ÖREBRO UNIVERSITET
Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap
Huvudområde: pedagogik
_______________________________________________________________
Fenomenet mobbning
Relationen mellan olika perspektiv, antimobbningsprogram och praktik
Hanna Norberg & Sara Nordström
Pedagogik med didaktisk inriktning C, III
Examensarbete, 15 högskolepoäng
Höstterminen 2010
__________________________________________________________________________________
Sammanfattning
Det finns olika förklaringar till att mobbning uppstår och därför olika uppfattningar om hur problematiken skall hanteras. Samtidigt råder det oenighet om mobbning och dess definition,
vilket gör det angeläget att undersöka relationen mellan olika perspektiv,
antimobbningsprogram och praktik. I arbetet mot mobbning finns 21 antimobbningsprogram utformade samt övriga metoder. Vår studie grundar sig i att se förhållandet mellan hur tre skolor uppfattar sitt arbete mot mobbning relaterat till vad antimobbningsprogrammen och metoderna förespråkar.
Vår undersökning lyfter sex olika antimobbningsprogram och tre metoder i arbetet mot mobbning. De program och metoder vi presenterar är valda utifrån vad skolorna i vår undersökning använder sig av. Studien är kvalitativ och bygger på tidigare forskning samt intervjuer av halvstrukturerad karaktär. Till vår undersökning har vi tagit hjälp av tre rektorer samt tre representanter från tre olika trygghetsteam. Valet av informanter är rimligt då de besitter den kunskap vårt ämne belyser inom skolans verksamhet.
Relationen mellan perspektiv och antimobbningsprogram visar att programmen utgår från ett eller flera perspektiv. Relationen mellan antimobbningsprogram och skolans verksamhet visar att skolor kombinerar förebyggande och åtgärdande metoder från olika
antimobbningsprogram i strid mot grundarnas ideologi.
Nyckelbegrepp: Mobbning, förtryckare, utsatt, relation, perspektiv, antimobbningsprogram, skola.
Förord
Vi vill tacka vår handledare Christer Håkanson för ett bra handledande under denna c-uppsats. Framförallt vill vi tacka våra familjer för ert stöd, utan er hade det inte gått.
Hanna Norberg & Sara Nordström Örebro, 2010
Så lätt att vara blomma på ljuvaste sommaräng. Slippa att ligga och gråta
var kväll i sin säng. Så lätt att vara blomma bara vagga lätt för vind. Slippa hårda slag på rosig kind.
Så lätt att vara blomma. Bara knoppa och slå ut. Slippa genomlida livet ensam
till dess svarta slut… Flicka 14 år.
(citerat i Gunnar Höistad 2001, s 72).
Innehållsförteckning
Sammanfattning...
Förord...
1. Inledning...1
1.1 Syfte...2
1.2 Frågeställningar...2
1.3Disposition...2
2. Bakgrund...3
2.1 Kränkande behandling, ett samlingsbegrepp...3
2.2 Definition av mobbning...4
2.3 Summering av kränkande behandling och definition av mobbning...6
2.4 Skollagen och skolans styrdokument om mobbning, diskriminering och kränkande behandling. 6 3. Tidigare forskning...7
3.1 Olika perspektiv på mobbningsproblematiken...7
3.1.1 Individualpsykologiskt perspektiv...7
3.1.2 Relationella perspektiv...9
3.1.3 Socialpsykologiskt perspektiv...10
3.1.4 Sociokulturellt perspektiv...12
3.1.5 Maktteoretiskt perspektiv...13
3.1.6 Summering av samtliga perspektiv...14
3.2 Antimobbningsprogram...16
3.2.1 Farstametoden...17
3.2.2 Olweusprogrammet...18
3.2.3 SET- Social och emotionell träning...20
3.2.4 SEL- socio- emotionellt lärande...21
3.2.5 Österholmsmodellen...22
3.2.6 Friends- kamratstödjare...23
3.2.8 Gruppen som grogrund...24
3.2.9 Lika värde, lika villkor...25
3.3 Resultat av antimobbningsprogrammens kopplingar till perspektiven...25
4. Metod...28 4.1 Metodval...28 4.2 Urval...29 4.3 Etiska överväganden...30 4.4 Tillvägagångssätt...31 4.5 Metoddiskussion...33
5. Presentation av intervjuer på tre olika skolor...34
5.1 Intervju med Anton, rektor på Stadsskolan...34
5.2 Intervju med Alva, representant för trygghetsteamet på Stadsskolan...35
5.3 Intervju med rektor Anna och Alfons, representant för trygghetsteamet på Lantskolan...37
5.4 Intervju med Albin, rektor som även är representant för trygghetsteamet på Skogsskolan...38
5.5 Resultatanalys av intervjumaterial...40
6. Avslutande diskussion och reflektion...42
7. Förslag på vidare forskning...44
Referenslista...45
Bilagor...49
Bilaga 1. Intervju med Rektor...49
Bilaga 2. Intervju med representant från trygghetsteam...51
1. Inledning
I sociala mänskliga interaktioner kan man anta att fenomenet mobbning alltid har funnits och troligtvis alltid kommer att finnas. Först på 1970- talet uppmärksammades fenomenet i
Sverige av läkaren Peter-Paul Heineman som då myntade begreppet mobbing eller mobbning (Ljungström 2003). Ytterligare en pionjär inom ”mobbningsvärlden” är Dan Olweus då hans vetenskapliga undersökning om mobbning betraktas som den första i världen (Skolverket 2009).
Det finns delade meningar om hur mobbning inom skolans verksamhet kan förklaras och
därmed olika uppfattningar om hur problemet skall hanteras. Detta gör det angeläget att undersöka mobbning ur olika perspektiv samt se vilka förklaringar som kan tänkas ligga till grund för att mobbning uppstår och vidmakthålls. Vi har valt att fördjupa vår förståelse inom ett individualpsykologiskt perspektiv, relationella perspektiv, socialpsykologiskt perspektiv, sociokulturellt perspektiv samt ett maktteoretiskt perspektiv. Dessa perspektiv har vi valt för att söka förklaringar och angripa ämnet från olika håll dessutom går de olika perspektiven in i varandra. Om mobbningsproblematiken endast ses ur ett perspektiv riktas uppmärksamheten endast mot vissa företeelser vilket kan bidra till att andra aspekter förbises (von Wright 2003). Det finns olika utvecklade och prövade modeller för att förebygga mobbning, vilken metod som är bäst att använda sig av beror på specifika orsaker i varje enskilt mobbningsfall. Skolan bör därför ha en hypotes om vilken orsak som kan tänkas ligga bakom för att tillämpa rätt metod samt använda olika strategier. Mobbning är inte ett enhetligt fenomen med en allmän förklaring, dessutom går de olika förklaringarna in i varandra vilket innebär att flera orsaker samverkar. För att verksamheten skall kunna anpassa lämpliga åtgärder måste analyser göras utifrån varje enskild mobbningssituation (Granström 2009).
Myndigheten för skolutveckling fick 2003 i uppdrag av regeringen att kartlägga och granska utvärderingar av de 21 program (i Sverige) som finns utformade i arbetet mot mobbning. Syftet med uppdraget var att ge skolor den kunskap de behöver för att kunna utveckla sitt arbete med mobbningsproblematiken samt välja ett antimobbningsprogram som har en vetenskaplig önskvärd effekt. Tomas Matti som utförde uppdraget rapporterar att det finns förhållandevis lite vetskap och råder brister gällande utvärderingar av programmen och dess effekter (Myndigheten för skolutveckling 2003). Oroväckande kritik har även riktats mot vissa av antimobbningsprogrammen i tv-produktionen Skolfront.
Beroende på vilken definition samt vilket perspektiv skolan utgår från i mobbningsarbetet använder de sig av ett eller flera antimobbningsprogram samt metoder, men vet vi om de i själva verket fungerar?
Efter att ha vistats i skolans verksamhet genom vikariat och verksamhetsförlagd utbildning finner vi vår kunskap om mobbning bristande då lärarutbildningen inte har ämnet som en obligatorisk del. För oss är det angeläget att anskaffa ytterligare kunskap inom detta komplexa ämne för att underlätta vårt framtida yrke inom lärarprofessionen.
1.1 Syfte
Vi vill se relationen mellan antimobbningsprogram, metoder och vad tre olika skolor arbetar med för att förebygga och åtgärda mobbning. Detta gör det även intressant att se vad som karakteriserar de olika aktörerna i en mobbningssituation.
