,
eftersom resultatet inte visar några större skillnader. Även om resultatet visar på att det är individualistiskt, något vi aldrig hade fått en inblick i utan denna uppsats, skulle syftet ändras en aning om vi skulle göra om uppsatsen idag.
När vi tänker tillbaka på metoden är det en del val som vi tror hade kunnat påverka
undersökningen. Om vi inte hade valt en blandning av bekvämlighets och strategiskt urval hade vi troligtvis fått annorlunda resultat. Vi tänker oss att om vi hade slumpmässigt valt respondenter från en förteckning hade det blivit en större spridning på intervjupersoner runt om i Sverige, då hade inte studien blivit fokuserad på vissa städer i Sverige. Det hade troligtvis också gett en större spridning i ålders urval, det hade gett oss respondenter i 35 till 55 års åldern istället för att en intervjuperson var 37 år och resten var närmare 50 år. Det är inte säkert att personer från andra städer eller i andra åldrar hade svarat likadant som de respondenterna i denna undersökning hade. Om man istället hade valt att intervjua fler intervjupersoner kan man misstänka att resultatet skulle kunna ha blivit annorlunda även om vårt resultat känns väldigt sanningsenligt. Alla människor är olika och därför tror vi också att alla har olika motiv och svar på varför de väljer att vara medlemmar i fackföreningar.
Om vi istället hade gjort ett annat metodval, en kvantitativ metod hade vi högst troligt fått ett helt annat resultat. Undersökningen hade handlat om fler personer som gjort att vi kunde generaliserat på ett helt annat sätt. Vi tänker oss att vi inte skulle ha fått svar på de djupgående motiven till fackligt medlemskap utan mer ytlig kunskap om varför de är medlemmar och därför inte kunnat besvara vårt syfte utan istället fått ändra om det.
När vi fortsätter blicka tillbaka över arbetsprocessen kan vi urskilja styrkor och svagheter med undersökningen. Styrkorna med undersökningen är att man får en bild av vilka motiv som
51
olika respondenter har till sitt fackliga medlemskap med hjälp av de teorier som finns på området men också nyckelord och memos som vi tagit fram. De motiv som har presenterats i den här undersökningen beskriver hur respondenterna tänker och tycker kring sitt fackliga medlemskap. En annan styrka med uppsatsen anser vi är att teorierna återfinns hos
respondenterna. Det här betyder att det finns en tydlig koppling mellan de valda teorierna och de svar som respondenterna gav.
En svaghet är att vi inte har kunnat applicera vissa engelska artiklar på intervjusvaren
eftersom den svenska arbetsmarknaden är väldigt präglad av den svenska lagstiftningen. Det uppkom en känsla av att respondenterna som arbetar på den svenska arbetsmarknaden inte upplever samma problem som individer i andra länder. Därför har inte motiven i artiklarna stämt överens med respondenterna i undersökningen. Därför går det inte att använda denna uppsats för andra länder än Sverige, det här uppkommer som en svaghet med undersökningen.
Vidare funderar vi på om resultatet vi fått kan bero på att dagens samhälle är mer individualistiskt. Främst kan det handla om att fler individer i dagens samhälle är mer fokuserade på sig själva och tänker på sig själva i olika val genom livet. Vi tänker också att det också avspeglar valet om medlemskap i en fackförening. På grund av det är motiven olika för alla människor och det går inte att utläsa några större skillnader hos respondenterna.
Respondenterna i undersökningen har individualistiska motiv till fackligt medlemskap.
Intervjupersonerna i undersökningen har alla varit äldre, 35 till 55 år eftersom vi hade en förhoppning om att de hade varit arbetsamma en längre tid och därmed hade större insikt om facket. En intressant aspekt hade varit att se till den yngre befolkningens motiv till fackligt medlemskap. Det hade varit spännande att se om det finns några tydliga motiv och trender till fackligt medlemskap för de som inte har varit på arbetsmarknaden så länge eftersom studien inte ger svar på det. Eftersom vi enbart intervjuat nio personer till undersökningen och exemplifierat deras motiv kan vi inte direkt säga någonting om resterande befolkningen i Sverige. Även om resultatet visar på att det är väldigt individualistiskt som hade kunnat vara relevant för alla människor i Sverige eftersom alla är väldigt olika och har olika åsikter.
En tanke kring framtida forskning som har uppkommit under skrivandet av den här uppsatsen är att se skillnader i det individualistiska, genom att fokusera på hur olika individer ser på det.
Att släppa fokuset på att dela in individer utifrån kön och sektorn de arbetar inom och istället se till det individuella, eftersom den här undersökningen visar på att motiv till fackligt medlemskap är individualistiskt. Ytterligare en tanke till framtida forskning kan vara att undersöka olika branschers motiv till fackligt medlemskap. Att jämföra en bransch med många aktiva fackmedlemmar med en bransch där det finns få fackligt aktiva personer. Det hade också varit intressant att jämföra medlemmars motiv till fackligt medlemskap med icke-medlemmars motiv till att inte engagera sig för framtida forskning eftersom studien inte ger svar på det. En annan idé till forskning i framtiden skulle kunna vara att undersöka olika länders individers motiv till fackligt medlemskap, vad olika länders befolkning anser om fackligt medlemskap och vilka motiv de har för att vara medlemmar.
52