Den metod som jag valt att använda mig utav i min studie är kvalitativ metod, och jag valde att göra en intervjustudie där jag valde ut ett antal individer som jag ville använda mig av i min studie. Jag valde att använda mig av en kvalitativ metod i min studie för att jag ville undersöka de skeenden, åsikter, attityder och egna upplevda erfarenheter från personer som studien riktar sig emot, och för att på bästa sätt få reda på detta och kunna få reda på dessa upplevda
erfarenheter valde jag att genomföra en intervjustudie. Trost(2010) skriver att själva syftet med studien ska vara avgörande för om man väljer att använda sig av kvalitativ eller kvantitativ metod i studien, och om man är intresserad av att tolka och analysera hur individer tänker och känner. Om man är intresserad av att ta reda på och förstå människors sätt att resonera eller reagera, eller om man är intresserad av att särskilja och urskilja varierande handlingsmönster är det lämpligt och bra att använda sig av den kvalitativa metoden i sin studie(Trost, 2010, s. 26, 30, 32). Med hjälp av kvalitativa intervjuer där man ställer enkla frågor kan man få ihop ett komplext och innehållsrikt material, och utifrån detta material kan man då finna intressanta skeenden, åsikter och mönster(Trost, 2010, s.25). Om man är intresserad av att undersöka och förstå människors sätt att resonera, reagera, eller om man vill särskilja eller urskilja varierande handlingsmönster ska man använda sig av en kvalitativ studie. Detta kan man också avgöra utifrån hur frågeställningarna är formulerade, för att om frågeformuleringarna är formulerade så att de ska förstå eller hitta mönster ska man använda den kvalitativa metoden(Trost, 2010, s.32).
När jag valde ut och letade respondenter till min uppsats använde jag mig av de sociala nätverk som jag hade tillgång till, då jag var medlem i en del grupper på facebook då jag själv har en synnedsättning och därmed använde jag de kontakter jag hade för att få tag på tillräckligt många intervjupersoner till min uppsats. Den analysmetod som jag använde mig av i min uppsats var innehållsanalys, och jag valde denna analysmetod då jag är intresserad av att undersöka de upplevda erfarenheterna inom det valda forskningsområdet.
4.1: Materialinsamling
Det material som jag har använt i min studie för att besvara mitt syfte med studien är
interjuver. Jag valde tidigt i studien att jag ville använda mig av interjuver som material då jag ville undersöka personers upplevda erfarenheter, eftersom jag bestämde mig för detta tidigt i studien så valde jag att tidigt börja söka efter de informanter som jag ville ha med i studien då detta arbete tar lite tid då det kan vara svårt att få tag på tillräckligt många som vill medverka.
Jag började med att bestämma antalet personer som jag ville ha med i studien och då valde jag att försöka få med 6 till 8 personer, för att då få ett tillräckligt djupt och innehållsrikt material som jag då kunde använda i min analys. När jag hade bestämt mig för vilket antal jag ville satsa på att ha med i studien började jag leta informanter genom de kanaler jag hade på sociala medier, såsom Facebook och Messenger men jag frågade även personer som jag känner personligen som har en synnedsättning om de kunde tänka sig att vara med. När jag letade efter
informanter i de sociala medierna gjorde jag att jag skrev ut i de grupper jag var med i och beskrev vad som skulle göras och frågade om det var några som kunde tänka sig att delta, och där i de grupperna på Facebook fick jag tag i några informanter men då det inte var tillräckligt många fortsatte jag söka deltagare till min studie via de personer jag känner på messenger, och där skickade jag ut fler förfrågningar med samma information som jag lagt upp i de olika facebook grupperna och efter lite letande från min sida fick jag tag på tillräckligt många deltagare till min studie. Efter att jag letat rätt på alla personer som jag behövde för min studie skickade jag både mera information och frågorna till personerna som sedan svarade och skickade tillbaka det till mig, och sedan samanställde jag informationen jag fått i det insamlade interjuvmatrialet. Men jag hittade bara 7 personer som var villiga att delta då vissa inte hade tid, eftersom de 7 personerna som valde att delta hade många åsikter och tankar i ämnet fick jag ändå tillräckligt med material till min studie även om det hade varit bra med någon mer intervjuperson. Jag valde att göra skriftliga interjuver istället för muntliga intervjuer då jag ansåg det först vara lättare för mig att överblicka och analysera de svar som jag fick på frågorna som de intervjuade svarade på, och jag ansåg också att på grund av min egna synnedsättning var det lättare för min del att få de intervjuade svar direkt på mailen istället för att skriva samtidigt som jag gjorde muntliga interjuver. Jag ansåg att på grund av min egna synnedsättning fanns det risk att missa viktiga och innehållsrika svar vid en muntlig intervju, då jag måste koncentrera mig på flera saker samtidigt fanns det en risk att information till studien missades och därför valde jag att genomföra skriftliga interjuver där jag utan risk för att missa information kunde ställa många följdfrågor även om muntliga interjuver är att fördra var detta en bra lösning för min del då jag har en egen synnedsättning som gör att det blir svårare för mig att genomföra telefoninterjuver.