1.2 Frågeställningar
1. Vilket perspektiv har grundarna till de olika antimobbningsprogrammen utgått från i utformningen?
2. På vilka grunder har skolorna enligt deras uppfattning valt sina antimobbningsprogram och metoder?
3. Hur uppfattar skolorna sitt arbete mot mobbning relaterat till antimobbningsprogrammen och metoderna?
1.3Disposition
I kapitlet inledning beskrivs det ämne vi valt att belysa samt egna erfarenheter synliggörs. Vidare i inledningen presenteras vårt syfte med uppsatsen och våra tre frågeställningar. Nästa kapitel är uppsatsens bakgrund där samlingsbegreppet kränkande behandling och definition av mobbning presenteras. Vidare har uppsatsen en kortare redogörelse för skollagen och skolans styrdokument gällande mobbning, diskriminering och kränkande behandling. Vi har valt att använda den icke reviderade läroplansversionen Lpo 94 där fenomenet mobbning lever kvar. I den nya versionen av Lpo 94 har man bytt ut begreppet mobbning till
Under kapitlet tidigare forskning redogör vi för ett urval av olika perspektiv på mobbning samt ett urval av antimobbningsprogram och metoder. Detta är vår första empiri del där vi avslutar med att besvara vår första frågeställning.
I kapitlet metod skriver vi om vårt val av metod, urval av informanter, några etiska överväganden samt hur vi gått till väga i vår undersökning. Kapitlet avslutas med en metoddiskussion.
Under kapitel 8 kommer ytterligare en empiri del där vi besvarar våra två sista
frågeställningar med hjälp av intervjuer på tre olika skolor. Kapitlet avslutas med en analys. Nästföljande kapitel presenterar en avlutande diskussion om fenomenet mobbning,
relationen mellan olika perspektiv, antimobbningsprogram, metoder och praktik. Slutligen har vi förslag på vidare forskning.
Fokus i denna c-uppsats är framförallt mobbning mellan elever. Forskning visar på att mobbning mellan pedagoger och elever förekommer dock kommer vår studie inte att behandla detta område. Mobbningsproblematiken kan betraktas utifrån olika perspektiv. Vi vill klargöra varför ett genusperspektiv inte valts då vi inte vill göra någon skillnad mellan pojkar och flickor.
2. Bakgrund
2.1 Kränkande behandling, ett samlingsbegrepp
En del av skolans demokratiska uppdrag är att motverka alla former av kränkande
behandling. Begreppet kränkande behandling är ett samlingsbegrepp gällande olika typer av kränkningar. Gemensamt för alla former av kränkningar är att någon eller några individer kränker principen om ”alla människors lika värde”. Kränkningarna kan vara fysiska, verbala, psykiska, psykosociala och/eller textburna. I definitionen av kränkande behandling är
utgångspunkten den utsatte individens personliga upplevelse. Av omgivningen kan en handling ses som kränkande, men inte av den utsatte vilket gör skillnaden mellan kränkande handling och kränkande behandling. Det är inte handlingen i sig som anses vara kränkande, utan om den uppfattas som kränkande av den utsatte. Om en handling uppfattas som
kränkande beror på situationen och bestäms av vem som kränker, var, när, hur samt varför den utsatte reagerar. Det finns olika former av kränkande handlingar, nedan presenteras kortfattat några begrepp (Myndigheten för skolutveckling 2003).
Diskriminering avser negativ särbehandling av en eller flera individer p.g.a. kön, ålder, social status, religion, sexuell läggning, funktionshinder och etnisk/nationell bakgrund. Dessa särbehandlingar missgynnar, kränker och/eller begränsar den utsatta individens frihet, rättighet och handlingsmöjlighet.
Sexuella trakasserier är kränkningar vilka anspelar på kön och sexualitet. Den
vanligaste formen inom denna kategori är verbala trakasserier t.ex. kvinnoförnedrande uttryck som kan anspela på kön och/eller den sexuella läggningen.
Homofobi anspelar på en individs sexuella läggning.
Rasism definieras som en föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet och anser sig ha rätt att förtrycka, förnedra, utnyttja samt kontrollera andra individer. Främlingsfientlighet avser känslor och attityder vilka sträcker sig från obehag till hat
gentemot en viss etnisk grupp.
Mobbning: Det finns gemensamma kännetecken som ringar in begreppet mobbning; upprepning, obalans i makt, individ eller grupp som förtryckare och olika konkreta uttryck (Myndigheten för skolutveckling 2003).
2.2 Definition av mobbning
Det råder oenighet om mobbning och dess definition, forskare definierar problemet på olika sätt (Myndigheten för skolutveckling 2003). Alla elever, föräldrar, pedagoger osv. har olika erfarenheter och olika kunskaper om mobbning. Personal inom skolans verksamhet bör ha en ömsesidig förståelse om fenomenet och dess definition för att underlätta utarbetningen av speciella åtgärder samt skapa gynnsamma förutsättningar i det kontinuerliga arbetet (Skolverket 2009).
Inom forskning om mobbning används begreppet mobbning som en samlingsbeteckning för olika beteenden vilka inte är önskvärda t.ex. utfrysning, våld, trakasserier, verbala hot,
retningar, ryktesspridning osv. (Eriksson m.fl. 2002). Författarna definierar mobbning när en individ blir utsatt för upprepade kränkande handlingar. Detta resonemang för även
[”Skolverket (2009)”]. Det råder delade meningar om hur många gånger en kränkande handling under en viss tidsperiod ska utföras för att det ska graderas som mobbning.
Mobbning ska pågå under en längre tid, handlingarna ska vara avsiktliga och kan vara orsakat av ett skadelystet motiv hos förtryckaren (Skolverket 2009).
Dan Olweus (2009) skriver att mobbning har varit ett aktuellt ämne under en längre tid och att mobbning kan gestaltas på olika sätt t.ex. fysiskt, verbalt och avsiktligt utesluta. Enligt Olweus är elever olika medvetna om hur den utsatte upplever mobbning, dock finns det en viss förståelse att beteendet kan ses som skadligt samt oönskat hos den utsatte. Björn Eriksson m.fl. (2002), Zelma Fors (1993), Arne Forsman (2003) och Olweus (2009) definierar
mobbning som asymmetriska maktförhållanden dvs. att den ena parten är psykiskt eller fysiskt svagare. Däremot betonar Olweus (2008) och Gunilla O. Björk (1999) att det inte rör sig om mobbning vid en konflikt eller aggressivt samspel mellan två jämnstarka individer. Olweus (2008) har framtagit tre kriterier för definitionen av mobbning vilka är: ondsint beteende, upprepande handlingar under en längre tid, personligt samspel där obalans i makt och styrka föreligger. Gunnar Höistad (2001) lyfter en annan form av mobbning vilket är den tysta mobbningen. Enligt Höistad är det den vanligaste och mest svårupptäckta formen. Det kan röra sig om att se insinuant på en annan individ, himla med ögonen, sucka, vända bort blicken osv. Peter- Paul Heinemans (1987) definition gällande mobbning skiljer sig från övriga forskare, med förklaringen att allt beteende från harmlöst småretande till aggressivt grupptryck kategoriseras som mobbning. Marie Bliding- Wrethander (2009) menar att då fokus främst ligger på den fysiska mobbningen åsidosätts den verbala mobbningen, det vill säga att inneslutning och uteslutning av elever emellan kan hamna i skymundan.
2.3 Summering av kränkande behandling och definition av mobbning
Det finns olika former av kränkande behandling- diskriminering, sexuella trakasserier, homofobi, rasism, främlingsfientlighet samt mobbning. Gemensamt för alla former är att de kränker principen om alla människors lika värde. Det råder oenighet om mobbning och dess definition (Skolverket 2009). Olweus (2009) menar att mobbning kan gestaltas på olika sätt, fysiskt, verbalt samt avsiktligt utesluta. Vidare menar Olweus, för att det skall graderas som
mobbning måste handlingarna vara upprepande, pågå under en längre tid i ett personligt samspel präglat av obalans i makt och styrka. Höistad (2001) problematiserar den tysta mobbningen vilken är den mest svårupptäckta.
2.4 Skollagen och skolans styrdokument om mobbning, diskriminering
och kränkande behandling.
Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn i kraft. I och med denna lag har elever fått ett stärkt skydd. Lagens
huvudsakliga syfte är att främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen innefattar direkt samt indirekt diskriminering och inom skolans verksamhet skall alla respekteras och ha samma rättigheter (Erdis 2010).
I skollagen står:
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan…
… aktivt motverka alla former av kränkande behandling så som mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1999:886)
(http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19851100.htm).
Skollagens ändamål skall främjas av kommunen på ett aktivt samt målinriktat sätt. Lagen innefattar fyra aktiva åtgärder: målinriktat arbete, likabehandlingsplanen, förebyggande och förhindrande av trakasserier och annan kränkande behandling (Erdis 2010). Vidare belyser Erdis att mobbning inte förekommer som brottsrubricering i någon lag. Däremot kan vissa handlingar dölja sig bakom andra brottsrubriceringar t.ex. örfilar och sparkar vilket kan klassas som misshandel eller vållande till kroppsskada.
I läroplanen står:
Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Lpo 94 s.5).
