Resultatanalys av intervjumaterial

Valet av antimobbningsprogram på Stadsskolan har utformats efter att föregående chef ville använda sig av ett evidensbaserat program. Olweusprogrammet är det ända som är

vetenskapligt utvärderat därför valde chefen att använda sig av detta. I nuläget använder sig skolan av ytterligare program. Farstametoden används med betoning på behandlingssamtalet vilket skolan benämner som allvarsamtal samt den tidiga föräldrakontakten. Här kan en motsägelse urskiljas i resonemanget då föräldrakontakten i Farstametoden etableras sent i processen. Då vårdnadshavare skall kontaktas i ett tidigt skede tyder det snarare på Olweusprogrammet eller friends. Vidare har en grupp med rektorer i skolans region

gemensamt beslutat att skolan skall arbeta förebyggande mot mobbning, valet föll då på SET- social och emotionell träning och SEL- socio- emotionellt lärande. Programmets alla moment följs inte längre till fullo efter den kritik som riktats mot Birgitta Kimber i tv- produktionen Skolfront. Tidigare terminer har skolan arbetat med friends vilket skolan valt bort på grund av den kritik som riktats mot friends då för mycket ansvar låg på kamratstödjarna. Något som visar på att skolan använder sig av Olweusprogrammet är användningen av rastvakter.

På Lantskolan har två representanter från skolan gått kursen Mobbning – skolpraktik och forskningsperspektiv. Trygghetsteamet har därefter diskuterat och bestämt vilka metoder skolan skall använda sig av från de olika programmen. Delar av Farstametoden används, framförallt översakningsmomentet och behandlingssamtalet vilket även denna skola

benämner som allvarsamtal. Något vi uppmärksammat som tyder på Olweusprogrammet är resonemanget likt Olweus (2008) gällande förtryckarens omedvetenhet om att eleven utför negativa handlingar. Ytterligare ett resonemang likt Olweus är de vuxnas ledande auktoritära roll. Kamratstödjarna har en stor roll och ett stort ansvar i arbetet mot mobbning vilket kan tyda på att Lantskolan har inslag av friends, detta är inte någonting informanterna uttalar.

Skolan använder sig inte av något förebyggande program i arbetet mot mobbning samtidigt som de upplyser oss om att de använder sig av Projekt Charlies värdegrundsövningar. Skolan talar här emot sig själv då Projekt Charlie är ett förebyggande program. Lantskolan uttrycker att mobbning inte förekommer på skolan samtidigt som rektor menar att elever känner viss främlingsfientlighet. Här finner vi motstridigheter i resonemanget. Denna skola verkade för bra för att vara sann och vår uppfattning är att de kanske har en förskönad verklighetsbild av skolan. Ljungström (2003) menar att mobbning är ett fenomen som funnits i alla tider och troligtvis alltid kommer att finnas. Vad gör denna skola till ett undantag?

I Skogsskolans arbete mot mobbning har de inte ”lusläst”(Albin) alla

antimobbningsprogram. I utformningen av likabehandlingsplanen utgår skolan från en enkätundersökning med eleverna vilket tyder på att Olweusprogrammet används. Något som ytterligare indikerar på Olweusprogrammet är användningen av rastvakter och

föräldrakontakten vilket även kan indikera på friends program då vårdnadshavare skall kontaktas direkt. I Olweusprogrammet definierar Olweus (2008) mobbning vara när två parter inte är lika starka i styrkeförhållandet, detta är något som betonas i Skogsskolans

likabehandlingsplan då det kan vara svårt att skilja mobbning från vanliga konflikter. Enligt Björk (1999) skall konflikten få en konstruktiv lösning om detta inte lyckas kan det leda till mobbning. All personal på Skogsskolan är utbildad inom SET- social och emotionell träning, men då programmet fått mycket kritik har rektor valt att det förebyggande arbetet även skall utgå från Gruppen som grogrund och Lika värde, lika villkor. Vid akut mobbning använder skolan sig av Farstametodens överraskningsmoment och behandlingssamtal vilket även denna skola benämner som allvarsamtal. Enligt skolans personal är de metoder skolan valt tydliga och strukturerade med ett bra resultat.

Gemensamt för de tre skolorna enligt vår uppfattning är att de använder sig av

Österholmsmodellen eftersom de valt att kombinera delar ur olika program, metoder och egna erfarenheter. Detta är mycket märkligt då Lantskolan menar att de tagit bort

Österholmsmodellen. Med hänsyn till det begränsade materialet kan vi dra slutsatsen att de flesta skolor i nuläget inte är pålästa om vad de olika antimobbningsprogrammen står för. Detta är mycket underligt då mobbning är ett aktuellt ämne med känslig karaktär och har en mängd olika orsaker samt definitioner. Ytterligare en gemensam nämnare skolorna har är

överraskningsmomentet och en modifierad version av behandlingssamtalet i Farstametoden. Däremot vill alla tre skolor i motsats till Farstametodens grundare inte att förtryckaren skall känna skuld och skam. Skolorna vill endast att förtryckaren ska ha vetskap om att skolans personal har kännedom om mobbningen samt att den genast skall upphöra. Detta moment är det ända skolorna använder sig av ur Farstametoden. Kamratstödjare fyller en viktig funktion på samtliga skolor vilket indikerar på att skolorna använder sig av friends, dock har

Lantskolan förlagt ett större ansvar på dessa elever än de övriga skolorna. Något vi ställer oss frågande till är hur skolorna kan påstå att de använder sig av specifika antimobbningsprogram då de plockar ut olika delar de vill arbeta med, men inte använder momenten som grundarna förespråkar. De tre skolorna modifierar fritt valda delar t.ex. Farstametodens

behandlingssamtal där skolorna valt att inte följa mallen som finns framtagen för behandlingssamtalet.

Vad vi kan analysera och tolka utifrån vår begränsade undersökning på de tre skolorna är att skolorna inte har insikt i de 21 utvärderade antimobbningsprogram. Skolorna kombinerar fritt olika delar från olika program utan hänsyn till grundarnas ideologi som menar att skolan skall vara trogen det valda programmet. Arbetar man förebyggande med mobbning i skolan borde inte ett åtgärdande program implementeras. Då verkligheten ser annorlunda ut kommer fenomenet mobbning alltid att finnas enligt Ljungström (2003) därför är det förståeligt att skolorna använder sig av både ett preventivt samt åtgärdande program.