I denna del ges information och insikt i den valda forskningsmetoden som ligger till grund för denna studie. Forskningsansats, forskningsurval, datainsamling och operationalisering presenteras. Kapitlet avslutas med en diskussion kring forskningens begränsningar och studiens kvalitet.
3.1 Forskningsansats
Studien ämnar att kritiskt och empiriskt illustrera samt analysera 4DX i dess kontext. Som tidigare poängterats är 4DX framtagen tämligen nyligen vilket innebär att den som metod är relativt ny och outforskad. Då studiens fokus kommer att riktas mot att utforska hur
styrningsmetoden 4DX tillämpas i praktiken samt hur väl den fungerar i den valda
organisationen, har en deskriptiv och explorativ forskningsmetod valts (Saunders, Lewis &
Thornhill, 2009). En deskriptiv studiemetod, används för att träffsäkert beskriva och profilera ett visst fenomen och används ofta i kombination med en explorativ studieansats. Den
explorativa ansatsen lämpar sig för djupare undersökning där studien ämnar söka nya insikter samt belysa fenomen i nytt ljus. Den stora fördelen med en explorativ undersökning är metodens flexibilitet och fallenhet för anpassning. Vid anförandet av en explorativ studie måste man vara beredd att ändra studiens riktning vid den händelse att ny data presenteras eller nya insikter nås (Saunders et al., 2009). Då ämnesvalet är av outforskad natur har arbetet oundvikligen präglats av en induktiv arbetsmetod där resultatet från empirisk data fått stå till grund för studiens resultat och teoretiska ramverk (Bryman & Bell, 2007). Den deskriptiva och explorativa studiemetoden har därför varit nödvändig för genomförandet av detta arbete (Bryman & Bell, 2007; Saunders et al., 2009).
Syftet med uppsatsen är att beskriva och även utveckla en djupare förståelse för ett specifikt fenomen samt upptäcka och tolka nya insikter i förhållande till forskningsfrågan. För att uppfylla detta syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt valts. En studie av kvalitativ karaktär möjliggör en mer djupgående analys och kan ses som intensiv, där fokus för datainsamling, analys och slutsatser enbart ligger på ett fåtal fall/objekt genom exempelvis ingående intervjuer och observationer (Saunders et al., 2009). Detta kan sättas i kontrast till en kvantitativ studie som i huvudsak bygger på insamling av numerisk data som utformar
studiens analys och resultat (Bryman & Bell, 2007; Saunders et al., 2009).
Studiens ämnesval, ekonomistyrning, kan klassas som ett abstrakt och komplext fenomen där en djupare förståelse för det specifika fenomenet är av stor signifikans (Holme och Solvang, 1997). För att nå den nödvändiga förståelsen och insikten som krävs för uppfylla syftet med uppsatsen ämnar studien att behandla och djupgående undersöka det aktuella fenomenet i en verklig kontext. Då detta, enligt Yin (2003), lämpligast genomförs genom en kvalitativ metod validerar det metodvalet ytterligare. Vidare kommer, som nämnts ovan, en deskriptiv
undersökningsmetod användas i denna undersökning. Holme och Solvang (1997) menar då att ett kvalitativt tillvägagångssätt är särskilt passande vid en studie av deskriptiv karaktär där det existerar ett behov för stor kunskap och god insikt för det som studeras. Vid en kvalitativ undersökning ligger fokus på respondenternas, snarare än undersökarens, uppfattningar, synsätt och åsikter (Bryman & Bell, 2007). Utrymme ges för deltagaren att agera utifrån en mer aktiv roll, något som är väsentligt för denna studie. På detta sätt kan man på ett djupare sätt undersöka och analysera hur det specifika fenomenet, 4DX, uppfattas i den studerande miljön (Bryman & Bell, 2007; Saunders et al., 2009).