3. Tidigare forskning
3.1 Olika perspektiv på mobbningsproblematiken.
Det finns en mängd mer eller mindre vetenskapliga förklaringar till varför mobbning uppstår och vidmakthålls. Det har gjorts otaliga försök att synliggöra vilka mekanismer som kan ligga till grund för mobbningsproblematiken. Gällande vetenskapliga perspektiv på mobbning kan det dras skiljelinjer mellan forskning som fokuserar på den enskilde individen och forskning som utgår från mellanmänskliga relationer. Inom samtliga perspektiv vill forskare söka en förklaring och förståelse kring mobbningsproblematiken, men resultaten skiljer sig åt.
3.1.1 Individualpsykologiskt perspektiv
Det individualpsykologiska perspektivet har varit det dominerande sedan 1970-talet då Heineman belyste fenomenet och forskning kring mobbning påbörjades (Skolverket 2009). Espen Jerlang (2007) refererar Burrhus Frederic Skinners teori ”radikal behaviorism” där han studerar individers beteenden under strukturerade förhållanden med syfte att förklara samband mellan beteende och omgivning. Ett beteende enligt Skinner är orsakat av olika psykologiska fenomen t.ex. personlighet, psyke och medvetande. En Individ utvecklas genom handlingar i interaktion med sin omgivning. Robert Thornberg (2009) lyfter ett
individualpsykologiskt perspektiv på mobbning, där han menar att fenomenet uppstår och vidmakthålls mellan individer. I likhet med Olweus (2008) menar Thornberg att karaktärsdrag hos förtryckaren samt den utsatte kan ha betydelse i en mobbningssituation. Olweus (2008) lägger betoning på eventuella olikheter mellan elever som blir utsatta för mobbning och elever som förtrycker. En utgångspunkt i Olweus resonemang är huruvida elever lättare blir utsatta för mobbning på grund av yttre avvikelser som fetma, hårfärg osv. Thornberg (2009) refererar till flera olika studier där elever har en bristande tolerans för annorlundaskap vilket är främsta orsaken till mobbningens uppkomst och elevens utanförskap.
Typiska kännetecken hos en utsatt elev kan vara att de är mer osäkra, ängsliga försiktiga, känsliga, tystlåtna osv. än de övriga eleverna. Reaktionen vid angrepp är ofta att de gråter och/eller drar sig undan. Bristande självkänsla och självförtroende kan också vara typiska kännetecken samt att eleven känner sig dum, misslyckad, skamsen osv. Eleven kan ofta känna
sig ensam och övergiven i skolan (Olweus 2008). Olweus beskriver att den som förtrycker har vissa karaktärsdrag så som en positiv inställning till våld och en lägre grad av empati. Vidare kännetecknas en förtryckare av fysisk styrka, impulsivitet, låg frustrationsnivå, god verbal förmåga att ta sig ur olika situationer samt ett gott självförtroende. Drivkraften hos den som förtrycker är behovet av att ha en ledande position då denne blir tillfredsställd av att dominera över andra. Ytterligare menar Olweus att det främsta som karakteriserar en förtryckare är aggressivitet. Olweus nämner även att ärftliga faktorer kan ha betydelse för utvecklingen av ett aggressivt eller ängsligt beteende. Björk (1999) refererar till mobbningsforskaren Anatol Pikas som finner ett missnöje gällande Olweus resonemang om aggressivitet som främsta orsak till mobbningsproblematiken. Pikas menar istället att den främsta orsaken till att en elev blir mobbad är elevens yttre avvikelser. Olweus ser också till de yttre avvikelserna, men inte i samma utsträckning som Pikas. Helle HØiby (2004) menar att resonemanget om de yttre avvikelserna är en myt då hon menar att alla individer avviker fysiskt på ett eller annat sätt. Fors (2009) redogör för projektion vilket i psykologiska termer betyder att förtryckaren förlägger olika negativa känslor och beteenden de själva har på den utsatte. Efterhand kan den utsatte eleven börja förändra sin självbild och identifiera sig med det hon tillskrivs. Fors menar att projektiva identifikationer kan ses som ett fenomen vilket illustrerar
mobbningsproblematikens dynamik. En orsak till mobbning kan finnas hos förtryckaren och ha inlärnings psykologiska förklaringar dvs. förtryckarens beteende kan ses som en form av felinlärning, brister i utbildningen eller i uppfostran. Åtgärder utifrån denna förklaring kan vara att hitta metoder där eleven kan rätta till denna felinlärning (Granström 2009).
3.1.2 Relationella perspektiv
Rolf Holmqvist (2007) skriver att inom relationella perspektiv finns det flera förgreningar dvs. det finns inte endast ett perspektiv. De relationella perspektiven är en vidareutveckling av olika psykoanalytiska traditioner så som anknytningsteori, feministisk psykologi och
objektrelationsteori. Holmqvist menar att en viktig del av perspektivet är hur en individ relaterar och tolkar ett psykologiskt, kulturellt samt socialt sammanhang. Eftersom relationella perspektiv grundar sig i psykoanalytiska traditioner menar Holmqvist att
relationen är en central del där samspelet mellan aktörer kan studeras genom att tolka det som hörs samt syns. Vidare redogör Holmqvist för relationell kompetens vilket innebär att
individen skall kunna stå ut medkänslomässiga problem i sina relationer med andra och kunna acceptera missförstånd samt kunna diskutera dessa.
Olweus (2009) betonar vikten av att ställa sig frågan om de som förtrycker samt de utsatta eleverna fått en annan uppfostran än den generella? Tidiga barndomsupplevelser präglar en människas personlighet under hela livet. Förtryckaren kommer ofta från problematiska hemförhållanden, kanske med inkonsekventa, ointresserade och bestraffande föräldrar där miljön är kärleksfattig och otrygg. När övriga elever hanterar irritation samt besvikelse utan att vara utåtagerande kan mindre motgångar få förtryckaren att reagera på ett explosionsartat sätt. För att hantera denna aggressivitet och dåliga självkänsla förödmjukar och dominerar eleven andra. Eleven kan ha svårigheter att känna empati vilket de kompenserar med makt kontroll och manipulation. Utåtagerande handlingar är ett resultat av inre olösta konflikter (Olweus 2009). Kjell Granström (2009) menar att utifrån detta synsätt kan en åtgärd vara att förtryckaren måste komma tillrätta med det grundläggande problemet vilket kan kräva ett långsiktigt och kontinuerligt arbete. Om personal inom skolans verksamhet misstänker att det finns djupgående orsaker till förtryckarens handlande har skolan en skyldighet att hjälpa denne till kontakt med en kurator eller psykolog. Betoning läggs på att det inte är lämpligt om någon inom skolans personal arbetar med elevens djupare problematik.
Gerd Abrahamsen (1999) lyfter begreppet objektrelationsteori som vuxit fram ur den psykoanalytiskt orienterade teorin. Ordet objekt inom det psykoanalytiska området innefattar en person som individen har ett behov av samt ett känslomässigt förhållande till. Utmärkande för objektrelationsteorin är den känslomässiga kvaliteten i barnets tidiga relationer, vilket senare kan påverka barnets personlighetsutveckling. Vilken kontakt barnet har med sin omsorgsperson är avgörande för den psykiska utvecklingen. Ytterligare en central del inom objektrelationsteorin är barnets sökande efter trygghet, anknytning och självbekräftelse hos en annan individ. Centrala begrepp inom teorin är jag- svaghet, splittring och styrka, begreppen kan förklara en individs identitet och är nära knuten till det känslomässiga gällande kontakt, anknytning, och tidig kommunikation. Begreppen kan även hjälpa vuxna att förstå barnets handlande och inte endast ha kunskap om dem (Abrahamsen 1999).
3.1.3 Socialpsykologiskt perspektiv
Thornberg (2009) skriver att social påverkan är en central del i det sociala livet. Vi utsätts
ständigt för andras direkta och indirekta försök att påverka vårt sätt att tänka, känna, tycka och agera. Thornberg refererar M. A Hogg & G. N Vaughan som menar att social påverkan är den process där beteende, attityder och uppfattningar påverkas av direkt eller indirekt närvarande människor. Ytterligare en central del Thornberg synliggör i det sociala livet är grupper och de processer som sker inom gruppen. Grupprocesser handlar om vad som sker samt hur
gruppmedlemmarna agerar till följd av den sociala interaktionen. Individen tillägnar sig olika attityder, beteenden, normer och värderingar till följd av medlemskapet i olika sociala
konstellationer och beroende på vilken grupp individen tillhör kan dessa se olika ut.
