Resultat av antimobbningsprogrammens kopplingar till perspektiven

I detta stycke följer vår redogörelse av vilket eller vilka perspektiv grundarna utgått från i utformningen av de olika antimobbningsprogrammen. Grundarna till programmen har inget uttalat perspektiv utan dessa synliggörs när paralleller dras mellan perspektiven och de olika antimobbningsprogrammen. Inom perspektiven vilka tidigare redogjorts för går det att finna olika förklaringar till att en elev uppvisar ett negativt beteende.

Farstametoden grundar sig i en individualpsykologisk syn på människan då individen ses som bärare av olika problem. Orsaken till varför vissa elever får en lågstatusroll respektive högstatusroll förklaras utifrån det individualpsykologiska perspektivet där personliga egenskaper, överlägsen attityd, aggression, osäkerhet, dålig självkänsla osv. ses som förklaringar (Skolverket 2009). Ljungström (2003) vill uppnå ett föränderligt beteende hos förtryckaren vilket enligt Thornberg (2009) endast kan uppnås i en social påverkansprocess vilket kan ske direkt eller indirekt sett ur ett socialpsykologiskt perspektiv.

Överraskningsmomentet Ljungström nämner i sin metod när två pedagoger oförberett hämtar förtryckaren för ett behandlingssamtal där denne skall känna skuld och skam. En parallell kan här dras till Hägglunds (1996) resonemang om att eleverna alltid är underordnade den

auktoritet vuxna inom skolans verksamhet har.

Även Olweusprogrammet grundar sig i ett individualpsykologiskt perspektiv där fokus ligger på individuella egenskaper hos förtryckaren samt den utsatte. Olweus (2008) resonerar om aggressivitet, dominans och makt som de främsta orsakerna till mobbningens uppkomst. Olweusprogrammet har även inslag av relationella perspektiv då Olweus (2009) ställer sig frågan om en förtryckare eller en utsatt har fått en annan uppfostran än de övriga eleverna. Grundaren själv tydliggör att han även har inslag av ett grupporienterat perspektiv dvs. ett socialpsykologiskt perspektiv.

SET – social och emotionell träning och SEL- socio- emotionellt lärande har ett teoretiskt antagande som bygger på individualpsykologi där man vill förändra ett beteende.[”Skolverket (2009)”] framhåller att inom programmen kan man urskilja ett behavioristiskt synsätt som tar sitt avstamp i beteendepsykologi. Programmen genomsyras även av relationella perspektiv då eleverna skall lära sig skapa relationer och ta hjälp av andra vilket även kan tyda på ett

socialpsykologiskt perspektiv. Dessutom framhålls att en individ skall lära sig hantera känslomässiga problem i sociala relationer, vilket tydligt framkommer i programmens olika moment och kan kopplas till relationella perspektiv. Inom SET och SEL används olika tekniker och metoder för att eleverna skall utveckla färdigheter vilket kan tyda på att ett sociokulturellt perspektiv beaktats i utformningen. Ytterligare något som kan indikera på ett sociokulturellt perspektiv inom SEL är att företrädarna menar att olika problembeteenden kan bero på vilken kultur man kommer från.

Grundarna till Österholmsmodellen har kombinerat olika antimobbningsprogram och egna erfarenheter till ett och samma program. Österholmsmodellen har inslag av Farstametoden, Olweusprogrammet, SET – social och emotionell träning och SEL- socio- emotionellt lärande samt friends. Med denna bakgrund kan därför flertalet perspektiv ha uppmärksammats i utformningen av programmet.

Friends grundare kritiserar ett individualpsykologiskt arbete mot mobbning då friends menar att mobbning i grunden handlar om upprepande aggressiva beteenden och handlingar samt obalans i makt. Företrädaren talar här emot sig själva då dessa tre punkter indikerar på ett individualpsykologiskt perspektiv. Kommunikation och vikten av det sociala samspelet i hemmet betonas inom friends program vilket tyder på relationella perspektiv. Orsakerna till mobbning kan enligt friends även finnas i miljön och/eller i de attityder som finns inom olika grupper. Detta visar på att ett socialpsykologiskt perspektiv beaktats i utformningen av programmet. Ett verktyg som flitigt används inom friends program är kamratstödjare som vid de vuxnas bristande närvaro skall fungera som extra ögon och öron. Detta kan kopplas till Bliding (2004) då hon menar att skolan tilldelar elever makt över andra.

Enligt Projekt Charlie är de främsta orsakerna till mobbning bland annat bristande självförtroende, osunda relationer, grupptryck, nyfikenhet, tristess mm. vilket tyder på att grundaren har ett socialpsykologiskt perspektiv samt ett individualpsykologiskt perspektiv. Programmets tonvikt ligger på att förse eleven med sociala färdigheter, stärka elevens självförtroende, lära eleven att förstå och uttrycka sina känslor, lära sig respektera andra osv. Med hänsyn till detta kan relationella perspektiv urskiljas i programmet.

I programmet Gruppen som grogrund är identitet, självförtroende och trygghet

nyckelbegrepp. Då individen söker efter sin identitet och sin roll i gruppen kan detta tyda på ett socialpsykologiskt perspektiv. Ytterligare en faktor som indikerar på ett socialpsykologiskt perspektiv är användningen av konfliktlösningsmetoder. Att eleverna ska lära sig lyssna på varandra och se det positiva hos sig själv och andra kan tyda på att programmet även strävar efter relationell kompetens.

I metoden Lika värde, lika villkor menar Love Nordenmark & Maria Rosén (2008) att vissa elever fråntas rätten att definiera sig själva. Genom att definieras som avvikande värderas eleven utifrån sitt annorlundaskap. Ett individualpsykologiskt perspektiv kan här beskådas då eleven ses som bärare av olika problem. Vidare kan detta kopplas till ett maktteoretiskt perspektiv då olikheter och likheter uppmärksammas och värderas inom skolan. Nordenmark & Rosén (2008) menar att då mobbning i grunden handlar om maktrelationer visar detta ännu tydligare på ett maktteoretiskt perspektiv. Metoden handlar om normalitet och sociala

sammanhang vilket tyder på ett socialpsykologiskt perspektiv samt relationella perspektiv. I redovisningen av samtliga antimobbningsprogram och dess koppling till olika perspektiv går det att urskilja vilka perspektiv som är dominerande. Inslag av ett individualpsykologiskt perspektiv finns i samtliga antimobbningsprogram även om vissa menar att de inte vill vara allt för individcentrerade. Ytterligare ett dominerande perspektiv är det relationella då relationer är en central del inom samtliga. I fem av de nio programmen Farstametoden, Olweusprogrammet, Österholmsmodellen, friends och Lika värde, lika villkor är ett maktteoretiskt perspektiv synligt då dessa bland annat definierar mobbning som obalans i makt. Det sociokulturella perspektivet går att synliggöras inom programmet SET – social och emotionell träning då de använder sig av verktyg i sitt arbete. Inom SEL- socio-emotionellt lärande kan också ett sociokulturellt perspektiv urskiljas då programmet bygger på SET och kulturella förhållanden kan ses som en orsak till mobbning. Om människan kan ses som ett verktyg går även det sociokulturella perspektivet att urskilja i programmet friends då de använder sig av verktyget kamratstödjare.