Metod - Att göra det bästa av det omöjliga

I följande avsnitt presenteras studiens metod och tillvägagångssätt, för att sedan avslutas med en metoddiskussion där etiska aspekter berörs och där studiens trovärdighet samt överförbarhet diskuteras.

4.1 Metodologisk ansats

I och med att vi i denna studie söker kunskap om ett fenomen, nämligen arbetet med försörjningsstöd, med avsikt att kunna beskriva dess komplexa karaktär har vi valt att i huvudsak använda oss av en kvalitativ metodologisk ansats. En kvalitativ ansats är lämplig när man söker kunskap om olika sociala förhållanden, men även om enskilda människors upplevelser samt känslor och som inte kan fångas med hjälp av statistiska tillvägagångssätt (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). I detta fall har vi använt oss av intervjuer. Under arbetet med studien har även kvantitativ metod, i form av en enkät, brukats för att komplettera det empiriska underlaget. Till det har ett abduktivt förhållningssätt antagits genom forskningsprocessen, då vi har använt oss av domänteorin både i analysen av empirin samt i utformningen av enkäten och dess hypotes.

Abduktion syftar på en samverkan mellan induktion och deduktion. En induktiv ansats innebär att forskaren drar allmänna slutsatser utifrån ett empiriskt underlag, medan deduktiv ansats innebär att man tar avstamp i redan befintliga teorier eller allmänna regler. Deduktion kan på så sätt ha till innebörd att forskaren har en hypotes eller ett påstående som denne sedan prövar i olika fall för att se om hypotesen eller påståendet stämmer. Abduktion kan beskrivas genom att man som forskare rör sig mellan data och teorier för att kunna göra jämförelser och tolka de mönster man hittar för att kunna förklara fenomenet som studeras (Fejes & Thornberg, 2019).

4.2 Intervjuer

Som datainsamlingsmetod valde vi i huvudsak att använda oss av kvalitativa intervjuer.

Anledningen till att vi valde att använda oss av intervjuer var för att vi ville ta del av socialarbetares egna upplevelser, tankar och erfarenheter kring att vara verksamma under en pandemi som covid-19. Vi använde oss av en intervjuguide, utformad utifrån studiens frågeställningar som i sin tur utgjorde frågeområden med exemplifierande delfrågor, som stöd för både intervjupersonerna och oss som forskare. Intervjuer som är strukturerade på det här sättet brukar gå under beteckningen semistrukturerade intervjuer (Eriksson-Zetterquist &

Ahrne, 2015). Intervjuguiden skickades ut till deltagarna några dagar innan intervjutillfällena för att de skulle kunna förbereda sig, samt för att vi skulle få ut så mycket information som möjligt av intervjuerna. Intervjuguiden har fungerat som en grund till vilken vi förhållit oss flexibelt. För varje intervju har vi allteftersom fångat upp mönster och möjliga teman som vi i de senare intervjuerna kunnat ställa vissa mer efterforskande frågor kring. En fördel med vårt arbetssätt under intervjuerna var att intervjupersonerna fick reflektera över aspekter som de inte annars hade reflekterat över genom att endast läsa frågorna i intervjuguiden.

Vi har genomfört fem av sex intervjuer digitalt, på grund av det geografiska läget i vissa fall och på grund av kvarvarande restriktioner i andra fall. Den sjätte intervjun utfördes på intervjupersonens arbetsplats. Vi anser att digitala intervjuer fungerade väl för vår studie och dess syfte. Digitala mötesformer har varit centralt under pandemin i samhället i stort. Vår målgrupp är även personer som är vana att arbeta digitalt och som har de materiella förutsättningarna för det. Våra frågor har inte heller varit av sådan personlig karaktär att det blivit lika viktigt att kunna avläsa kroppsspråk och subtila signaler. Intervjuerna genomfördes digitalt med verktyget Zoom. Samtycket från intervjupersonerna inhämtades muntligt i början av varje intervju. Zoom användes även för inspelning av ljudfiler som sedan utgjorde grund för transkriberingen.