Granström (2009) skriver att i det sociala samspelet söker individer efter sin identitet och sin roll i gruppen. Thornberg (2009) menar att roller definierar individens plats i en specifik grupp samt hur individen bör förhålla sig och bete sig i relation till de andra medlemmarna. Forskning inom socialpsykologin visar att gruppen alltid utvecklar olika roller och att dessa upprätthålls. Individen i gruppen beter sig på olika sätt och får olika uppgifter. I en skolklass kan man urskilja roller som plugghästen, tapetblomman (den osynlige), clownen, bråkstaken, sportfånen osv. (Granström 2009). Vidare lägger Granström betoning på att om någon av dessa roller är upptagna tilldelas eleven en annan roll t.ex. syndabocken vilket kan leda till att eleven blir en ”måltavla” för de övriga elevernas missbelåtenhet över diverse organisatoriska omständigheter. Thornberg (2009) redogör att gruppens mest grundläggande egenskap är kohesion vilket syftar till solidaritet, samhörighet och sammanhållning. Ytterligare lyfter Thornberg anonymisering då individen känner sig anonym i gruppens närvaro vilket kan leda till minskad medvetenhet om sitt eget beteende och agerande i mobbningssituationen.
Thornberg refererar även till en studie av V, Battistich, D, Solomon, M, Watson & E, Schaps från 1997. Studien visar att ett positivt socialt klimat och sammanhållning i klassen är av stor vikt för att eleverna skall behandla varandra väl, visa omsorg och inte mobba varandra. I de flesta grupper finns en strävan mot konformitet dvs. medlemmarna delar samma beteenden, attityder, åsikter, klädstil osv. (Thornberg 2009). Eriksson m.fl. (2002) och Thornberg (2009) menar att mobbning kan ses som en ritual vilken kan symbolisera gruppmedlemskap. Detta innebär att gruppen har samma fokus och att grupptryck kan leda till mobbning av samma
elev. Genom att gruppen mobbar samma elev känner de en samhörighet och delar en gemensam sinnesstämning.
Björk (1999) och Olweus (2008) tydliggör skillnaden mellan konflikt och mobbning. Björk menar att konflikter som inte får en konstruktiv lösning kan leda till mobbning. Vidare menar Olweus att om båda parter i en mobbningssituation är lika starka rör det sig snarare om en konflikt än mobbning.Utifrån ett flertal studier visar Thornberg (2009) att elever ser olika på mobbningsproblematiken. När en grupp av elever ser en annan elev som avvikande bär den avvikande eleven enligt gruppen ansvar för att mobbning uppstår. Studierna visar också att mobbning som inträffar i klassrummet eller inom kamratgruppen enligt eleverna inte handlar om mobbning utan om inre konflikter.
Granström (2009) menar att orsakerna till mobbning kan finnas i miljön och ha en värdepedagogisk förklaring. Genom inflytande från andra kulturer har det uppstått en
moralisk förvirring och frågor om skolans värdegrund betonas alltmer. Barn är lättpåverkade, våld, kvinnoförtryck, förakt för svaghet och olikhet är en moralsyn som förmedlas genom olika medieprodukter. Denna moralsyn ställs jämte synen på människors lika värde,
solidaritet, respekt för andra, livets okränkbarhet vilket förespråkas i läroplanen (Lpo 94) samt i likabehandlingsplaner. Det kan finnas en risk för likgiltighet och otydlighet från skolans sida gällande de grundläggande värden skolan arbetar utifrån. Detta kan leda till att eleverna utvecklar fördomar, rasism, främlingsfientlighet osv.
En åtgärd mot mobbning utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv kan innebära att
pedagogen ses som en regissör i ett rollspel och har till uppgift att tilldela den utsatte eleven en konstruktivistisk roll genom att ändra sitt arbetssätt. Pedagogen bör identifiera vad i miljön, arbetsmetoderna samt ledarskapet som ger upphov till gruppens ångest.
Arbetsmetoder pedagogen kan använda sig av är gruppövningar, lyssnarövningar och
klassmöten där elever ges möjlighet till inflytande. Detta för att eleverna skall utveckla social kompetens samt empatiska förmågor (Granström 2009). Även [”Skolverket (2009)”] och Thornberg (2009) anger den fysiska skolmiljön och arbetsklimat som förklarande orsaker till mobbningens uppkomst och fortsatt existens.
3.1.4 Sociokulturellt perspektiv
Grunden till det sociokulturella perspektivet är interaktioner mellan människor. Elever utvecklas i den sociala interaktionen och med hjälp av omgivningen tillägnar sig eleven den kunskap hon behöver för att förstå omvärlden. Lärande sker genom att eleven
uppmärksammar, beskriver och agerar utifrån vad andra individer uppmuntrar och tillåter. Det mest centrala i ett sociokulturellt perspektiv är användningen av olika redskap, framförallt användningen av språket och kommunikation eftersom de förbinder individer med sin omgivning (Säljö 2005).
Mobbningsproblematiken sett ur ett sociokulturellt perspektiv innebär att söka förklaringar och förståelse till människors handlingar i det sociala livet. För att förstå en individs
handlande måste man undersöka vilka premisser individen lever under (Jerlang 2007). Espen Jerlang refererar till Erik Homburger Erikson som menar att människan föds in i en bestämd kultur med bestämda beteenden, attityder, normer osv. Detta kan ha betydelse för individens psykologiska möjligheter gällande kärlek, uppfostran, identitet samt sociala möjligheter som kamratgrupper och familjen.
Marie Bliding (2004) har studerat mobbning ur ett sociokulturellt perspektiv där komplexa kamratrelationer mellan elever utgör handlingarnas sammanhang. Skolan är en mötesplats där barn och vuxna förväntas samspela och hantera relationer med varandra under en längre tid. För att ordna sin sociala tillvaro i skolan måste eleverna skapa samhörighet och gemenskap med andra vilket innebär att etablera, upprätthålla och bryta upp relationer. Därför kan mobbning betraktas som ett vardagligt fenomen. Bliding benämner dettasom ett
relationsarbete eller ett relationsprojekt. Elevers relationsarbete och relationsprojekt kan betraktas som sociala praktiker vilket innefattar det eleverna gör tillsammans i ett specifikt sammanhang. Eleverna konstruerar samt tolkar vad som är likhet och olikhet för att sortera varandra och därmed ordna sin sociala tillvaro. Bliding (2004) refererar till Lev Vygotskij som benämner sociala och språkliga redskap. Användande av redskap kan tjäna olika syften och komma i konflikt med varandra. Bliding- Wrethander (2009) synliggör ett exempel i elevers relationsarbete där uteslutning av en elev kan innebära inneslutning av en annan elev och tvärtom. De normer och regler vuxna i skolan sätter upp för den sociala samvaron
Solveig Hägglund (1996). Vidare betonar Hägglund att mobbningssituationen inte är
oberoende av den omgivning eller det sammanhang den sker i samt att mobbning både är ett resultat av samt villkor för utveckling och lärande.
3.1.5 Maktteoretiskt perspektiv
Inom samtliga tidigare beskrivna perspektiv finns makt som inslag och enligt Fors (1993) kan makt betraktas som ett eget perspektiv. Fors (2009) och Olweus (2008) betonar att alla fall av mobbning är olika, men det finns en gemensam nämnare nämligen obalans i makt eller destruktiva maktrelationer. Vidare beskriver Fors att mobbning kan förklaras genom hur eleven använder sig själv och andra som instrument i en relation. Utmärkande för
mobbningsrelationen är då den ene eleven har kontroll över den andre, samt att relationen är av fientlig karaktär. Inom den traditionella psykologin definieras mobbning som förmågan att påverka och förändra andra individer. Höistad (2001) och Olweus (2009) menar att behovet av makt och dominans kombinerat med ett aggressivt beteende är framträdande drag hos förtryckaren. Vidare menar Höistad att förtryckaren kan få kontroll över sin aggression genom sitt maktutövande.
Makt kan ses som en förklaring till mobbningens uppkomst där mobbning sker i ett socialt sammanhang (Björk 1999) och (Thornberg 2009). Thornberg definierar begreppet makt som kapaciteten att utöva inflytande över andra samt att makt alltid involverar en relation och består av en interaktion som sammanhänger med olika roller. [”Skolverket (2009)”] refererar Sara Damber som beskriver att mobbning handlar om makt och att osäkerhet inom gruppen kan leda till maktkamp om ledarrollen. Ledare med negativa beteenden kan få med sig andra elever till att trakassera, diskriminera, kränka eller mobba.
