Metoden som ligger till grund för denna uppsats är kvalitativ. Den består av observationer och inspelningar av elever som studerar på språkintroduktionen i en skola i Västerbotten. I detta avsnitt står det att läsa hur det empiriska materialet hanterats och bearbetats samt forskarens roll i denna typ av undersökning.
4.1. Kvalitativ metod
Enligt svenska nationalencyklopedin står kvalitativ metod för ett samlingsbegrepp där forskaren är en del av det som ska studeras (http://www.ne.se). Det betyder att datainsamling och analys sker samtidigt eller i nära anslutning till varandra (Patel & Davidson, 2003)
Det finns olika varianter av kvalitativa metoder – de kan skilja sig vad gäller hur forskaren samlar in data, intresse och hur analysen av materialet går till (Hartman, 1998). Ordet kvalitativ indikerar dock att forskaren är intresserad av att undersöka hur något är beskaffat.
Patel och Davidson menar att varje kvalitativ forskare måste själv komma fram till den metod som passar hans/hennes studie (Patel & Davidson, 2003).
Kvalitativt material består ofta av intervjuer, observationer eller en text som ska analyseras.
Men det kan även bestå av ljudinspelningar (Patel & Davidson, 2003). Använder forskaren sig av ljudinspelningar, då transkriberas vanligen det som sägs för att få en text att arbete med.
Observationerna transkriberas även de.
4.1.1. Observationer
När forskare använder sig av observationer handlar det främst om att observera vad människor gör, inte så mycket vad de säger (även om det också kan noteras) (Arvidsson, 2001; Persson, 2011). När observationerna skulle genomföras för denna uppsats deltog observatören i de aktiviteter som eleverna gjorde och utgjorde ibland även ledaren i klassrummet. Det kallas ofta för deltagarobservationer (Linnarud, 1993). Detta var för att skapa ett förtroende för elever och för att undvika en onaturlig situation. Eleverna som deltagit i denna studie är bekanta med observatören sedan tidigare och skulle troligen uppleva situationen som konstig om denna enbart satt vid sidan av och antecknade.
Deltagarobservationer gör att forskaren kan vara en i mängden och därigenom förstå attityder och hur informanterna talar till varandra (Hartman, 1998). Det är viktigt att observatören noggrant antecknar det som observeras, inte bara det som sägs, utan även kroppsspråk informanterna emellan.
Observationerna består av två delar. Dels de observationer som gjordes när eleverna hade musik på schemat och dels de observationer som gjordes när eleverna hade ämnet svenska som andraspråk. Att det blev två typer av deltagandeobservationer beror på att musik enbart var schemalagd en timme i veckan och eleverna behöver mer tid för att verkligen arbeta med sångerna/ramsorna. När observationer genomförs kan dessa göras på olika sätt, omedelbar dokumentation, anteckningsblock eller i efterhand skrivna noteringar (Arvidsson, 2001).
Observationerna gjorda för denna uppsats har antecknats i samband med observation och även i efterhand. När dessa sedermera presenteras längre fram i resultatavsnittet är det ett urval av samtliga observationer. Observationsmaterialet innehåller vissa värderingar som skrivits in i direkt anslutning till det observerade och är därmed en del av observationen och ska inte uppfattas som en del av diskussionsmaterialet.
9
Observationsmaterialet måste presenteras på ett sådant sätt att det blir tillgängligt för läsare (Patel & Davidson, 2003). Faktiska anteckningar av det som sker tillsammans med analys av observationerna, måste varvas för att läsaren ska kunna bilda sig en egen uppfattning.
Observationerna tillsammans med inspelningarna utgör en helhet, för att illustrera sångens inverkan på eleverna. Man brukar tala om internala relationer – de olika delarna förutsätter varandra och bildar en helhet. Inspelningarna och observationerna svarar för att förklara och analysera syftet i uppsatsen.