På grund av studiens deskriptiva och explorativa metod samt behovet av djup förståelse och stor insikt i den specifika styrningsmodellen 4DX anses en fallstudie vara lämplig (Blumberg, B., Cooper, D. R., & Schindler, P. S. 2008; Saunders et al., 2009). En fallstudie är en
forskningmodell som vanligen används i samband med studier som ämnar undersöka
företagande och ledning och innebär ofta en intensiv och djupgående granskning av ett enda fall (Bryman & Bell, 2007). För att få en djupare kunskap om den relativt nya och teoretiskt outforskade metoden, 4DX, menar Blumberg et al. (2008) att fenomenet behöver studeras i sin kontext. Eftersom undersökningen ämnar göra just detta, validerar det ytterligare valet av att göra en fallstudie (Merriam, 1994). Då denna uppsats avser att utforska och behandla frågor relaterade till hur, innebär det att en enfallsstudie är en passande metod (Yin, 2003).
Det främsta argumentet bakom valet av en enfallsstudie grundar sig dock i att 4DX, som nämnt, är ett nytt ämne och det finns således en möjlighet till att studera området väldigt grundligt och djupgående. Det existerar ett värde i detta då den typen av intensiv
undersökning ibland kan generera en insikt av signifikant bidragande för teorin (Benbasat, I., Goldstein, D.K. & Mead, M, 1987; Yin, 2003).
3.2 Forskningsurval
3.2.1 Val av studieobjekt
För att kunna uppfylla studiens syfte och besvara uppsatsens frågeställning, är det nödvändigt att genomföra en djupgående analys av det specifika fenomenet i sin rätta kontext. Inför valet av studieobjekt behövde ett flertal kriterier formas samt uppfyllas. Enligt McChesney et al.
(2012) ska 4DX kunna appliceras på vilket företag som helst, internationellt, nationellt, litet som stort. Med detta som grund var kraven som ställdes på det företag som skulle agera studieobjekt få och relativt låga. Däremot så är 4DX ett tämligen nytt ramverk och
information om vilka företag som använder vilken styrningsmetod tenderar vara nästintill omöjlig att erhålla. Detta gav upphov till att det mest svåruppnådda samt absolut
nödvändigaste kriteriet blev att finna ett företag i Sverige som hade genomgått en
implementation av 4DX och således använde sig av metoden. Vidare uppställdes kriterier på företagets storlek samt organisationens uppbyggnad. Detta eftersom små och centraliserade organisationer som regel sällan är i behov av komplexa och kostsamma styrningsmetoder (Anthony et al., 2014). Därför söktes ett företag av signifikant storlek, med en decentraliserad styrning som även hade implementerat och använde sig av 4DX som styrningsverktyg. Valet föll på IT-infrastrukturföretaget Atea AB, ett relativt stort och decentraliserat företag som uppfyllde samtliga efterfrågade kriterier. Ytterligare ett argument bakom valet av Atea som studieobjekt låg i att författarna13 hade goda kontakter i företaget och således kunde få en viktig inblick i organisationen och tillgång till nödvändig information.
3.2.2 Val av respondenter
För att kunna möjliggöra denna studie efterfrågades personer inom Atea AB från olika hierarkiska nivåer för att på så sätt få flera infallsvinklar samt kunna jämföra och dra
paralleller mellan de olika respondenternas svar och synsätt (Blumberg et al., 2008; Merriam, 1994). Ämnets komplexitet samt studiens djupanalytiska natur lägger stor vikt vid
respondenternas förståelse, inblandning i och förkunskap om 4DX. Då den valda
undersökningsmetoden främjar aktivt agerande hos respondenterna och ger stort utrymme för deras tankar och intryck, blir erhållna svar och insikter relativt avgörande för studiens resultat.
13 I detta metodavsnitt syftar ”författarna” till författarna av denna studie.
Där av har en noggrann urvalsprocess skett för att säkerställa tillgång till information av hög signifikans från relevanta och lämpliga källor. För att uppnå detta har urvalet begränsats till respondenter som har god förkunskap om 4DX samt arbetat inom organisationen en längre tid.
Tabell 3: Respondenter
3.3 Datainsamling
3.3.1 Intervju
För att nå en djupare bakgrundsförståelse om ämnesvalet styrning samt få en inblick i 4DX som styrningsverktyg analyserades initialt befintliga studier inom ämnet. Vidare studerades även FranklinCoveys bok ”The 4 Disciplines of Execution” skriven av McChesney, Covey och Huling (2012).