Makt är enligt Hägglund (1996) ett relationellt begrepp som kräver en sorts värdehierarki dvs. individer och grupper värderas på en skala från lågt till högt. Vidare menar Hägglund att mobbning och maktspel är beroende av olika maktprocesser i elevens omgivning. Hägglund lyfter en tämligen intressant fråga, om makt är ett strukturellt fenomen snarare än ett
psykologiskt dvs. något som handlar om samhället och inte individen. Kan den makt skolan besitter gentemot eleven bidra till att mobbning uppstår? Elever är alltid underordnade den auktoritet pedagoger och andra vuxna innehar. Vidare jämförs eleverna med varandra och betygsätts. Olikheter och likheter uppmärksammas och värderas, vilket ger uttryck för den
makt skolan besitter. Hägglund menar att mobbningshandlingar kan grunda sig i föreställningen att maktkamper är normala inslag i elevens skolmiljö. Utifrån detta kan mobbning ses som uttryck för att makt och förtryck uppfattas som generella normer i skolan och därför accepteras och kanske uppmuntras. Hägglund betonar vikten av att se hur
sporadiska mobbningssituationer ter sig i relation till det övriga sociala samspelet mellan elever. Mobbning ses som något främmande och skilt från det övriga samspelet genom att sanktioner har formulerats och tillämpats (Hägglund 1996). Bliding (2004) refererar James V. Wertsch som menar att makt alltid är ojämnt fördelat i en social praktik på grund av att vissa elever tilldelas eller tar makt över andra. Skolan är en institution där makt kan vara formellt fördelad genom olika organisatoriska sammansättningar. Samtidigt kan makten skapas och fördelas i det vardagliga samspelet mellan eleverna.
3.1.6 Summering av samtliga perspektiv
Inom ett individualpsykologiskt perspektiv presenteras Skinners teori om ”radikal
behaviorism” där fokus ligger på individens beteende under strukturerade förhållanden med syfte att förklara samband mellan beteende och omgivning (Jerlang 2007). Olweus (2008) och Thornberg (2009) lägger betoning på elevers annorlundaskap vilket kan tänkas vara orsaken till att mobbning förekommer. Olweus menar att typiska kännetecken hos en utsatt elev kan vara ängslighet och osäkerhet. Vidare beskriver Olweus att en förtryckare kan ha en positiv inställning till våld samt lägre grad av empati. Den främsta orsaken till mobbning är enligt Olweus förtryckarens aggressivitet. Bristande självkänsla och självförtroende är typiska kännetecken hos den utsatte samt att ängslighet, försiktighet, känslighet och tystlåtenhet är vanligt förekommande.
Relationella perspektiv är en vidareutveckling av psykoanalytiska traditioner där relationer är det centrala i ett psykologiskt, kulturellt samt socialt sammanhang (Holmqvist 2007). Holmqvist benämner relationell kompetens där individen skall kunna stå ut med
känslomässiga problem i relation med andra och kunna acceptera missförstånd samt kunna diskutera dessa. Abrahamsen (1999) och Granström (2009) skriver båda att tidiga
barndomsupplevelser präglar en människas personlighet under hela livet. Abrahamsen lyfter fram en central del där barnet söker efter trygghet, anknytning och självkänsla. Granström
skriver att elever med aggressivt beteende och/eller bristande självkänsla kränker och dominerar andra elever samt att bristande empati kan kompenseras med makt och kontroll. Inom det socialpsykologiska perspektivet är social samverkan en central del. Vi utsätts ständigt för andras försök att förändra den vi är med direkt eller indirekt närvaro. Mobbning kan uppfattas som ett gruppfenomen, kamratförtryck eller gruppvåld av fysisk eller psykisk art gentemot endast en elev. I det socialpsykologiska perspektivet beror troligtvis inte mobbning på personlighetsegenskaper hos den utsatte, utan av processer inom en specifik grupp av elever. Vidare kan mobbning förklaras som gruppnormer, roller, ritualer osv. (Thornberg 2009). Björk (1999) problematiserar konflikt och om den skall graderas som mobbning vilket beror på om konflikten får en konstruktivistisk lösning. Inom detta perspektiv menar Granström (2009) att pedagogen ska se till sitt ledarskap och elevens inflytande för att eleven skall utveckla social kompetens och empatiska förmågor.
Det sociokulturella perspektivet handlar om individens arbete med att skapa relationer för att ordna sin sociala tillvaro. Individen föds in i en existerande social värld med bestämd kultur där individen utvecklas i samverkan med andra människors, beteenden, attityder, normer osv. (Jerlang 2007). En individs handlande förstås genom undersökning av olika premisser denne lever under. Vidare kan elever sortera varandra genom att se till likheter och olikheter (Bliding- Wrethander 2009).
Utgångspunkten i ett maktteoretiskt perspektiv på mobbning är att det sker i ett socialt sammanhang (Björk 1999) och (Thornberg 2009). Alla fall av mobbning är olika dock har de en gemensam nämnare nämligen obalans i makt och/eller destruktiva maktrelationer (Fors 2009) och (Olweus 2008). Inom den traditionella psykologin definieras maktbegreppet som förmågan att förändra andra individer (Fors 1993). Vidare skriver Höistad (2001) och Olweus (2009) att förtryckaren drivs av aggressivitet, behov av dominans och makt. Hägglund (1996) menar att makt är ett relationellt begrepp som kräver värdehierarki där individer och grupper värderas på en skala.
3.2 Antimobbningsprogram
Anna-Carita Evaldsson & Claes Nilholm (2009) skriver att de metoder som används i arbetet mot mobbning i skolan skall ha stöd i vetenskapliga undersökningar. De ska även vara
vetenskapligt utvärderade avseende programmens effekt. Författarna menar att det finns ett glappmellan forskning och praktik gällande mobbning. Evaldsson & Nilholm skriver ytterligare att mobbning är ett problem som måste tas på allvar. Skolor har haft problem i arbetet mot mobbning därför fick Myndigheten för skolutveckling i uppdrag av regeringen (Regeringsbeslut U2007/1205/S) att genomföra en utbildningssatsning gällande
forskningsbaserade antimobbningsprogram som presenteras i rapporten Olikas lika värde (2003). Tomas Matti (2007) verksam inom Myndigheten för skolutveckling fick till uppgift att granska utvärderingarna av de 21 program som finns utarbetade i arbetet mot mobbning. Matti anser att programmen saknar en direkt vetenskaplig koppling då det finns bristande utvärderingar gällande programmen och dess effekter. En förklaring enligt Matti kan vara att utvärderingar utförts av företrädarna själva samt att företrädarna inte verkar ha kunskap om hur en vetenskaplig utvärdering skall gå till. Ytterligare en förklaring menar Matti kan vara att de program som egentligen inte är till för att motverka mobbning anser sig vara förebyggande och behöver då inte utvärdera sig själva. De program vilka presenteras som förebyggande och åtgärdande är Olweusprogrammet, Anatol Pikas (Gemensamt bekymmermetoden) och
Farstamodellen. Matti redogör att endast Olweusprogrammet är utvärderat på ett vetenskapligt godtagbart sätt. Övriga program t.ex. kamratstödsmodeller, medlings- och
konfliktlösningsmodeller och värdegrundsstärkande program där är syftet inte till för att motverka mobbning, men kan användas för detta ändamål.Slutligen menar Matti att
fenomenet är mer förekommande på de skolor som saknar antimobbningsprogram (Olikas lika värde 2003) och (Matti 2007).
3.2.1 Farstametoden
Karl Ljungström är grundaren till Farstametoden. Karl Ljungström (2003) har utgått från forskaren Anatol Pikas tankar om behandlingen av akut mobbning i utarbetandet av programmet. Metoden är ett manualbaserat program mot mobbning där syftet är att stoppa akut mobbning. Däremot menar Matti (2007) i motsats till detta att programmet är både förebyggande och åtgärdande, en motsägelse kan här urskiljas. Behandlingsteamet har en central roll i skolan då deras uppgift är att upptäcka misstänkt mobbning, definiera om det är mobbning samt behandla situationen. När en mobbningssituation har uppdagats är första steget i processen att kontakta den utsatta eleven för att få information om fallet. Vidare i processen tar teamet kontakt med förtryckaren för ett behandlingssamtal. Detta gör teamet
genom att oförberett hämta förtryckaren från lektionen. Samtalet sker utifrån en mall som är strukturerad och skall följas till fullo. Syftet med samtalet är att förtryckaren skall känna samma utsatthet som offret troligtvis känt och att förtryckaren måste inse att de har ett beteende gentemot den utsatta som inte är acceptabelt (Ljungström 2003). Ljungström poängterar att viss modifikation är tillåtet inom programmet. Detta är motsägelsefullt då Ljungström understryker att mallen för behandlingssamtalet skall följas till fullo. Skolverket skriver att detta är en paradox om man gör en förändring inom programmet då skolan kanske inte uppnår lyckat resultat eftersom momenten kan få en felaktig innebörd och
konsekvenserna blir annorlunda (Skolverket 2009).