Det var därför jag valde att göra en kvalitativ intervjustudie för att jag ville undersöka de åsikter och tankar som finns kring personer med en synnedsättning, och för att jag skulle kunna ta reda på detta var det lämpligast att genomföra en intervjustudie på detta område. Jag valde att ta dessa personer från olika delar av landet eftersom personer med en synnedsättning är rätt spridda över landet. Innan jag genomförde mina interjuver utformade jag en intervjuguide som jag använde mig av i mina interjuver, och utformningen gick till att jag utformade ett passande antal frågor som utgick från mitt syfte och mina frågeställningar som jag har besvarat i min studie. Arbetet med intervjuguiden genomgick olika omstruktureringar då jag först hade en skiss över de frågor jag tänkt ut att ställa, och sedan hade jag kontakt med min handledare som tyckte att jag skulle formulera om och få ner antalet frågor och då gjorde jag detta innan jag genomförde några interjuver.
4.1.2. Standardisering och strukturering
Trost (2010) analyserar standardisering och strukturering av olika intervjutekniker, och när man talar om standardisering syftar man på vilken grad av situationen som är densamma för alla intervjuade och med standard menar man avsaknad av variation i intervjusituationerna då allt är likadant för alla. När man använder sig av den lägre graden av standardisering innebär det att man formulerar sig utefter den intervjuades språkbruk, man tar frågorna utifrån vad som passar i intervjusituationen och man låter intervjupersonen styra i vilken ordning som frågorna ska komma och man formulerar sina följdfrågor utifrån den tidigare frågan(Trost, 2010, s.40).
Begreppet strukturering används när man ska beskriva utformningen av de intervjufrågor som
används i en intervju, då kan man beskriva att om frågorna i en intervju eller i ett formulär har fasta svarsalternativ är frågeformulären helt strukturerade. Om det finns olika svarsmöjligheter och om frågorna är öppna för detta är formuleringen av intervjun ostrukturerad, då bestämmer den intervjuad personen vilken struktur som svaren på frågorna får. Men i många andra sammanhang har termen strukturering en annan betydelse och användningen av denna term blir på ett annat sätt, då man menar att en intervju eller ett frågeformulär är högt strukturerat om det har en struktur. Men ibland används även termen strukturerad / ostrukturerad på ett annat sätt, då menar man att man lika gärna kan kalla det för informella eller kvalitativa intervjuer men de är ändå strukturerade i den meningen att man håller sig till ett område. Medan det finns vissa forskare som använder termen struktur i betydelsen standardisering, men man skiljer mellan strukturerade och kvalitativa intervjuer, och man skiljer på dessa typer genom att kvantitativa intervjuer är strukturerade medan kvalitativa inte är det. Sammanfattningsvis kan man generellt se att de kvalitativa intervjuerna utmärks av hög grad av strukturering och låg grad av
standardisering(Trost, 2010, s.40, 41). Det man menar med semistrukturerade intervjuer är att intervjuerna har en hög grad av strukturering medan själva frågorna innehåller en låg grad strukturering, och med det menar man att själva frågorna är öppna men en rekommendation är att man helst använder sig av strukturerade intervjuer som visar på att man skriver om ett område och att frågorna är öppna det vill säga utan några svarsalternativ. Den form av
datainsamling som sker med hjälp av interjuver och de kallas vanligen för djupintervjuer, men då denna term lätt gör att man får uppfattningen om att det handlar om ett psykoanalytiskt tänkande. Därför är det bättre att använda sig av termen fokusintervjuer istället som då
understryker att det finns ett fokusområde med intervjuerna, det vill säga att den är strukturerad och att den fokuserar på ett tema(Trost, 2010, s.42, 43).