Då denna studie använder sig utav en kvalitativ undersökningsmetod har datainsamlingen främst skett genom intervjuer. Sammanlagt har fem intervjuer genomförts, varav tre varit personliga, en via videokonferens samt en över telefon. Det bör dock tilläggas att
videointervjun genomfördes på Ateas huvudkontor i Kista i en av företagets konferenslokaler vars videokonferensanpassade utrustning i princip helt eliminerade det geografiska avståndet.
Yrkestitel Roll i 4DX Respondent Tidslängd Datum Intervjusätt
VD Super-user Carl-Johan Hultenheim 60 min 2015-05-06 Personlig intervju
Affärsområdeschef X Fredrik Ringström 34 min 2015-05-06 Personlig intervju
Affärsenhetschef Coach Henrik Cissig 60 min 2015-04-22 Videokonferens
Konsultchef Användare Anne Klöväng 39 min 2015-05-06 Personlig intervju
Account Manager Användare Roger Alfredsson 32 min 2015-05-21 Telefonintervju
Kroppsspråk och reaktioner kunde läsas av på samma sätt som vid en personlig intervju vilket är positivt för interaktionen och ger en mer komplett bild av uttalade åsikter och
uppfattningar. Samtalen varade mellan 30-60 minuter och under samtliga intervjuer har båda författarna medverkat. För att säkerställa att ingen essentiell information gått förlorad
spelades varje intervju även in och analyserades vid ett senare skede. Samtliga respondenter nekade den erbjuda möjligheten att vara anonyma. Garantin om anonymitet ökar
tillförlitligheten hos de intervjuade då risken för att de ska justera och vinkla svar minskar (Saunders et al., 2009).
Intervjuer är den viktigaste källan till information vid genomförandet av en kvalitativ
fallstudie (Bryman & Bell, 2007; Yin 2003). Valet av intervjuer som metod för datainsamling valideras ytterligare genom att studien uppfyller samtliga kriterier som enligt Saunders et al.
(2009) behövs för att intervjuer ska ses som den bäst lämpade metoden vid en kvalitativ undersökning. Kriterierna presenterade av Saunders et al. (2009) innefattar att frågorna ska vara många till antalet, tillräckligt komplexa med möjlighet till öppna svar samt att
ordningsföljden på frågorna varierar.
Vidare existerar olika typer av intervjuer. Då studien har en deskriptiv och explorativ ansats samt att undersökningens syfte är att erhålla ny förståelse har semistrukturerade intervjuer använts (Saunders et al., 2009). Risken med att välja en striktare form av intervju är att respondenterna lätt kan bli bundna i sina svar och inte tillåts sväva ut. Detta kan leda till att viktig information gås miste om i de fall då det aktuella området inte berörts i frågorna ställda av intervjuarna p.g.a. deras bristande insikt eller kunskap. Å andra sidan försvårar en mindre strikt struktur en analys och jämförelse av materialet då intervjuerna inte blir lika konsekventa (Myers, 2009). För att nå en bra balans med utvecklande svar som höll sig inom ramen för undersökningen och ämnet föll valet på semi-strukturerade intervjuer. Frågorna har varit öppna för att möjliggöra en aktiv diskussion med respondenterna gällande ämnet (Yin, 2003).
Inför intervjuerna skapades en intervjumall (se: Bilaga 1) utifrån Otleys ramverk för att täcka fundamentala ämnen samt använda som utgångspunkt. För att möjliggöra en analys och jämförelse av svaren från de olika intervjuerna har intervjuernas grund i stort sett varit lik.
Däremot har följdfrågorna samt turordningen på frågorna varierat beroende på den
intervjuades position i företaget. Detta för att skapa en naturligare interaktion samt ge större utrymme för respondenten att dela med sig av sina tankar och åsikter (Saunders et al., 2009).
3.3.2 Observation
Under besöken på Atea AB har författarna fått en betydelsefull möjlighet att få inblick i 4DX som process, samt genomgång av my4DX, rapporteringssystemet för styrningsmetoden.
Denna illustration gjordes av Carl-Johan Hultenheim, VD på Atea AB. Under genomgången visades hur de ledande- och laggande måtten redovisas, hur de är kopplade till varandra samt hur gruppers och individers mål syns i systemet.