[”Skolverket (2009)”] refererar till Karl Ljungström där han beskriver hur förtryckaren kan tänkas reagera under behandlingssamtalet med t.ex. förvåning, rädsla, skam, lättnad, respekt och tacksamhet. Efter samtalet har förtryckaren ett vakande öga på sig och efter ca en till två veckor sker ett uppföljningssamtal då behandlingsteamet ser om önskad effekt uppnåtts. Behandlingsteamet har kontinuerliga samtal med de involverade parterna. Vårdnadshavare till den utsatte blir kontaktad direkt, men däremot rekommenderar Ljungström att förtryckarens vårdnadshavare ska kontaktas relativt sent i processen. Detta strider mot läroplanen (Lpo 94) och mot Skolverkets allmänna råd för arbete mot mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. Denna kritik besvarar Ljungström i Skolverkets rapport (På tal om mobbning och det som görs 2009) med att säga, det handlar om en förändring i beteendet hos förtryckaren. Blir föräldrar involverade tidigt i processen kan det ha en negativ påverkan i förändringsprocessen då vårdnadshavaren kan påverka sitt barn och situationen. Däremot får eleven i fråga samma dag meddela vårdnadshavaren om eleven själv vill. Vidare menar Ljungström att vårdnadshavare skall informeras endast då något allvarligt har hänt på skolan. Ljungström ser dock mobbning som ett undantag då han inte ser mobbning som ett allvarligt felaktigt beteende (Skolverket 2009). Ljungström beskriver även hur mobbning kan upptäckas hos den utsatte. Vanliga tecken kan vara nedstämdhet, inga eller få kamrater, trasiga eller smutsiga kläder, motvilja att gå till skolan, kontinuerlig huvudvärk, magknip, ovilja att berätta om sin skoldag, blåmärken på kroppen osv. Vidare redogör Ljungström för olika former av mobbning t.ex. aktiv eller direkt vilka är de vanligaste och kan te sig som fysisk, verbal samt psykisk mobbning. Ytterligare en form av mobbning enligt Ljungström är passiv eller indirekt mobbning t.ex. utfrysning som är av psykisk karaktär (Skolverket 2009).
Enligt Ljungström (2003) kan mobbning uppstå när det råder hierarki mellan
”högstatuselever” och ”lågstatuselever” på skolan eller i klassen. Vidare menar Ljungström att det görs en kategorisering av deltagarna i en mobbningssituation utifrån personliga egenskaper hos individen, där aktörerna betecknas som förtryckare och utsatt. Förtryckaren framställs som aggressiv och elak samtidigt som den utsatte framställs som
aggressionshämmad dvs. en individ som känner sig utanför och särbehandlad. Orsaksförklaringar till varför mobbning uppstår ligger inte enbart hos eleverna utan Ljungström (2003) menar att mobbning även kan vara miljöbetingat dvs. sämre hemförhållanden och mindre organiserad verksamhet med otydliga riktlinjer.
3.2.2 Olweusprogrammet
Olweusprogrammet är framtaget av professor Dan Olweus och är ett av världens främsta i arbetet mot mobbning, även detta program är manualbaserat. Programmet syftar till ett preventivt och ett direkt åtgärdande arbete mot mobbning med både långsiktiga och
kortsiktiga mål. Fokus ligger på varför ett aggressivt beteende uppstår samt utvecklas. Olweus menar att det framförallt är uppfostringsförhållanden som bidrar till att ett aggressivt beteende uppstår vilket kan bero på moderns bristande delaktighet gällande kärlek och engagemang. Grunden till Olweusprogrammet bygger på Olweus egna aggressionsforskning bland pojkar samt de antagande han gör om fenomenet mobbning (se under definition av mobbning) (Olweus 2008). Olweusprogrammet bygger dessutom på fyra huvudprinciper vilka grundar sig i forskning om utveckling och förändring av de problembeteenden som kan förekomma. All miljö kring eleven skall präglas av värme, positivitet, intresse samt engagemang från de vuxna. Den andra principen är, fasta och tydliga gränser mot ett icke accepterat beteende. Tredje huvudprincipen är att det skall finnas en konsekvens gentemot eleven om denne bryter mot regelsystemet. Slutligen skall alla vuxna i processen fungera som auktoriteter (Olweus 2008).
En enkät fylls i årligen av elever för att kontrollera utvecklingen av beteende och attityder samt mobbningens omfattning. Utifrån enkätundersökningen sker arbetet på skolnivå, klassnivå och individnivå. Programmets syfte är att utveckla en miljö där de vuxna har ett stort ansvar gällande elevernas trygghet därför är en stor del inom Olweusprogrammet rastvaktsystem. Då en mobbningssituation uppdagas iscensätter pedagogen ett samtal med
förtryckaren och den utsatte var för sig, avskilt från de övriga eleverna. Samtalet med
förtryckaren och den utsatte skall präglas av tydlighet och struktur där förtryckaren uppmanas att mobbningen skall upphöra direkt och att beteendet inte är accepterat. Vårdnadshavare till alla involverade parter i mobbningssituationen kontaktas direkt och ett gemensamt möte anordnas. De indirekt inblandade eleverna involveras också i processen på ett eller annat sätt. Olweus betonar att skolan måste vara trogen sitt program under införandet och att skolan inte får arbeta med andra program som riktar sig mot värdegrundsarbete (Olweus 2008).
Under Olweus (2008) definition av mobbning menar han att fenomenet har en karaktär av beteendestörning som kan leda till kriminalitet senare i livet. Denna beteendestörning kan härledas till barndomen och individens uppväxtförhållanden då individen i fråga kan ha fått för lite kärlek och för mycket ”frihet”. Enligt Olweus har också den utsatte ofta speciella personlighetsdrag. Dessa elever är oftast fysiskt svagare, icke våldsamma, ängsligare och mer osäkra än andra elever. Ytterligare karaktärsdrag kan vara att de är försynta, tysta och
känsliga. Vidare har de få eller inga kamrater samt negativa värderingar av sig själva och den situation de befinner sig i (Olweus 2008).
3.2.3 SET- Social och emotionell träning
SET – social och emotionell träning är ett manualbaserat program som arbetar i
förebyggande syfte mot mobbning, programmet är skapat av Birgitta Kimber. Grunden för programmet är taget från det amerikanska nätverket Casel-Collaborative for Academic, Social and Emotional Learning (Skolverket 2009). Birgitta Kimber (2009) skriver att programmets utgångspunkt är att skapa, utveckla och sprida kunskap om socialt och emotionellt lärande. Ytterligare en utgångspunkt är att skolan betraktas som uppbyggd av olika system eller delsystem vilka är hierarkiska. SET ska hjälpa elever att utveckla färdigheter för att i olika situationer lära sig att hantera sina känslor gällande problemlösningsstrategier,
stresshantering, självkännedom, empati, motivation, samarbete samt social kompetens. Materialet varierar och benämns som ”livsviktigt” i grundskolan och skall vara ett schemalagt ämne. Kimber betonar att det som tas upp i klassrummet skall stanna där och inte föras vidare. SET utgår från två centrala delar. Den första delen innebär att skolan skall skapa ett positivt förhållningssätt mellan elever. Detta skall bidra till att de grupperingar som finns inom skolans verksamhet skall kännas trygga och socialt emotionella. Viktigt är att alla pedagoger
inom verksamheten utgår från ett gemensamt förhållningssätt samt att miljön skall inbringa trygghet där alla elever skall bli sedda (Skolverket 2009). Kimber (2009) betonar att alla pedagoger skall uppmärksamma och vara positiva till alla elevers olika sociala färdigheter. Detta ska gynna eleverna till en bättre självkänsla och bidra till socialt, emotionellt och kognitivt lärande. Den andra centrala delen inom programmet är en metod som baseras på praktiska övningar där eleverna skall öva upp sin sociala och emotionella kompetens. Metoden grundar sig i fem olika moment där eleverna skall träna på, 1-självkännedom, 2-hantera sina känslor, 3-empati, 4-motivation och 5-social kompetens. Utifrån olika teman tränas de fem momenten i bl.a. problemlösning, hantera starka känslor, konflikthantering och samarbeta (Kimber 2009).
SET arbetar förebyggande och inte åtgärdande mot mobbning därför existerar inte mobbning inom programmet. Kimber (2009) menar att skolan redan har en utarbetad plan, den så kallade likabehandlingsplanen där det enligt lag ska framkomma hur skolan skall arbeta mot mobbning. Vid mobbning kan skolan arbeta med de problemlösningsstrategier programmet har utformat som innebär att problem skall formuleras till mål och alla skall reflektera över vad som sägs samt görs. Även Kimber belyser vikten av att vara trogen sitt program och noga följa alla riktlinjer för att lyckas.
Kritik i tv-produktionen Skolfront har riktats mot Birgitta Kimber och SET- social och emotionell träning. Kritiken grundar sig i att programmet kan leda till mobbning och vara skadligt samt farligt för barn. Programmet saknar nationella riktlinjer och enligt Kimber ska programmet vara ett eget ämne, men saknar kursplan. Vidare menar Folkhälsoinstitutet att programmet är evidensbaserat vilket granskning visar att så icke är fallet. Oroväckande kritik är den som riktar sig till det elever uppfattar som tystnadsplikt då de inte vågar berätta om ämnet ”livsviktigt” för vårdnadshavare (www.ur.se/Skolfront).
