Metod

4.1 Metodval

En central del i vårt arbete har varit att undersöka vilket eller vilka perspektiv grundarna utgått från i utformningen av de olika antimobbningsprogrammen. Syftet med arbetet har även varit att se på vilka grunder tre skolor valt ut sina antimobbningsprogram samt vilken relation det är mellan vad skolorna gör i arbetet mot mobbning och det antimobbningsprogrammen förespråkar. Med detta syfte som utgångspunkt har vi varit deltagande observatörer under möte med trygghetsteam samt intervjuat.

Detta examensarbete har en kvalitativ ansats och bygger på kvalitativa intervjuer. Vi finner denna metod mest lämpad för vår studie då vi vill angripa ämnet på djupet och inte på

bredden. Det finns olika metoder att använda sig av i genomförandet av en kvalitativ studie t.ex. observationer, enkäter och/eller intervjuer(Repstad 2009).Vidare finns olika typer av intervjuer, beroende på vilket syftet är med intervjun kan man vara mer eller mindre

strukturerad. Vid en ostrukturerad intervju ställs frågor till informanten där de får svara fritt. Fördelen med denna form kan enligt oss vara att mer information framkommer då

informanten inte känner sig stressad inför nästkommande fråga. En nackdel kan vara att onödig information som inte är av relevans för studien kan komma fram. En strukturerad intervju är genomarbetad i detalj där intervjuaren ställer frågorna i en ordningsföljd och inga följdfrågor ställs. En nackdel med en strukturerad intervju kan vara att intervjuaren inte får tillräcklig information då informanten kanske inte utvecklar sina svar tillräckligt. En fördel med en strukturerad form kan vara om intervjun är relativt kort och sker via mejl eller telefon. Vår undersökning är en så kallad semi- eller halvstrukturerad intervju då vi utgick från fasta intervjufrågor, vilka bidrog till följdfrågor (Eliasson 2010) och (Lantz 2009). Pål Repstad (2009) menar att en lyckad intervju påminner om ett vardagligt, förstående och stödjande samtal. Innehåller intervjusituationen dessa tre ingredienser har man de förutsättningar som behövs för en lyckad intervju. Under våra intervjuer kändes det som ett vardagligt samtal då informanterna fick oss att känna kollegial samhörighet och de fasta intervjufrågorna bidrog till ett öppet berättande. Beroende på vilket ämne som behandlas bör intervjuaren tänka på vilken intervjuform som passar bäst utifrån ämnets komplexitet.

4.2 Urval

Vårt urval av informanter dvs. rektor, representant från trygghetsteam samt trygghetsteamet är rimligt då informanterna besitter djupare kunskap om det ämne vår studie belyser.

Trygghetsteamet är en grupp frivilliga som kan bestå av pedagoger, skolsköterska,

specialpedagog, rektor osv. vilka behandlar frågor gällande mobbning. Gruppen träffas ca 1-2 gånger per månad. Valet att intervjua rektor var för oss en självklarhet då rektor är den högst uppsatta personen inom skolan och har insikt över hela verksamheten. Även om rektorn inte sitter med i trygghetsteamet har denne vetskap om de beslut som fattas och de fall som tas upp. En nackdel med att ha rektor som informant skulle kunna vara att denne är skolans ansikte utåt och relevant samt viktig information kan undanhållas. Vidare valde vi att

intervjua tre representanter från tre olika trygghetsteam eftersom de har en viktig roll i arbetet mot mobbning. Vi kan inte finna någon nackdel med att intervju dessa då de är

nyckelpersoner i mobbningsarbetet på skolorna. Att observera ett möte med trygghetsteamen var till en början aktuellt eftersom även de har en högst väsentlig roll i arbetet.

Vi hade som utgångspunkt att undersöka tre olika skolor vilka använder sig av olika antimobbningsprogram. Vi valde ut skolor genom att studera deras likabehandlingsplaner för att finna tre skolor som använder sig av olika antimobbningsprogram. För att underlätta vårt arbete valde vi skolor inom en och samma kommun. Då rektor är den högst uppsatte inom skolans verksamhet valde vi att mejla rektorerna på de skolor vi ansåg vara mest lämpade för vår undersökning. De rektorer som svarade först och ville ta emot oss valde vi att besöka. Det var svårt att få respons från vissa rektorer och Heléne Thomsson (2002) kallar detta för tillgänglighet då vissa informanter är lättare att nå och andra svårare. Vissa rektorer var redan aktivt deltagande inom trygghetsteamet, men på de skolor där rektorerna inte var aktiva fick vi även ta kontakt med den ansvarige för trygghetsteamet, även detta skedde via mejl. En nackdel med att kontakta skolorna via mejl är att det kan vara lite opersonligt, dock föll det oss naturligt att mejla då rektor är en upptagen person och av egen erfarenhet vet vi att de är svåra att nå. När kontakt etablerades skedde korrespondensen även via telefon.