Systemet ger användaren en bra överblick över företagets WIGs samt olika divisioners ledande- och laggande mått. Genom my4DX kan användaren även enkelt och överskådligt se sina egna samt medarbetarnas framsteg och laborera med olika antaganden. Då Carl-Johan är en super-user i systemet var hans perspektiv till stor nytta då det gav författarna en
överskådlig blick från den absoluta toppen i företaget. För att utveckla större förståelse för rapporteringssystemet har författarna även studerat en instruktionsvideo om my4DX på FranklinCoveys hemsida. Fallstudien behandlar ett nytt fenomen där det studerande
fenomenet får observeras i sin kontext. Observationer av denna typ blir då en ovärderlig hjälp för att utveckla djupare förståelse för styrningssystemet och dess funktion (Yin, 2003).
Vidare har en av författarna spenderat två heldagar på Atea under juni månad för att göra ytterligare observationer. Under dessa dagar har författaren medverkat på veckomöten, sett hur organisationen fungerar, fått följa processer och ställt allmänna frågor om hur
medarbetare jobbar med och ser på 4DX. Även företagets måltavlor har studerats och analyserats för att se om de uppfyller de kriterier som finns i litteraturen samt hur dessa måltavlor inkorporeras under både veckomöten och vardagsarbetet.
3.4 Analys av data
För att förhindra eventuella feltolkningar eller förlust av signifikant information, spelades samtliga intervjuer in. Dessa transkriberades och sammanfattades sedan vid ett senare skede.
Denna process minskar risken för eventuella felaktiga tolkningar samt möjliggör och tillåter författarna att gå tillbaka i datamaterialet för att verifiera information och uttalanden (Bryman
& Bell, 2007). Vidare analyserades intervjuerna av bägge författare för att hitta och identifiera både likheter och skillnader mellan respondenternas tankar samt information som ansågs
nödvändig och värdefull för att uppfylla studiens syfte. Genomgående har data analyserats med utgångspunkt från Otleys ramverk där kopplingar mellan Otleys fem generella frågor och respondenternas svar har gjorts och analyserats. För att sedan analysera 4DX i praktiken har det teoretiska inslaget om 4DX jämförts med hur styrningsmetoden används på Atea.
3.5 Operationalisering
Genomgående för insamling av data och senare analysen har författarna utgått utifrån Otleys (1999) ramverk, ”The performance management framework”. Otley skapade detta ramverk för att övergripande kunna analysera MCS, något som passar denna studie då den ämnar att övergripande redogöra för och analysera 4DX.
Ramverket bygger på fem frågor som rör mål, strategier och implementering, målnivåer och måluppfyllelse, incitamentsstruktur och informationsflöde samt organisatoriskt kopplas till de frågor som har ställts respondenterna på Atea AB. Vidare har också frågor gällande
respondenternas åsikt om verktyget 4DX, formulerats. Denna anpassning tillades då attityden till en metod kan spela en avgörande roll för användningen och slutligen resultatet.
Frågor rörande organisationens mål är centrala för förståelsen av styrmetoder såsom 4DX.
Genom att få förståelse för vilka övergripande mål som organisationen vill uppnå med 4DX fås en insikt till intentionerna vilket sedan öppnar upp för resterande av Otleys frågor.
Exempel på frågor som använts lyder: Vilka mål avser 4DX att belysa och genomföra? Vad är målsättningen med 4DX?
Gällande strategi och implementering är det viktigt att få reda på vad organisationen har genomgått och går igenom för att möjliggöra sitt mål. Vidare behövs en inblick i vad som gjort 4DX möjligt och vilka processer som var tvungna att genomföras för att få denna metod att nå sina mål. Frågor som har formulerats är: Hur ser er strategi ut nu? Vad baseras
strategin på och hur stöttas den? Hur såg implementeringen av 4DX ut?
Målnivåer handlar om hur organisationen sätter sina mål och sen jobbar för att uppnå dem. I 4DX är detta de ledande- och laggande måtten samt WIGs och under-WIGs. Genom dessa
mål kan författarna se vad organisationen värdesätter och hur man arbetar med att sätta upp sina mål och delmål. Exempelfrågor är: Vilka mått anser du vara viktiga i 4DX? Hur jobbar ni för att sätta upp era mål? Hur jobbar ni för att nå era mål?