I min studie har jag använt mig av strukturerade interjuver med öppna frågor, då jag
strukturerade upp frågor och ordningsföljd på de frågor jag ställde till intervjupersonerna innan jag gjorde intervjuerna men jag hade öppna frågor så att intervjupersonerna kunde svara med sina egna åsikter och tankar utan att jag styrde samtalet utan bara ställe de frågor jag ville ha svar på för att besvara mina frågeställningar i denna studie och därigenom även besvara syftet med studien. Jag valde att använda mig av denna form av strukturering då jag har ett begränsat fokusområde men med de öppna frågorna ville jag ge intervjupersonerna möjlighet att beskriva och förklara med egna ord, då jag i denna studie är ute efter att undersöka olika personers erfarenheter om det valda området och då tyckte jag att detta var ett lämpligt sätt att formulera både frågor och genomföra interjuver på. Eftersom jag har ett tydligt och avgränsat
fokusområde med min studie, använde jag mig av fokusintervjuer.
Jag genomförde mina interjuver med intervjupersonerna via mailen då man dels inte ska träffa personerna i dagens läge med tanke på hur Corona-situationen ser ut, och jag valde detta tillvägagångsätt vid intervjutillfällena också på grund av att mina intervjupersoner är utspridda i Sverige då personerna bor på olika platser. Men valet föll också på denna metod istället för telefonintervjuer då det är enklare för mig att få ner det personerna vill ha sagt då eftersom jag har en egen synnedsättning är det svårt för mig att skriva och tala samtidigt, men eftersom intervjuaren oftast spelar in intervjun först och sedan skriver ner det efter intervjun kunde det ändå varit ett alternativ att använda sig av vid intervjuerna. Efter att jag genomfört intervjuerna och fått in det material som jag ville ha och behövde till studien, så började jag sedan att gå igenom det och titta ut vilket material som skulle vara med i studien och vad som inte skulle vara med. Under denna genomläsning av materialet passade jag även på att anonymisera det för att upprätthålla den anonymitet som jag hade lovat intervjupersonerna. Eftersom jag valde
att göra mina interjuver via mail istället för att använda mig av telefonintervjuer, vilket innebär att jag mailade frågorna till intervjupersonerna och vilket möjliggjorde att intervjupersonerna kunde svara på de i lugn och ro då de fick en vecka på sig att besvara frågorna och sedan skicka tillbaka svaren till mig. Men när man väljer att göra intervjuerna som jag gjort i stället för via telefon kan man se att det är lättare att få ut längre svar och lättare att ställa följdfrågor om man väljer att göra interjuver via telefon i stället för via mail som jag gjorde. När jag genomförde intervjuerna via mail istället för att göra telefonintervjuer hade jag färre
möjligheter till att ställa följdfrågor till den person som blev intervjuad, för att i ett samtal via telefon kommer följdfrågorna naturligt men när man gör via mail som jag gjorde måste man fundera ut möjliga följdfrågor redan när man skickar frågorna och man måste vara väldigt tydlig i sina formuleringar av frågorna så att de som ska svara förstår och detta måste inte vara lika noga när man gör en telefonintervju. För att då kan man förklara och ställa frågor samtidigt och därmed ha en löpande kommunikation under hela intervjun, vilket är svårare vid mail intervjuer men allt beror på hur utförliga intervjupersonerna är i sin svar. Eftersom vissa svarar utförligt naturligt och andra behöver hjälp på traven för att de ska kunna svara utförligt, denna hjälp går att ge via mail men det är lättare via telefon och då får man allt material på en gång medan via mail kan det ta längre tid att samla in material som det gjort för mig i min studie.
Därmed såg jag att vissa intervju texter var längre än andra då det berodde på hur väl personerna hade skrivit utförligt på frågorna, vilket leder tillbaka till att ibland är det lättare, bättre och mera informativt att använda sig av telefonintervjuer vilket jag inte gjorde i min studie., jag har även gjort uppföljningar på de tidigare intervjuerna med hjälp av att jag skickat följdfrågor per mail på det jag velat ha kompletterande information om.
4.2. Reliabilitet och validitet,
Trost (2010) beskriver att man kan använda sig av reliabilitet eller tillförlitligheten för att mäta stabiliteten i sitt material, och med validitet menar man att frågan ska mäta det som den är avsedd för att mäta(Trost, 2010, s.131, 133). Eftersom begreppen reliabilitet och validitet hör samman med kvantitativ metodologi, så blir det svårt att använda sig av dessa begrepp inom kvalitativa studier. Men självklart ska intervjuer och annan datainsamling inom den kvalitativa forskningen bedömas även om man inte gör det på samma sätt som i den kvantitativa
forskningen, för att inom den kvalitativa forskningen mäter man istället trovärdigheten, adekvata, relevanta data(Trost, 2010, s.133).