4.1.2. Inspelningar
Inspelningar skedde vid två olika tillfällen. Första tillfället skedde innan ”projektet” mellan musik och svenska som andraspråk hade påbörjats och det bestod av att eleverna fick läsa in 13 ord/fraser (Se bilaga 1). Anledningen till att det blev ord eller korta fraser var svårigheten att transkribera (med hjälp av IPA-systemet) längre stycken och att det skulle ha blivit mer ansträngt för eleverna. Prosodi finns inte bara i längre yttranden utan även i enstaka ord, så kallad ordbetoning (Engstrand, 2007). Därmed går det även att studera andraspråksinlärares enstaka yttranden. Innan inspelningen startade fick eleven läsa igenom orden. Efter fyra observerade musiktillfällen fick eleverna läsa in de 13 orden igen. Ett urval av det inlästa materialet kommer att finnas med i resultatkapitlet. Anledningen till att enbart ett urval kommer att finnas med är bristen på utrymme i uppsatsen. Det är en del av avgränsningen i arbetet. Eleverna blev inte informerade om när inspelningstillfällena skulle äga rum – detta för att de skulle bli mindre nervösa och för att de inte skulle kunna förbereda sig hemma (särskilt inför inspelning nummer två – för om de kunde minnas orden kunde de även träna hemma).
4.2. Urval av informanter
Val av informanter vid en kvalitativ undersökning är viktig. Kvalitativa undersökningar till skillnad från kvantitativa undersökningar undersöker betydligt färre individer eller platser, detta för att kunna tränga in på djupet hos informanterna (Hartman, 1998). Denna uppsats använder sig av ett så kallat bekvämlighetsurval. Detta innebär att informanterna var kända före undersökningens början. Detta kan vara en fördel, men även en nackdel. Fördelen ligger i att informanterna blir mindre nervösa och kan agera mer naturligt, nackdelen är att forskaren i sin analys har så kallad tyst kunskap om informanterna som inte kommer fram i uppsatsen och därmed påverkar analysen och resultatet.
Deltagarna i denna uppsats består av fem individer som har sitt ursprung i Afghanistan (två elever), Somalia (två elever) och Sudan (en elev). De har bott i Sverige mellan fyra och tio månader och samtliga studerar på språkintroduktionen i en kommun i Västerbotten. De är i åldrarna 16-18 år. De har för avsikt att avsluta Språkintroduktionen så snart som möjligt för att senare kunna påbörja en gymnasieutbildning. Fyra vill studera på ett yrkesförberedande program och en vill studera på ett universitetsförberedande program. Samtliga elever har permanent uppehållstillstånd och måste därmed inte hantera den stress som kan uppstå i en asylprocess. En av informanterna har dari som modersmål, en pastho, två somali och en arabiska. Tre av eleverna har bristfällig skolgång från sina tidigare bostadsländer (två var analfabeter när de först kom till skolan i Sverige), de resterande har studerat i cirka åtta år i någon skolform (ej koranskola).
10 4.3. Sånger och ramsor
Sångerna till denna uppsats valdes tillsammans med musikläraren. Valet föll på Vreeswijks visa ”Jag hade en gång en båt” och en annan visa som heter ”Den som inte sjunger med i denna sång” (se bilaga 2 för kompletta vistexter). Textmässigt är dessa relativt svåra sånger.
Många nya ord och abstrakta begrepp som informanterna måste tolka och förstå.
Informanterna arbetade oftast med dessa förklaringar under sva-lektionerna. Anledningen till att valet föll på ”Den som inte sjunger med i denna sång” var att musikläraren tyckte att det var en rolig sång (och det kan ibland vara nog så viktigt). Tyvärr startade arbetet en vecka för sent vilket innebar att arbetet med de två valda sångtexterna inte sträckte sig mer än två veckor – på musiklektionerna, men på sva-lektionerna fortsatte arbetet. Sångerna byttes därefter ut till ”Tomtarnas julnatt” som även den har en svår sångtext.
Ramsorna valdes ut med tanke på svårighetsgrad och nyttighet. En av de ramsor som användes flitigast under denna period var Pelle Plutt (se bilaga 2 för ramsor). Pelle Plutt valdes ut för att eleverna skulle träna på att läsa/tala rytmiskt. En annan ramsa blev månadsramsan, som valdes ut med tanke på nyttighet. Den tredje ramsan var en räkneramsa för att tala om deras erfarenheter på respektive modersmål (se bilaga 2). Ramsorna syftade även till att vi skulle tala om ord som rimmar, som också förkom i visorna de sjöng på musiklektionerna.