Med tanke på de antimobbningsprogram de tre skolorna använder sig av har vi valt att lägga fokus på Farstametoden, SET- social och emotionell träning, SEL- socio- emotionellt lärande, och Österholmsmodellen samt några övriga metoder. Vi har även valt att presentera

Olweusprogrammet då de flesta antimobbningsprogram grundar sig i Olweus tidigare forskning.

4.3 Etiska överväganden

Det finns fyra kriterier för etiska principer från vetenskapsrådet forskaren bör ta hänsyn till i sin undersökning. Dessa har varit vägledande för oss i vårt arbete.

 Information- individer som deltar i undersökningen skall känna till syftet med undersökningen samt att deras medverkan är frivillig.

 Konfidentialitet- de uppgifter respondenten lämnar skall behandlas med sekretess på ett betryggande sätt. Med hänsyn till detta har vi valt att använda oss av fiktiva namn i vår samanställning.

 Nyttjande- insamlade uppgifter om enskilda individer används endast för forskningens ändamål och kommer kasseras i samband med uppsatsens godkännande.

 Samtycke- skall erhållas av informanten och undersökningsdeltagaren. Vid intervju eller observation av elever som är under 15 år skall tillstånd sökas hos vårdnadshavare

(www.codex.vr.se).

4.4 Tillvägagångssätt

Inför vårt besök på samtliga skolor var vi pålästa om vilka antimobbningsprogram varje skola använde sig av. Innan konstruerandet av våra intervjufrågor utgick vi från några av Thomssons (2002) punkter gällande vad intervjuaren bör tänka på innan genomförandet av sin intervju. Framförallt har vi fokuserat på intresse och tidigare kunskaper då en utav oss gått kursen Fenomenet mobbning- trakasserier, kränkningar och diskriminering. Vidare har vi båda kommit i kontakt med ämnet när vi arbetet inom skolans verksamhet samt under vår verksamhetsförlagda utbildning. Ytterligare har vi lagt fokus på hur undersökningen skall utformas? Ska vi ha färdigformulerade frågor eller se till informanternas öppna berättande. I utformningen av våra intervjufrågor har vi ställt oss frågan, vad skall undersökas? Detta var till en början svårt då vi hade vissa problem att konkretisera oss inom ämnet. Gällande datainsamlingsmetod bestämde vi oss till en början att kombinera intervjuer med deltagande observationer, något som ändrades under arbetets gång då observationer inte längre var av

relevans för uppsatsens syfte och frågeställningar. Vi medverkade och observerade under ett möte med ett trygghetsteam, dock kommer inte någon information presenteras med hänsyn till ovan nämnda. För att få ytterligare inspiration till intervjufrågor och sammanställning av material har vi även tagit del av tidigare studenters c-uppsatser samt avhandlingar.

Efter att ha tagit del av Annika Eliasson (2010), Annika Lantz (2007), Repstad (2009) och Thomsson (2002) valde vi att ha en halvstrukturerad intervju för att få fram så mycket information som möjligt. Frågorna till informanterna var formulerade så de skulle täcka ett övergripande område kopplat till syfte och frågeställningar, men även frågor som skulle skapa en informationsgivande atmosfär (se intervjufrågor bilaga 1 och 2).

En följdfråga växte fram under arbetets gång och mejlades ut till samtliga rektorer, vilken lyder:

- På vilka grunder har Ni valt Ert/Era antimobbningsprogram? Kan ni förtydliga detta! Stadsskolan dvs. den första skolan vi ämnade besöka önskade ett underlag för intervjufrågor innan vårt första möte. Detta kan man enligt Repstad (2009) förstå som att informanterna vill aktualisera vilken roll de och forskaren har. Vidare menar Repstad att det underlättar ett tidspressat möte då informanterna är förberedda och ytterligare information kan komma fram. Det visade sig att Stadsskolan var väl förberedda inför vårt besök därför valde vi att även mejla intervjufrågorna till informanterna på de övriga skolorna. Vårt val att mejla

intervjufrågorna innan vårt besök på skolorna kan vara en nackdel eftersom informanternas svar på frågorna kan vara en förskönad version av verkligheten. Vidare kanske svaren inte kommer spontant då informanterna fått tid att tänka över och formulera sina svar väl. Det första besöket ägde rum på Stadsskolan då trygghetsteamet hade sitt möte och vår intervju med representant från teamet utfördes. Intervju med rektor ägde rum följande

morgon. Observationen och intervjuerna ägde rum i skolans konferensrum. Vårt andra besök var på Lantskolan då vi intervjuade rektor samt representant från trygghetsteamet som ägde rum på rektorsexpeditionen. Skogsskolan besöktes för intervju med rektor som även är representant från trygghetsteamet. Intervjun ägde rum i ett av skolans grupp/lärarrum. Vi kan varken finna fördelar eller nackdelar där observationen samt intervjuerna ägde rum. Detta är

inte av relevans för vår undersökning. Hade vi däremot intervjuat elever kanske val av lokal hade varit av större betydelse.