4.3 Återkopplande enkät

Som komplement till intervjuerna utformades en digital enkät som sedan skickades ut till en intervjuperson från respektive kommun. Anledningen till att vi valde att skicka ut enkäten till dessa tre personer var för att de hade en förhållandevis lång erfarenhet inom försörjningsstöd och som sträckte sig till både innan och under pandemin. Enkäten utformades och skickades ut efter transkriberingarna och under bearbetningen av resultaten. I enkäten ombads de gradera de olika domänernas involvering i hanteringen av covid-19 pandemin på en skala från ett till fem. De fick även kommentera en hypotes som vi lade fram i anknytning till olika domäners involvering i hanteringen av pandemin. I enkäten lades hypotesen fram som följande; ”I vår pågående analys av pandemins påverkan har vi en hypotes om att det professionella domänet

och det institutionella domänet (nationell styrning och normer i samhället) har varit mest framträdande under pandemin och att det politiska domänet och förvaltningen på lokal nivå har varit mer tillbakadraget. (Vi tänker oss då att socionomer på chefsnivå också verkar inom det professionella domänet). Hur ser ni på den uppfattningen?”. Att enkäten utformats med skalfrågor innebär att den delvis antar en kvantitativ ansats. Den fråga som kopplar till hypotesen är däremot av mer kvalitativ karaktär.

Denna återkoppling till några intervjupersoner gjordes för att utvidga underlaget så att vi på ett tydligare sätt skulle kunna applicera vår valda teori på resultatet, samt för att vi ville pröva vår hypotes mot intervjupersonerna. Endast två av tre respondenter återkom med svar. Därav kan enkäten ses som ett litet komplement till resterande del av det empiriska underlaget. Även om enkäten endast besvarades av två personer har den ändå i viss mån tillfört en fördjupad förståelse. Svaren hade en entydig inriktning och kunde därför analyseras genom att endast jämföra svaren med varandra och i förhållande till empirin.

4.4 Avgränsningar

Studiens avgränsning till just försörjningsstöd gjordes dels för att försörjningsstöd utgör en stor del av socialt arbete samt omfattar många olika målgrupper, dels för att det skrivits en del om pandemins påverkan på socialtjänstens arbete i stort, men inte specifikt om försörjningsstöd.

Då studiens syfte är att få kunskap om hur pandemin har påverkat arbetet med försörjningsstöd anser vi att socionomer som arbetar inom försörjningsstöd är de personer som är bäst lämpade till att ge oss underlag för att vi ska kunna besvara studiens frågeställningar. Socionomerna är de som handlägger ärendena samt arbetar närmast klienterna och därmed har bäst insikt i arbetets olika dimensioner.

Vi har därför valt att avgränsa vår studie till att omfatta utbildade socionomer som jobbar med försörjningsstöd och som i huvudsak varit verksamma både innan och under covid-19-pandemin. Samtliga intervjupersoner var utbildade socionomer och arbetade med försörjningsstöd inom socialtjänsten, men endast fyra av sex deltagare arbetade med försörjningsstöd både innan och under pandemin. Den femte och sjätte deltagaren var verksamma inom försörjningsstöd under pandemin, men hade inte arbetat med det innan pandemin. Där gjorde vi dock en bedömning att personerna ifråga ändå kunde bidra med värdefull information till studien eftersom de varit verksamma under den aktuella perioden och även tagit del av sina kollegors reflektioner. De hade även genomfört sin verksamhetsförlagda utbildning innan pandemin och kunde även göra jämförelser med anledning av det. Syftet med att främst intervjua socionomer som arbetat både innan och under pandemin var för att respondenterna skulle kunna göra jämförande reflektioner samt för att de vidare skulle kunna reflektera över framtiden utifrån det.

