4.1 Design
Studien har genomförts utifrån en kvantitativ ansats, som genom en deskriptiv undersökning syftar till att granska åtgärderna och de sociala insatser som genomförs mot ensamhet hos äldre människor. Ejvegård (2003) förklarar deskriptiv metod som ett beskrivande tillvägagångssätt eller studier, där forskaren generellt använt för att redogöra något och som interagerar med respondenten. Det kan innebära att samla in relevant och nödvändig information via enkäter eller intervjuer exempelvis för hur en organisation fungerar. Deskriptiv metod används vanligtvis vid allmänt utformade frågeställningar och är således bäst lämpade för studier avseende att bilda en översikt av ämnet (Ejvegård, 2003).
Studien är även en tvärsnittsstudie, vilket generellt används vid studier av variation inom en målgrupp vid en viss tidpunkt. Variation i fallen och i den insamlade datan säkerställs genom en standardiserad och systematisk metod. Tvärsnittsdesignen av studien bidrar till att man kan studera relationer mellan variablerna. Man kan dock endast fastställa att det finns ett samband, inte avgöra vad dessa beror på, och således kan heller inte några kausala slutsatser dras.
(Bryman, 2016).
4.2 Metodreflektion
Datainsamlingen för studien har skett genom en enkät, vilket medför en fördel genom att respondenterna inte påverkas av exempelvis en intervjuares tonfall och formuleringar, vilket kan ske i intervjustudier. Enkätundersökningarna innebär även en möjlighet att nå ett stort antal geografiskt utspridda respondenter och därmed möjligen en högre svarsfrekvens. Vidare ges respondenterna i en enkätundersökning utrymme att tänka igenom sina svar i lugn och ro, får med säkerhet samma frågor och deltagandet sker samtidigt för alla respondenter (Ejvegård, 2003). Dock finns möjliga nackdelar med enkätundersökningar, exempelvis bristen på möjlighet till frågeställning av följdfrågor, samt att alla frågor inte lämpar sig i en enkät, vilket medför höga krav på utformningen av enkäten i antal och grund i frågorna (Bryman, 2016).
Studiens ämne är relativt outforskat, vilket innebär svårigheter att i förväg förutse vilken information och vilka svar som är adekvata att inhämta genom enkäten. Detta betonar vidare vikten av att enkätens utformning är bra för att nå tillförlitliga resultat, då en felaktig enkät kan ge ogynnsamma svar och att göra den alltför omfattande kan resultera i att respondenterna tröttnar på frågorna. I utformningen av studien har hänsyn tagits till detta då mängden frågor har begränsats och vilken typ av frågor som ställts har noga tänkts ut. På liknande grunder begränsades även antalet öppna frågor i enkäten, då Bryman (2016) menar att denna typ av frågor kräver mer av respondenterna och därmed riskerar att resultera i ett större bortfall.
Överlag lämpar sig en enkätundersökning, trots möjliga svårigheter, ändå bäst för att uppnå syftet i och med att kartläggningen innefattar ett antal kommuner i Västerbotten samt för att möjliggöra generalisering av resultatet till de största kommunerna i Västerbotten.
12
Efter enkätutskickning är det enligt Bryman (2016) viktigt att notera vilka som svarat för att kunna påminna de som ännu inte gjort det. Därför anpassades länken till enkäten för att möjliggöra anonyma svar och begränsa mängden möjliga svar från samma IP-adress till ett.
Enkäten hade även en inledande fråga angående respondenternas hemkommun, vilket tillät analys av svarsfrekvensen i respektive kommun och därmed utskickning av riktade påminnelser till biståndshandläggare i kommunerna med låg svarsfrekvens. Innan utskickningen av enkäten insamlades samtliga biståndshandläggare i Västerbottens e-postadresser, vilket gav insyn i antalet biståndshandläggare i respektive kommun och därmed möjliggjorde beräknande av svarsbortfall för respektive kommun. Sammanlagt skickades två påminnelser ut till kommuner med låg svarsfrekvens, vilket resulterade i fler svar och en överlag ökad svarsfrekvens. En annan anledning till hög svarsfrekvens kan vara att under coronapandemi jobbar flesta av de biståndshandläggare hemifrån och flesta av dem har inte samma uppgifter att göra som förut eftersom många äldre har avbokat träffen på grund av coronapandemi. Dessutom fick jag även stor andel svar för att flesta av deltagarna var intresserade att hjälpa mig att forska kring detta ämne för att det finns begränsad med forskning kring detta område.