För att bemöta incitament och belöningssystem inom 4DX har frågor ställts om hur
motivationen ser ut. För att kunna definiera vilka incitament som förekommer har frågor av följande karaktär använts: Hur ser attityden ut till 4DX? Har 4DX mottagits väl i
organisationen? Finns det några incitament för att uppnå sina mål i 4DX?
Slutligen har författarna operationaliserat organisatoriskt lärande till vad organisationen har ändrat och uppdaterat med 4DX. Hur man har lärt sig av misstag i implementering och tidiga stadier av metoden. Exempelfrågor är: Vad skulle ni ha ändrat vid en implementering av 4DX idag? Hur ser feedbacken ut i 4DX? Hur arbetar ni annorlunda med 4DX idag?
Tabell 4: Operationalisering av Otleys ramverk på 4DX.
Frågor 4DX
1. Övergripande mål Vilka övergripande mål ska 4DX beröra?
2. Strategi och realisering Vad baseras strategin på och hur stöttas den?
3. Måluppnivå Vilka mått anser du vara viktiga i 4DX?
4. Incitamentsstruktur Finns det några incitament för att uppnå sina mål i 4DX?
5. Feedback och organisatoriskt lärande Vad skulle ni ha ändrat vid en implementering av 4DX idag?
3.6 Forskningens begränsningar och studiens kvalitet
Genomförandet av en kvalitativ studie medför vanligtvis att studieurvalet samt antalet respondenter blir färre än vid en kvantitativ undersökningsmetod (Bryman & Bell, 2007;
Saunders et al., 2009). Vidare tenderar även information som mottages vid en kvalitativ studie där man valt intervjuer som metod för insamling av data, vara mer komplicerad och detaljerad (Holme & Solvang, 1997; Yin, 2003). Detta skapar en uppenbar risk för misstolkning av erhållen data vilket dock, som nämnt, justerats för genom att spela in samtliga intervjuer för att i efterhand ha möjligheten att kontrollera samt validera information och uttalanden.
Användandet av intervjuer medför även en del andra risker som behöver tas i beaktande. Då studien delvis behandlar eventuella problem samt svårigheter med implementeringen och användningen av 4DX är det inte möjligt att utesluta det faktum att respondenter kan ha vinklat eller undvikit att dela med sig av viss känslig information för att inte ställa
organisationen, kollegor eller sig själv i dålig dager (Myers, 2009). För att minska denna risk har författarna varit noga med att poängtera att syftet med studien är en kritisk granskning av styrningsmetoden 4DX i sin helhet, snarare än att finna och belysa brister och fel med själva tillämpningen av metoden. Samtliga respondenter erbjöds även möjligheten att vara anonyma för att öka tillförlitligheten i deras svar. Vidare är det svårt att säkerställa att respondenternas svar speglar en representativ bild av företaget. Ett större antal respondenter hade sannolikt genererat en högre nivå på studiens kvalitet. Författarna har dock försökt kompensera för detta genom en noggrann urvalsprocess där personer på olika positioner samt olika
hierarkiska nivåer intervjuats. Den mottagna informationen blir således mer omfattande och en beskrivning samt analys av det aktuella fenomenet uppnår en högre validitet då flera perspektiv och infallsvinklar använts (Blumberg et al., 2008; Yin, 2003).
Vid användandet av fallstudier har kritik riktats mot metodens bristande möjlighet till generalisering. Kritikerna utgår dock från ett perspektiv utifrån statisk generaliserbarhet, vilket begränsar graden av generalisering och medför att kritiken kan anses vara felriktad (Walsham, 1995). Lee och Baskerville (2003) har tagit fram ett ramverk som presenterar fyra specifika och distinkta typer av generalisering. Dessa benämns som EE; generalisering från insamlad data till beskrivning, ET; generalisering från beskrivning till teori, TE;
generalisering från teori till beskrivning samt TT; generalisering av koncept till teori. Då denna undersökning har en induktiv karaktär och ämnar generalisera från observation till teori, är generalisering av typen TE applicerbar på studien.