4.5 Urval och rekrytering

De sex intervjuerna genomfördes med socialarbetare från tre olika kommuner, två större kommuner med ett invånarantal på mellan 100 000 - 150 000 respektive 50 000 - 100 000, samt en mindre kommun med ett invånarantal på mellan 20 000 - 40 000. (När vi utformat dessa intervall har vi utgått från Statistiska centralbyråns (2020) statistik.) Valet att ha med socionomer från olika stora kommuner gjordes för att få ett bredare perspektiv på pandemins

påverkan. Större kommuner har fått alltmer specialiserade enheter medan mindre kommuner har mindre specialisering och istället en mer bred samverkan (Hörngren, 2013). Graden av specialisering är en av flera förutsättningar som formar hur arbetet sker, vilka arbetssätt som används samt vilka resurser som finns att tillgå och därmed vilken påverkan en pandemi kan få på arbetet. Genom att ha med respondenter från tre olika organisationer kan både variationer och samstämmigheter fångas upp vilket möjliggör att man kan säga något om vilka förhållanden som studiens resultat kan appliceras på (Svensson & Ahrne, 2015). Vi hade även till en början kontakt med socionomer från en fjärde kommun som visade intresse av deltagande, men på grund av hög arbetsbelastning var de tvungna att dra sig ur undersökningen.

Ytterligare en intervjuperson från en av de tre kommunerna drog sig ur då denne precis skulle avsluta sin anställning. För studien hade det varit värdefullt att få socialarbetares perspektiv från en fjärde kommun, eftersom det finns en variation mellan kommuner och hur man arbetar inom olika verksamheter. Den höga arbetsbelastningen i den fjärde kommunen vet vi inte vad den grundade sig i, men den skulle kunna ha haft något samband med pandemin. Det är i så fall ett samband som vår studie möjligtvis inte lyckats fånga upp.

Vi har använt oss av två slags urval för vår studie. En av respondenterna kom med genom ett bekvämlighetsurval medan resterande respondenter kom med genom förmedlingsmodellen.

Bekvämlighetsurval innebär att man låter urvalet bestå av personer som är lättast att få tag i, ofta är det personer som man är bekant med. En nackdel med den urvalsmetoden är att det kan vara svårt att veta hur representativt urvalet är (Lantz, 2014). Forskarens relation till respondenten är även något som man måste ta hänsyn till i bearbetningen av data, då relationen kan bli en påverkansfaktor i forskningsprocessen. Dock var det endast en person i vår studie som blivit utvald genom bekvämlighetsurval.

För rekryteringen av respondenter i övrigt använde vi oss, som nämnt tidigare, av förmedlingsmodellen. Det innebär att man som forskare tar kontakt med någon som i sin tur förmedlar kontakten vidare till lämpliga respondenter (Lindberg & Sjöström, 2019). På så vis har man som forskare inte kontroll över vilka som får frågan om deltagande i studien, vilket har både fördelar och nackdelar. Fördelen är att vi som forskare inte själva har kunnat styra vilka individer som har blivit tillfrågade, vilket gör att vi har haft ett neutralt utgångsläge gentemot respondenterna. Däremot finns en risk att respondenter kan känna sig tvingade att delta om exempelvis förfrågan kommer från en överordnad som innehar en maktposition gentemot respondenten. Det kan även finnas en risk att förmedlaren väljer ut särskilda respondenter utifrån sin egen agenda. Som forskare blir det svårt att få någon insyn i hur förmedlingsprocessen går till och det blir därmed svårt att ta hänsyn till det i förhållande till empirin. Det blir också ett etiskt problem om någon respondent känt sig tvingad till att delta eller uppmanad att förhålla sig till sanningen på ett visst sätt. Förmedlingsmodellen anses dock lämplig när respondenter ska rekryteras från en specifik organisation. Vår upplevelse är att respondenterna i den här studien har valt att delta utifrån att de ansett att ämnet varit viktigt och att de därför velat bidra med ny kunskap till det befintliga kunskapsläget.

I två fall kontaktade vi antingen kundtjänst eller mottagningsenheten i kommunen, via mejl.