De ord som eleverna läste och som spelades in, utgick från visorna ”Jag hade en gång en båt”
och ”Den som inte sjunger med i denna sång”. Orden eleverna fick läsa in kommer inte alla från dessa två visor, men vokalljuden/konsonatljud är desamma som vissa av orden i sångerna. Ord/fraserna ”en såg”, ”jag rodde” och ”du är sann” finns med i uppsatsen, som exempel på informanternas läsning av orden. ”En såg” kopplas mot fonemet /o/ eftersom det förekommer i båda visorna bland annat i orden ”sång” och ”gång”. ”Jag rodde” kopplas konsonantlängden till ”jag trodde” som finns med i ”Jag hade en gång en båt”. ”Jag hade en gång en båt” tillåter informanten att vid upprepade tillfällen träna på ordet ”du”. Detta lilla ord kan vara mycket svårt för andraspråksinlärare att producera på rätt sätt (Engstrand, 2007).
Av den anledningen fanns frasen ”Du är sann” med i inläsningsmaterialet. Ordet sann förekommer dessutom i ”Jag hade en gång en båt” men då lyder frasen ”Jag trodde att den var sann”.
4.4. IPA
IPA är det system som använts för att transkribera informanternas uttal av inläsningen av de tretton orden. För denna uppsats har Engstrands tolkning av IPA använts. Systemet kallas för IPA-alfabetet och systemet har särskilda tecken för särskilda ljud (Engstrand, 2007). Det finns alltså regler kring vilka tecken som ska representera vilka ljud. Det är inte alltid som tecknet överensstämmer med det förväntade ljudvärdet, till exempel sol skrivs som .
Ordbetoning och satsbetoning illustreras på följande sätt (solig) där den lilla apostrofen före /s/ visar var betoning i normalfallet placeras. Ord kan ha två betoningar, huvudbetoning och bibetoning, men i denna uppsats ligger fokus på huvudbetoning.
4.5. Vetenskapligt förhållningssätt och bearbetning
Det vetenskapliga förhållningssätt som ligger till grund för denna uppsats är en så kallad Grounded Theory (Patel &Davidson, 2003). Grounded Theory innebär att forskaren utgår från empirin som ska studeras och anpassar sin forskningsfråga och metod allt eftersom arbetet
11
fortskrider. Målet är att skapa en lokal teori som är anpassad till en specifik forskning.
Förhållningssättet i Grounded Theory är ett resultat av att stora övergripande teorier länge fått råda inom vetenskapen och att kritiker till detta hävdat risk för utarmning eftersom syftet i forskningen kunde bli att enbart verifiera de redan befintliga teorierna.
Den vetenskapliga ansats som används vid observationerna och som motiverar observationerna är etnometodologi. Etnometodologi handlar om att studera människor i sin vardag, hur de är och handlar, vad de säger eller inte säger (Hartman, 1998).
Det insamlade materialet har transkriberats – från observation till text och från ljudinspelningar till text (IPA-text). Därefter har texterna analyserats utifrån tidigare forskning för att studera sångens påverkan. Ljudinspelningarna har avlyssnats vid upprepade tillfällen för att noggrant kunna transkribera dessa enligt IPA och för att kunna dokumentera eventuella förändringar i uttal hos informanterna. Svårigheten i bearbetning av material av detta slag är framförallt att transkriberingen är subjektiv eftersom uttal i sig är subjektivt.
4.6. Avgränsning och reliabilitet
Uppsatsen är avgränsad att studera hur språkinlärningen utvecklar sig under sångens inflytande i ett andraspråksperspektiv. Enligt Linnarud kan det vara en fördel att vara tydligt avgränsad (Linnarud, 1993). Fördelen ligger i att forskaren lättare kan komma fram till slutsatser och slipper förklara hela inlärningsprocessen vid en tydlig avgränsning. Dock kan det ligga en nackdel i fördelen, nämligen den att delar av den komplexa processen som språkinlärning är går förlorad.