3.2.4 SEL- socio- emotionellt lärande
SEL- socio- emotionellt lärande är framtaget av Maurice J. Elias, professor i psykologi vid Rutgers University och vice ordförande i styrelsen för the Collaborative for Academic, Social, and Emotional Learning. Programmet bygger på tillit, trygghet, vårdande relationer samt miljö. Även detta program är taget från The Casel-Collaborative for Academic, Social and Emotional Learning, där man har tagit fasta på ett antal sociala och emotionella färdigheter
vilka ligger bakom en hög prestationsförmåga(www.unesco.org). SEL betonar
nödvändigheten av vissa färdigheter framförallt att identifiera, hantera, relatera till sina egna känslor samt visa empati gentemot andra, detta för att finna sin identitet. Programmet bygger även på kommunikation, relationsskapande, att inte använda sig av negativt beteende samt lära sig ta hjälp av andra (www.unesco.org). Vidare lyfter SEL vikten av att elever skall lära sig konflikthantering. SEL skall genomsyra hela skolans verksamhet gällande undervisning, arbetsmaterial personal samt att skolan ska ha rådgivning för de elever som behöver bygga upp sina socio- emotionella färdigheter. Casel poängterar att SEL inte bör vara ett eget ämne utan all undervisning ska genomsyra programmet. Vidare nämns att man har olika
problembeteenden beroende på vilken kultur man kommer från. Grundarna till programmet menar att om undervisningen i skolan förmedlas genom begripliga mål blir eleverna mer engagerade samt fokuserade vilket leder till att eleverna blir mindre benägna för
problembeteenden. Detta kan skolan göra genom att t.ex. låta eleverna formulera sina egna mål samt göra eleverna medvetna om vad det är som gör att de kommer till ro i olika situationer samt att eleven skall lära sig om problemlösningsstrategier (se SET- social och emotionell träning)(www.unesco.org).
Programmet är effektivt för alla elever då undervisningen är formbar vilket innebär att olika tekniker och metoder används för att eleverna skall utveckla sina färdigheter. Detta kan göras genom att t.ex. använda sig av öppna frågor, alternativa svar, arbeta i par och gruppövningar osv. Genom samhällsarbete kan det leda till att eleverna får ett vidgat perspektiv samt ökar elevernas empatiska förståelse (www.unesco.org). När programmet implementeras i skolan sker ett samarbete med vårdnadshavarna för att få ett bättre resultat till att främja elevernas akademiska - och socio- emotionella lärande. Det är av stor vikt att vårdnadshavarna kontinuerligt informerar skolan om hur de lever hälsosamt i hemmen. Genom ett positivt klimat i hemmet bidrar detta ytterligare till att elevernas socio- emotionella färdigheter ökar
(www.unesco.org).
3.2.5 Österholmsmodellen
Detta antimobbningsprogram är grundat av Anncha Lagerman och Pia Stenberg. Modellen
bygger till stor del på Farstametoden, Olweusprogrammet, Anatol Pikas samt grundarnas egna erfarenheter. Programmet har även vissa inslag av SET - social och emotionell träning, friends
och BRIS. Även denna metod är manualbaserad och informativ då alla parter inom skolans verksamhet kontinuerligt informeras om programmet samt att mobbning inte är accepterat inom skolan. Programmet syftar till både preventiva och konkreta insatser.
Österholmsmodellen bygger på en kvantitativ studie då den undersöker omfattningen av trivsel inom skolans verksamhet genom enkätundersökningar. Dessa moment genomsyrar Österholmsmodellen: mentorsamtal, mobbningsteam, klasstödjare, spontana berättelser, enskilda strukturerade samtal, uppföljningssamtal samt stödsamtal (Lagerman & Stenberg 2001).
Inom Österholmsmodellen är föräldrarna väl informerade om programmet redan i början av processen. Däremot kontaktas vårdnadshavarna efter att skolan haft ett samtal med
förtryckaren. Detta försvarar Anncha Lagerman & Pia Stenberg (2001) med en förklaring att det handlar om ett vanligt gränssättande samtal. Detta budskap är lättare för föräldrarna att ta till sig, vidare används sällan ordet mobbning då begreppet anses vara värdeladdat. När en mobbningssituation har uppstått talar mobbningsteamet med förtryckaren samt den utsatte. Även inom denna modell måste de verksamma inom teamet vara engagerade samt ha en statusroll. En del Österholmsmodellen har gemensamt med Farstametoden är de reaktioner man vill se hos förtryckaren vid behandlingssamtalet (se Farstametoden). Lagerman & Stenberg visar tydligt på en skillnad mellan konflikt och mobbning, författarna menar att vid en konflikt är parterna relativt jämnstarka. Det karakteristiska för mobbning är att en och samma individ har en underlägsen position. Vidare betonar företrädarna att skolan kan bagatellisera mobbningen och se situationen som en konflikt (Lagerman & Stenberg 2001).
3.2.6 Friends- kamratstödjare
Grundaren till programmet är Sara Damber och utgångspunkten i arbetet är ”Barns rättigheter”. Friends menar att fenomenet mobbning kan definieras på en mängd olika sätt, men i grunden handlar det om upprepade aggressiva beteenden och handlingar samt obalans i makt. Vidare menar friends att mobbning inte är en engångsföreteelse eller att det handlar om en konflikt utan det är systematiska kränkningar av en individ. Mobbning ska betraktas som oacceptabelt även om det bara gäller en konflikt. Orsakerna till mobbning finns enligt friends i miljön och/eller i de attityder som finns inom olika grupper. Ytterligare orsaker till
bristande självkänsla osv. Vanligt är även att många av dessa faktorer samverkar och förstärker varandra (www.friends.se).
Med denna bakgrund skall mobbning betraktas utifrån sammanhanget det sker i. Friends kritiserar ett allt för individcentrerat arbete runt mobbningsproblematiken då de anser att det enbart leder till kortvariga effekter samt att situationen för den utsatte eleven kan förvärras. Kommunikation och relationer är hörnstenar inom programmet då de är direkt avgörande gällande mobbningens utbredning. Friends vill skapa ett överbyggande nätverk som arbetar med trygghetsfrågor i vardagen. Arbetet är beroende av kommunikation och den sociala interaktionen i hemmet och i skolan. Vidare menar friends, för att nå bästa resultat måste arbetet kring mobbning inkludera alla individer runt eleven dvs. familjen, pedagoger, ledare och andra elever. Betoning läggs på att de vuxna alltid har det yttersta ansvaret. Alla vuxna inom skolans verksamhet oberoende av titel har handlingsplikt i en mobbningssituation. När mobbning har uppdagats kontaktas vårdnadshavare till alla inblandade omgående då de ses som en resurs i arbetet. Processen kring mobbning är komplicerad och det finns ingen snabb och enkel universallösning på problemet som skapar inneslutning och uteslutning bland elever i skolan. Friends arbetar långsiktigt och med ett helhetstänkande genom utbildning,
rådgivning och opinionsbildning för att skapa kunskap samt engagemang. Friends menar att de förhållningssätt och de verktyg som erbjuds är förankrade i aktuell forskning om
kränkningar, normer, grupprocesser, organisationsstrukturer osv. Ett verktyg inom friends är kamratstödjare som ska hjälpa till att stärka sammanhållningen i skolan samt vara
pedagogernas extra ögon och öron (www.friends.se). Även detta program har kritiserats i tv- produktionen Skolfront då förtryckare fått förtroenderollen som kamratstödjare
(www.ur.se/Skolfront).
3.2.7 Projekt Charlie
Projekt Charlie är ett undervisningsprogram med värdegrundsövningar och tankesättet skall genomsyra hela skolans verksamhet samt vara ett schemalagt ämne 1-2 gånger i veckan under två års tid. Charlie står för Chemical Abuse Resolution Lies In Education och programmet bygger på missbruks problematik, men kan implementeras i arbetet mot mobbning.
Undersökningar gjorda av projekt Charlie visar på att främsta orsakerna till missbruk, våld och mobbning är bristande självförtroende, osunda relationer, grupptryck, tristess, nyfikenhet
mm. Programmet sig i att förse eleven med sociala färdigheter och skall höja elevens förmåga att stå emot missbruk, våld och mobbning. Programmet syftar på att stärka elevens positiva självuppfattning och självförtroende. Vidare skall eleven lära sig att förstå och uttrycka sina känslor samt lära sig respektera sig själv och andra. Eleverna ska även lära sig att fatta sunda beslut, hantera ilska, konfliktlösning samt lära sig att säga ifrån (www.projektcharlie.nu).