Där beskrev vi vår studie i korthet och bad dem vidarebefordra informationen till berörda chefer. I den mindre kommunen hade vi en etablerad kontakt som fick föra informationen

vidare till sina kollegor. Socialarbetarna har i alla tre fallen i sin tur kontaktat oss om de velat medverka i studien. I vårt informationsbrev angav vi även vilka kriterier som vi ville att man skulle uppfylla för att delta i studien. Vi lät alltså deltagarna själva avgöra om de passade in på den typ av deltagare vi sökte. Alla som tackade ja till deltagande fick ta del av ett informationsbrev där information om studiens syfte samt information om samtycke och sekretess beskrevs. Ett informerat samtycke innebär att deltagarna för en studie blir informerade om vad studien innebär och att de utifrån den informationen har rätt att avgöra om de vill medverka, men även att de har rätt att dra sig ur när de vill om de väljer att medverka (Kvale & Brinkmann, 2014).

4.6 Transkribering och analys

Efter intervjuerna transkriberades varje enskild intervju var för sig av oss forskare med hjälp av programmet Otranscribe. Transkriberingen genomfördes nära intervjutillfällena då vi hade intervjuerna färskt i minnet. Att samma person som håller i intervjun också genomför transkriberingen har många fördelar. Bland de största fördelarna är att man genom transkriberingen blir ytterligare insatt i materialet och att det analytiska arbetet samtidigt aktiveras (Eriksson-Zetterquist och Ahrne, 2015). Den första intervjun utfördes mer noggrant med pauser, stakningar och upprepningar utskrivna. Vi såg dock att det skulle bli för tidskrävande att göra i samtliga fall och bestämde oss för en lättare variant av transkribering som innebar att vi utelämnade pauser, stakningar och upprepningar. Vi utelämnade även vissa delar av inledning och bakgrund i transkriberingen då dessa inte varit relevanta för vårt syfte.

Däremot har fokus legat på transkribering av intervjupersonernas svar på intervjufrågorna, även det som inte till en början verkade koppla direkt till frågeställningarna. Det gjorde vi för att det i transkriberingen kan vara svårt att bedöma vad som är relevant eller inte och att man i ett senare skede av analysen kan se på det transkriberade materialet med nya ögon.

Som analysmetod har vi använt oss av något som liknar tematisk analys. Det innebär att man identifierar samt analyserar olika teman i den data som insamlats för att kunna sammanställa det och hitta mönster. Det kan handla om både gemensamma aspekter och aspekter som skiljer sig från varandra. Ett tema är något som nämns relativt frekvent samt som fångar upp det som är representativt i det datamaterial man har och som sedan går att koppla till forskningsfrågorna (Jepson Wigg, 2019).

Efter att vi transkriberat delade vi upp vårt material i olika teman utifrån vårt syfte och våra frågeställningar samt utifrån materialets tyngdpunkter. Vi plockade ut de delar från respektive intervju som passade in under respektive tema, vilket vi gjorde vi för att få en bättre överblick av vårt material samt för att välja ut det från intervjuerna som var viktigast. Efter det sammanställde vi det utvalda materialet i ytterligare ett nytt dokument för att få allt samlat och lättöverskådligt. I det dokumentet bearbetade vi temana igen och sammanställde det utvalda materialet under nya rubriker. I de skedet hade vi kortat ner vårt material till punktform för att det lättare skulle gå att kategorisera det under varje enskild rubrik. När vi sammanställt vår data i resultatdelen har vi dock gått tillbaka till den ursprungliga texten från transkriberingen av intervjuerna, dels för att kunna hämta citat, dels för att på ett troget sätt kunna återge det våra intervjupersoner lyfte i sina respektive intervjuer. Det som skiljer vårt tillvägagångssätt från en

renodlad tematisk analys är att vi inte använt oss av kodning av ursprungstexten på det sätt som är brukligt inom tematisk analys.