4.2.1. Trovärdighet och Objektivitet
Trovärdigheten är ett av de mätbara kriterium en av kvalitativa studier, för att när man använder sig av kvalitativa data måste man kunna visa på att datan och analyserna är
trovärdiga. Med detta menar man att man måste kunna visa upp ett trovärdigt datamaterial, och därigenom kan man visa på att analyserna är seriösa och relevanta för den aktuella
problemställningen. Men om man inte har gjort någon form av reflektion över de etiska aspekterna i anslutning till datainsamlingen eller senare i avrapporteringen av resultaten kan det finnas fog för att sätta frågetecken kring studiens trovärdighet. Om det finns en öppenhet i materialet om hur man ställt sina frågor osv är det troligt att läsaren bedömer att
intervjumaterialet är trovärdigt, men om det förekommer många påståendefrågor eller många jag-förstår-yttranden finns det en risk för att trovärdigheten för materialet blir begränsad. För
att materialet ska bibehålla sin trovärdighet är det också viktigt att ha den etiska synpunkten i beaktande, och för att upprätthålla den etiska synpunkten bör man inte använda för många direkta citat från intervjuerna(Trost, 2010, s.134). Det finns tre komponenter som man kan använda för att öka trovärdigheten i sin text, och de är transparens, triangulering och
återkoppling till fältet. Med transparens menar man att det finns en genomskinlighet i studien som gör att läsaren kan se vad som producerats vilket leder till att man kan diskutera och kritisera forskningen på ett bra sätt, vilket höjer trovärdigheten av en studie. Det är bra om man tydligt redogör för forskningsprocessen för läsaren så att han eller hon kan ta del av hur författaren har tänkt och resonerat kring sina metodval, för att en sådan här beskrivning bidrar till en ökad transparens som också ökar trovärdigheten och kvaliteten på en text. Ett annat sätt som man också kan använda sig av för att göra sina studier trovärdiga är triangulering, denna kan man använda för att kombinera olika metoder, typer av data, teoretiska perspektiv kan man använda detta för att få en mera objektiv beskrivning av fenomenet. Det man menar med detta är att om man använder sig av olika metoder, data, teorier och forskare, då kommer fram till samma resultat ökar trovärdigheten(Ahrne, 2015, s.25, 26). Ett annat sätt att öka sin studies trovärdighet är att återkoppla till fältet, med detta menar man att forskaren återkommer till de människor som har studerats och låter dem ge sina synpunkter på resultaten i studien. Syftet med detta är att få en indikation på om de människor som har studerats kan relatera till och känna igen det forskaren har sett i resultaten, och en sådan här koppling kan också berika och nyansera studiens resultat vilket bidrar till att ge studien mera trovärdighet(Ahrne, 2015, s.26).
Trovärdigheten för ett forskningsobjekt kan också hänga samman med möjligheterna att generalisera, vilket handlar om att man kan säga något om en större population eller en annan miljö än den som har studerats(Ahrne, 2015, s.26).
Med objektivitet menar man att forskaren inte ska egna personliga åsikter när man intervjuar, men man kan inte vara nollställd utan man får försöka undvika att pracka på den intervjuade sina egna åsikter då man är ute efter att få fram intervjuades föreställningar som man vill få fram och förstå. Här kan man se att det inte rör sig om grader av objektivitet utan snarare om grader av empatiserande, och termen objektivitet handlar mera om nollställdhet vid interjuver, helt saklig, utan åsikter, utan att ta ställning i frågorna(Trost, 2010, S.134).
I min studie har jag använt mig av trovärdighet och objektivitet som mina mätverktyg för att vissa på att de resultat och material som presenteras i min studie är trovärdiga och tillitsfulla, då jag gjorde en kvalitativ studie går det inte att använda sig av reliabilitet eller validitet för att visa på äktheten i sina resultat som man kan göra i en kvantitativ studie. Men jag valde att ta med ett stycke om det för att visa på vad de mätinstrumenten handlar om även om jag inte kunde använda mig av de i min studie, då den är kvalitativ och mäts bäst med hjälp av trovärdighet och objektivitet. Eftersom jag använt mig av trovärdighet för att visa på att mina data stämmer har jag verkligen ovan försökt beskriva hur jag gått till väga när jag förberett och genomfört mina interjuver, och jag har även försökt vara öppen och beskriva valen av
frågeformulär och hur jag har formulerat mina frågeställningar för att vara så öppen som möjligt för läsaren och därmed öka trovärdigheten i mina resultat som jag kommit fram till.
För att jag skulle få en högre trovärdighet för min studie använde jag mig av transparens för att ge en genomskinlighet i studien till läsaren, för att ge läsaren en chans att se vad som har producerats under studien vilket leder till att det är lättare att diskutera studien men även att
kritisera forskningen på ett bra sätt vilket jag har använt mig av för att stärka trovärdigheten i
kritisera forskningen på ett bra sätt vilket jag har använt mig av för att stärka trovärdigheten i