Vi var två som intervjuade och turades om att ställa frågor till informanterna, båda förde anteckningar i form av stödord. En nackdel med detta kan vara att den ena inte hinner anteckna klart innan nästa fråga ställs. Fördelen med att vara två som intervjuar är att mer information kan tas tillvara då vi uppfattar och noterar olika saker. Den främsta fördelen med att vara två är att efter intervjun kan man enligt Repstad (2009) föra diskussion, samt tolka olika uppfattningar och intryck. En nackdel Repstad nämner vid en intervju då man är två eller flera som intervjuar är att informanten kan uppleva sig vara i underläge. Det var ett medvetet val att inte spela in intervjuerna efter att ha tagit del av Eliasson (2010), Lantz (2007), Repstad (2009) och Thomsson (2002) och deras resonemang att informanterna kan uppleva inspelningen som obehaglig och känner press att formulera sig väl.

Enligt Repstad (2009) skall tilliten vara etablerad innan man börjar ställa allt för närgående frågor dessutom skall intervjuaren ha i beaktande om samtalet behandlar olika beteenden. Repstad påstår även att det bidrar till en positiv social relation till informanten om samtalet inleds med ”småprat”. Detta var högst väsentligt för oss då vi belyser ämnet mobbning som kan vara av känslig karaktär. Vid besöket på Lantskolan hade en av oss med sig sin nyfödda son vilket bidrog till ett positivt bemötande samt en lättsam stämning. En nackdel i denna situation var att ibland kunde endast en av oss anteckna. Vidare var de första intervjufrågorna inte helt aktuella med tanke på vårt syfte och våra frågeställningar. Dessa var endast inledande frågor för att skapa en positiv relation samt vinna tillit hos informanten. Efter samtliga

intervjuer utvärderade, diskuterade och sammanställde vi informationen som framkommit.

4.5 Metoddiskussion

Kontakten från Lantskolan var bristande i vissa avseenden, detta kan ha bidragit till forskningseffekt då vi till viss del hade förutfattade meningar om skolan innan vårt besök. Hade inte kontakten varit bristande hade vi kommit dit med en mer positiv inställning. När besöket på skolan ägde rum blev vi däremot positivt bemötta vilket genast ändrade vår inställning och vi kände oss välkomna. Vidare medverkade representanten från

trygghetsteamet vid intervjun med rektorn vilket vi inte var förberedda på, då denna intervju skulle äga rum vid ett senare tillfälle. Även detta kan ha bidragit till en forskningseffekt

eftersom vi inte var helt förberedda. Situationen löste sig tack vare att vi även hade dessa intervjufrågor med oss. Däremot fann vi det svårt att bena ut vem som sa vad av

informanterna vilket gjorde det lite problematiskt i vår sammanställning av materialet. Under sammanställningen av det empiriska materialet önskar vi att vi använt oss av i stort sett samma frågor till rektor och representant från trygghetsteamet. Eventuellt skulle detta kunnat bidra till att mer betydelsefull information framkommit. En orsak till att våra intervjufrågor blev så pass olika till informanterna var att intervjuerna på Stadsskolan och observationen utfördes tidigt i uppsatsarbetet. Detta för att Stadsskolan inte kunde ta emot oss vid ett senare tillfälle då möte med trygghetsteamet var bortom ramen för vår tidsperiod. I efterhand kan vi konstatera att vi inte var tillräckligt förberedda för en intervju då vi hade svårt att konkretisera oss i ämnet och det faktum att våra frågeställningar hann arbetas om. Den information vi däremot fick har varit till stor hjälp i vårt sammanställande.Om vi skulle utföra studien igen skulle vi vänta med intervjuerna på Stadsskolan tills vi var helt färdiga med syfte, frågeställningar samt hela bakgrunden. I efterhand vid mån av tid skulle vi även valt att utföra elevintervjuer för att undersöka hur eleverna uppfattar arbetet med mobbning på skolan samt om de vet innebörden av de olika antimobbningsprogrammen.