Fokus ligger på andraspråksinlärning, men då Kjellin (2002) hävdar likheter med förstaspråkinlärning finns även detta perspektiv med i relation till sånger och ramsor. I teoriavsnittet finner läsaren en beskrivning av de rön som forskare och verksamma pedagoger nått inom första- och andraspråksinlärning i relation till sånger och ramsor.
Denna uppsats hävdar ingen ny och revolutionerande upptäckt, snarare är den ytterligare ett inlägg om sångens och ramsans funktion vid andraspråksinlärning kopplat till uttalsundervisning. De allra flesta pedagoger som idag använder sig av sånger och ramsor som en medveten metod gör så för att elevernas uttal ska bli bättre (Persson, 2011).
Reliabiliteten är relativt säkerställd i och med att informanterna deltagit både i konstgjorda situationer i form av inspelningar och både en något mer naturlig miljö vid observation. Det ligger även viss reliabilitet i att informanterna spelats in, även om avlyssningen ytterst är subjektiv. Informanterna blev heller inte informerade om när inspelningarna skulle äga rum, för att förhindra att de tränade på orden (inför andra inspelningen) hemma. Vad som därefter kan klassas som rätt uttal eller gott uttal beror av åhörarens förkunskaper och vana av att lyssna på andraspråksinlärare.
4.7. Invändningar mot metod
Kvalitativa metoder brukar generera visst motstånd framförallt från forskare som använder sig av kvantitativa forskningsmetoder (Kvale, 1997). Detta kan bero på att den kunskap som en kvalitativ undersökning genererar har svårt att vinna objektiv sanning. Den objektiva kunskapen ställs ofta mot den subjektiva. Objektivismens förespråkare menar att det finns en absolut oberoende sanning och denna kan forskaren finna. Relativisterna däremot hävdar att synen på verklighet och kunskap är just relativ och måste tolkas utifrån detta perspektiv.
12
Ansatsen kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod har båda kunskaper att förmedla, men på olika sätt, och därför har de lika stort sanningsvärde.
Kvalitativa undersökningar brottas ständigt med funderingar kring hur mycket forskaren kan/ska/får påverka sitt studieobjekt (Linnarud, 1993). Är det den naturliga verkligheten som ska observeras eller ska de som observeras få en specifik uppgift? När observatören går in i ett klassrum för att studera elever/beteenden eller annat är det oundvikligt att denna påverkar det som ska studeras. Om forskaren enbart ska behandla material som naturligt uppstår i klassrummet skulle ett sådant projekt behöva sträcka sig över mycket lång tid och det skulle därmed betyda att vi idag hade mycket lite kunskap om just språkinlärning.
4.8. Etik och reflexivitet
Forskningsetik är ett område där synen på objekten som ska studeras förändrats över tid. Det hände ibland att forskare på 1960-talet placerade ut mikrofoner under bänkarna för att studera viss språkutveckling, men i dag är detta förbjudet (Linnarud, 1993). Idag ska forskare ta hänsyn till informanternas integritet och säkerställa deras anonymitet (när så önskas).
Informanterna i denna uppsats har blivit tillfrågade och informerade om syftet med arbetet.
De har därefter accepterat deltagande och även informerats om att de blir avidentifierade i uppsatsen. Eftersom uppsatsen har ett begränsat antal informanter har inte orten för studien specificerats mer än att vara i Västerbotten, detta för att ytterligare säkerställa att informanternas identiteter förblir skyddade.
Reflexiviteten i ett forskningsarbete är viktigt att diskutera och medvetandegöra – även för läsaren. Reflexivitet innebär att diskutera källmaterialets tillkomst och forskarens påverkan av materialet. Observatören eller etnologen påverkar det som observeras och det kan påverka resultatet av materialet (Arvidsson, 2001). Men verkligheten blir alltid den människan väljer att skapa och så även i detta fall. Det är dock viktigt för forskaren att ha detta i beaktande vid analys av insamlat material. Uppsatsens källmaterial är av en viss sort eftersom observatören/den som analyserat det inspelade materialet känner informanterna sedan fem månader. Fördelen med denna situation är att en ”naturligare” undersökningssituation är möjlig och den är även mer vardagsnära.
13