4.2.1 Kritisk diskussion kring metodvalet
Den huvudsakliga anledningen till valet av användandet av en enkätundersökning var en tidspress på genomförandet av studien samt krav på inhämtande av information från geografiskt spridda biståndshandläggare i Västerbotten kommuner. En fördel med enkäter är enkel administrering, menar Bryman (2016). Därmed förenklades studiens genomförande, då det var en totalundersökning. Istället för den valda metoden hade strukturerade intervjuer kunnat användas. Eftersom mängden forskning inom studiens område är begränsad kan det vara bra att inkludera möjligheten till ställandet av följdfrågor, då det som konstaterats på grund av bristen av tidigare information från början kan vara svårt att veta vilka frågor som är lämpliga att ställa.
På grund av den bristande tidsåtgången samt den geografiska spridningen av studiens deltagande hade detta dock blivit svårgenomförbart. Genom en enkätundersökning riskerar heller inte tidigare erfarenheter, subjektiva värderingar och tolkningar man som forskare har att påverka respondenterna. Dessa erfarenheter och förkunskaper inom ämnet har dock varit fördelaktiga i skapandet av uppfattningen om vilken information som är väsentlig, vilket underlättat frågeformuleringen av enkäten.
4.3 Urval och population
Jag valde de sju största kommunerna i Västerbottens län i min studie för att undersöka mina forskningsfrågor. Min studie har länkats till samtliga biståndshandläggare som arbetar inom äldreomsorgen i respektive kommuner i Västerbotten län. Detta innebär att jag har utfört en totalundersökning av populationen i de sju största kommunerna i Västerbottens län med nog många respondenter som ska besvara studiefrågorna och sedan kan jag generalisera resultat med de kommunerna. Biståndshandläggare är populationen som besvarat mina forskningsfrågor och det är de som står närmast klienten för att bedöma, undersöka behov och ta beslut om insatser som tillgodoser klienten. Studien har genomförts via enkäten och skickats till samtliga biståndshandläggare som arbetar inom äldreomsorgen i respektive kommuner.
13
Jag har fått biståndshandläggares e-postadresser via enhetschefer och populationen av samtliga 52 biståndshandläggare som arbetar inom äldreomsorgen i respektive kommuner. Jag har fått svar från 45 stycken som är motsvarar en svarsfrekvens 86,53 %, se tabell 1.
Tabell 1. Svarsfrekvens utifrån kommuntillhörighet (n=52) bakgrundsinformation såsom respondenternas kommuntillhörighet och utbildning. Då majoriteten respondenter hade socionom- eller socialarbetarutbildning beslutades att ingen jämförelse med utbildning som variabel skulle genomföras. Enkätens frågor behandlar bland annat hur identifiering och tillgodoseende av äldre personers sociala-, samverkans- och utvecklingsbehov sker, vilka sociala insatser som erbjuds till äldre, varför just dessa insatser används, samt ifall de når önskat resultat. Frågorna hade såväl fasta svarsalternativ som möjlighet till att lämna egna kommentarer i mer öppna svar. Enkätutformningen testades först med hjälp av en pilotundersökning genomförd med hjälp av två vänner som har arbetat som vikarierande biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Därmed säkerställdes att frågorna var lättförståeliga och inte skulle feltolkas.
4.5 Databearbetning och analys
Som en del av studien har univariata analyser utförts, där svaren analyserats utifrån en variabel, exempelvis vilken kommun de tillhör. Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen (2010) beskriver att univariata analyser möjliggör särskiljande av variation baserat på endast en variabel, vilket utgör grunden för resten av analysen. Därefter utfördes även en bivariat analys, där resultatet av utvalda frågor jämfördes för att kunna utläsa eventuella relationer mellan olika variabler (jfr.