3.2.8 Gruppen som grogrund
Programmet är till för att hjälpa barn och unga att finna sin identitet, bygga upp
självförtroende samt känna trygghet. I grunden är det ett drogförebyggande program men även denna metod kan implementeras i arbetet mot mobbning. Gruppen som grogrund bygger på Tribes- ett program för inlärning och personlighetsutveckling samt kunskaper från Conflict Management and Meditation en konfliktlösningsmetod som används i medling mellan elever. Programmet är manualbaserat med varierande arbetsmaterial (Wahlström 1993). Wahlström menar att det är viktigt att vi vuxna ser till barnens behov och vet vad vi håller på med samt att pedagoger i skolan ställer sig frågan, vilket syfte har vi med verksamheten? Pedagogernas uppgift är att förmedla socialisering, estetik, etik, förmågan att kunna tänka och tillägna sig kunskaper. Eleverna skall lära sig lyssna på varandra samt se till det positiva hos sig själv och andra (Wahlström 1993).
3.2.9 Lika värde, lika villkor
Metoden tar sitt avstamp i de styrdokument som behandlar diskriminering och annan kränkande behandling. Metoden kan vara ett stöd i skolans utvecklingsarbete gällande mobbning och handlar om elevers mänskliga rättigheter. Centrala begrepp inom metoden är mångfald, jämlikhet, jämställdhet, likabehandling samt lika villkor. Vissa elever fråntas rätten att definiera sig själva. Genom att definieras som avvikande värderas eleven utifrån sitt annorlundaskap. I dagens skola finns mycket kunskap samtidigt som det utvecklas ny
gällande diskrimineringsfrågor (Nordenmark & Rosén 2008). Enligt författarna är det viktigt att pedagogen besitter denna kunskap för att kunna analysera, förstå och problematisera för att förändra skolans verksamhet. Denna metod handlar om normalitet och vad som anses vara ”normalt” för att passa in i ett socialt sammanhang. Författarna menar att det i grunden handlar om maktrelationer där vissa elever definierar vilka normer som gäller i gruppen.
3.3 Resultat av antimobbningsprogrammens kopplingar till
perspektiven
I detta stycke följer vår redogörelse av vilket eller vilka perspektiv grundarna utgått från i utformningen av de olika antimobbningsprogrammen. Grundarna till programmen har inget uttalat perspektiv utan dessa synliggörs när paralleller dras mellan perspektiven och de olika antimobbningsprogrammen. Inom perspektiven vilka tidigare redogjorts för går det att finna olika förklaringar till att en elev uppvisar ett negativt beteende.
Farstametoden grundar sig i en individualpsykologisk syn på människan då individen ses som bärare av olika problem. Orsaken till varför vissa elever får en lågstatusroll respektive högstatusroll förklaras utifrån det individualpsykologiska perspektivet där personliga egenskaper, överlägsen attityd, aggression, osäkerhet, dålig självkänsla osv. ses som förklaringar (Skolverket 2009). Ljungström (2003) vill uppnå ett föränderligt beteende hos förtryckaren vilket enligt Thornberg (2009) endast kan uppnås i en social påverkansprocess vilket kan ske direkt eller indirekt sett ur ett socialpsykologiskt perspektiv.
Överraskningsmomentet Ljungström nämner i sin metod när två pedagoger oförberett hämtar förtryckaren för ett behandlingssamtal där denne skall känna skuld och skam. En parallell kan här dras till Hägglunds (1996) resonemang om att eleverna alltid är underordnade den
auktoritet vuxna inom skolans verksamhet har.
Även Olweusprogrammet grundar sig i ett individualpsykologiskt perspektiv där fokus ligger på individuella egenskaper hos förtryckaren samt den utsatte. Olweus (2008) resonerar om aggressivitet, dominans och makt som de främsta orsakerna till mobbningens uppkomst. Olweusprogrammet har även inslag av relationella perspektiv då Olweus (2009) ställer sig frågan om en förtryckare eller en utsatt har fått en annan uppfostran än de övriga eleverna. Grundaren själv tydliggör att han även har inslag av ett grupporienterat perspektiv dvs. ett socialpsykologiskt perspektiv.
SET – social och emotionell träning och SEL- socio- emotionellt lärande har ett teoretiskt antagande som bygger på individualpsykologi där man vill förändra ett beteende.[”Skolverket (2009)”] framhåller att inom programmen kan man urskilja ett behavioristiskt synsätt som tar sitt avstamp i beteendepsykologi. Programmen genomsyras även av relationella perspektiv då eleverna skall lära sig skapa relationer och ta hjälp av andra vilket även kan tyda på ett
socialpsykologiskt perspektiv. Dessutom framhålls att en individ skall lära sig hantera känslomässiga problem i sociala relationer, vilket tydligt framkommer i programmens olika moment och kan kopplas till relationella perspektiv. Inom SET och SEL används olika tekniker och metoder för att eleverna skall utveckla färdigheter vilket kan tyda på att ett sociokulturellt perspektiv beaktats i utformningen. Ytterligare något som kan indikera på ett sociokulturellt perspektiv inom SEL är att företrädarna menar att olika problembeteenden kan bero på vilken kultur man kommer från.
Grundarna till Österholmsmodellen har kombinerat olika antimobbningsprogram och egna erfarenheter till ett och samma program. Österholmsmodellen har inslag av Farstametoden, Olweusprogrammet, SET – social och emotionell träning och SEL- socio- emotionellt lärande samt friends. Med denna bakgrund kan därför flertalet perspektiv ha uppmärksammats i utformningen av programmet.
Friends grundare kritiserar ett individualpsykologiskt arbete mot mobbning då friends menar att mobbning i grunden handlar om upprepande aggressiva beteenden och handlingar samt obalans i makt. Företrädaren talar här emot sig själva då dessa tre punkter indikerar på ett individualpsykologiskt perspektiv. Kommunikation och vikten av det sociala samspelet i hemmet betonas inom friends program vilket tyder på relationella perspektiv. Orsakerna till mobbning kan enligt friends även finnas i miljön och/eller i de attityder som finns inom olika grupper. Detta visar på att ett socialpsykologiskt perspektiv beaktats i utformningen av programmet. Ett verktyg som flitigt används inom friends program är kamratstödjare som vid de vuxnas bristande närvaro skall fungera som extra ögon och öron. Detta kan kopplas till Bliding (2004) då hon menar att skolan tilldelar elever makt över andra.
Enligt Projekt Charlie är de främsta orsakerna till mobbning bland annat bristande självförtroende, osunda relationer, grupptryck, nyfikenhet, tristess mm. vilket tyder på att grundaren har ett socialpsykologiskt perspektiv samt ett individualpsykologiskt perspektiv. Programmets tonvikt ligger på att förse eleven med sociala färdigheter, stärka elevens självförtroende, lära eleven att förstå och uttrycka sina känslor, lära sig respektera andra osv. Med hänsyn till detta kan relationella perspektiv urskiljas i programmet.
I programmet Gruppen som grogrund är identitet, självförtroende och trygghet
nyckelbegrepp. Då individen söker efter sin identitet och sin roll i gruppen kan detta tyda på ett socialpsykologiskt perspektiv. Ytterligare en faktor som indikerar på ett socialpsykologiskt perspektiv är användningen av konfliktlösningsmetoder. Att eleverna ska lära sig lyssna på varandra och se det positiva hos sig själv och andra kan tyda på att programmet även strävar efter relationell kompetens.
I metoden Lika värde, lika villkor menar Love Nordenmark & Maria Rosén (2008) att vissa elever fråntas rätten att definiera sig själva. Genom att definieras som avvikande värderas eleven utifrån sitt annorlundaskap. Ett individualpsykologiskt perspektiv kan här beskådas då eleven ses som bärare av olika problem. Vidare kan detta kopplas till ett maktteoretiskt perspektiv då olikheter och likheter uppmärksammas och värderas inom skolan. Nordenmark & Rosén (2008) menar att då mobbning i grunden handlar om maktrelationer visar detta ännu tydligare på ett maktteoretiskt perspektiv. Metoden handlar om normalitet och sociala
sammanhang vilket tyder på ett socialpsykologiskt perspektiv samt relationella perspektiv. I redovisningen av samtliga antimobbningsprogram och dess koppling till olika perspektiv går det att urskilja vilka perspektiv som är dominerande. Inslag av ett individualpsykologiskt perspektiv finns i samtliga antimobbningsprogram även om vissa menar att de inte vill vara allt för individcentrerade. Ytterligare ett dominerande perspektiv är det relationella då relationer är en central del inom samtliga. I fem av de nio programmen Farstametoden, Olweusprogrammet, Österholmsmodellen, friends och Lika värde, lika villkor är ett maktteoretiskt perspektiv synligt då dessa bland annat definierar mobbning som obalans i makt. Det sociokulturella perspektivet går att synliggöras inom programmet SET – social och emotionell träning då de använder sig av verktyg i sitt arbete. Inom SEL- socio-emotionellt lärande kan också ett sociokulturellt perspektiv urskiljas då programmet bygger på SET och kulturella förhållanden kan ses som en orsak till mobbning. Om människan kan ses som ett verktyg går även det sociokulturella perspektivet att urskilja i programmet friends då de använder sig av verktyget kamratstödjare.