Bryman, 2016). I analysarbetet har statistikprogrammet Google Survey använts. Där skedde även enkätutformandandet och svarsanalyser. Enkätens öppna frågor, se Bilaga 2, är av kvalitativ karaktär snarare än kvantitativ. Genom kvantitativ innehållsanalys och kodning av svaren översattes dessa till kvantitativ data så att de är mer jämförbara. Innehållsanalysen används för att systematiskt och replikerbart översätta dokument och texter till ett kvantifierbart innehåll och data (Bryman, 2016).
14 4.6 Reliabilitet och Validitet
Bryman (2016) beskriver reliabilitet som handlar om ifall resultaten från en studie kan replikeras av en annan undersökare och även inkludera samma grad av stabilitet. I min undersökning har jag tydligt diskuterat vilken procedur den följt och på vilka grunder jag hade selekterat mina val, vilket ger transparens av mitt arbete och kan leda till replikerbarhet av studien (Bryman, 2016). För att utforma enkätfrågorna jag har genomfört en pilotundersökning som gav studien möjlighet att replikera för att uppnå samma resultat samt att det var en anledning till ökad svarsfrekvens. Jag har använt enkät som metod för att genomföra en objektiv mätning utan influens från mig som forskare, vilket ökar studiens reliabilitet (Bryman, 2016).
Jag har standardiserad enkätfrågorna i jämförelseintervjuer, vilket betyder att alla biståndshandläggare får samma enkätfrågor och svarsalternativ, vilket ytterligare ökar reliabiliteten av studien (Bryman, 2016).
Undersökningens validitet, alltså ifall frågorna ställda till respondenterna givit svar på det studien avser undersöka, har försäkrats genom en rad åtgärder (jfr. Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen, 2010). Exempelvis bidrog pilotundersökningen till säkerställandet av en väl utformad enkät.
Validiteten minskar dock något till följd av användandet av tvärsnittsdesign, eftersom dess enda avsikt är att undersöka relationen mellan olika variabler. Därmed kan, som tidigare nämnts, inte orsaken till dessa samband, eller brist av det fastställas (Bryman, 2016). Bryman (2016) menar att den interna validiteten ofta är låg när man använder sig av en tvärsnittsdesign, eftersom att karaktären av informationen som insamlats inte innefattar anledningar till de uppmätta fenomenen och därmed att inga orsaksmässiga slutsatser kan dras.
4.7 Bortfallsanalys
Ejvegård (2003) anser att om svarsfrekvens är mindre än 70 % sedan är det komplicerad att statistiskt bearbeta med undersökningar eftersom det är bortfall som kan göra skillnaden i önskade resultat. Bell (2000) menar att resultatet kan skilja om respondenter välja att besvara enkät eller ignorera, den där är viktigt att forskare vara uppmärksamma om denna typ av bortfall.
Olsson och Sörensen (2011) beskriver om två olika typ av bortfall och deras orsaker. Det internt bortfall handlar om att respondenterna inte besvara alla frågor i enkäten och med hög interna bortfallet innebär att enkätfrågor är väldigt komplicerad, frågorna är svåra att förstå, irrelevanta till ämnet eller dåligt utformad. Ett externt bortfall handlar om att respondenter väljer att inte medverka i en undersökning och det kan vara en anledning till detta fenomen att respondenter kan ha negativa känsla om enkätundersökning vilket kan göra respondenterna att besvara enkäten i negativa perspektiv (Olsson & Sörensen, 2011).
Det har diskuterat tidigare att denna studie har en väldigt högt svarsfrekvens 86,53 % med noll interna bortfall och det betyder enkätens innehåller är relevanta och väl utformad med hjälp av pilotundersökning och det ökar studiens generaliserbarhet. Det finns en del externt bortfall har
15
undersökt med 13,46 % och det kan bero på att biståndshandläggare har högt arbetsbelastning och detta anledningen har skrivit biståndshandläggare till mig via mejl.
Ändå jag har undersökt svarsfrekvens från respektive kommuner i Västerbotten. Svarsfrekvens från Umeå kommun var 95,23 %, Skellefteå kommun 70,58 %, Lycksele 100 %, Vännäs 100
%, Robertsfors 100 %, Nordmaling 50 % och Vindeln 100 %. Denna svarsfrekvens visar att biståndshandläggare besvarat övergripande lika oberoende av vilken kommun de arbetar i. Det betyder att den mängd bortfall inte kan påverka negativ min studie resultat enligt (Ejvegård, 2003).
16