4.7 Arbetsfördelning

Arbetet med studien har till störst del skett genom ett gemensamt arbete där vi skapat texten och analysen tillsammans genom konsultation i realtid via zoom. Vi har genom noggranna överväganden samrått med varandra under uppsatsens respektive delar. Däremot har vi i kunskapsöversikten och empirin delat upp texten mer, där vi ansvarat för olika delar. I kunskapsöversikten skrev Ida till exempel om etik kopplat till pandemin under rubriken Pandemin och ändrade arbetssätt inom socialt arbete samt om de ökade behoven av hjälp från socialtjänsten under rubriken Pandemin och det sociala arbetets målgrupper, medan Victoria skrev om försörjningsstöd samt om psykisk ohälsa under rubriken Pandemin och det sociala arbetets målgrupper. I empirin ansvarade Ida exempelvis för att skriva delen om bestående och långsiktiga konsekvenser av pandemin på försörjningsstöd, medan Victoria skrev om konsekvenser av pandemin för klienter, samt pandemin och lärdomar kring klientarbetet. Övriga delar har skrivits gemensamt. Vi har även efter att vi skrivit våra separata delar gemensamt läst igenom texterna och kommit med synpunkter samt gjort korrigeringar. Därför är vi båda väl involverade i samtliga delar i uppsatsen.

I förarbetet till uppsatsen var arbetet mer uppdelat. Vi ansvarade för att ta kontakt med ungefär hälften av intervjupersonerna var. Vid intervjutillfällena närvarade båda två och turades om att ställa frågor, förutom vid ett tillfälle då endast Ida närvarade, då det krockade med annat i utbildningen och då vi kom överens om att göra den uppdelningen. Vi delade även upp arbetet med transkriberingen av praktiska skäl, där Victoria transkriberade fyra intervjuer och där Ida transkriberade två.

4.8 Metoddiskussion

4.8.1 Etiska överväganden och konfidentialitet

Konfidentialitet innebär att uppgifter om enskilda individer ska redovisas och förvaras på ett sätt så att individerna inte kan identifieras av utomstående och är något som också ska informeras till deltagarna. Nyttjandekravet innebär att uppgifter om enskilda personer insamlade för forskning inte får användas på ett sätt som direkt kan påverka den enskilde individen (Svensson & Ahrne, 2015). Allt material i form av handskrivna anteckningar, transkriberingar och inspelningar har förvarats med hänsyn till konfidentialitets- och nyttjandekravet utan åtkomst för utomstående. Efter granskning och publicering av studien ämnar vi som författare att radera vårt insamlade material för att värna om intervjupersonerna och för att se till att uppgifter inte används till något annat än vad de var avsedda för.

I vår studie har det under intervjuerna framkommit ganska känsliga uppgifter om organisationerna och arbetsmiljön. Detta har aktualiserat etiska frågor vilka vi som forskare har fått hantera. Vi har bedömt att det skulle kunna bli en olägenhet och göra skada för intervjupersonerna och kanske även organisationerna om uppgifter publiceras i vår studie så att personer och organisationer kan identifieras. Vi har utfört vissa egna eftersökningar på kommunernas hemsidor för att se hur mycket information om kommunerna som kan delges i vår studie, utan att det ska gå att lista ut vilka kommuner det handlar. På grund av att vi använt oss av förmedlingsmodellen har vi bedömt att det finns en risk att man kan lista ut vilka

intervjupersoner det handlar om och därför har vi försökt att anta vissa försiktighetsåtgärder.

Därför har vi även varit noga med att anonymisera intervjupersonerna i vår text samt informera dem om studiens villkor. Vi har valt att varken skriva ut enskildas namn eller kommunernas namn för att skydda enskilda. Då vi ville skapa transparens, överförbarhet samt trovärdighet och samtidigt ta hänsyn till etiska aspekter har vi bara skrivit ut en del information om kommunerna. Vi har även valt att inte ha någon närmare presentation av de enskilda intervjupersonerna utöver den information som finns under resultatdelen.

För studien har hänsyn tagits till samtliga av de etiska aspekter som ingår i god forskning, nämligen Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjande-kravet (Vetenskapsrådet, 2002). Dessa krav har behandlats genom ett noggrant förfarande under arbetets gång, så som redovisats under detta metodavsnitt. Studien har även utformats för att kunna bidra med nyttig kunskap som ska kunna omsättas i praktiken samt leda till utveckling och förbättring i det praktiska arbetet med försörjningsstöd. Sammantaget anser vi att studien balanserar risk med nytta på ett väl avvägt sätt.

4.8.2 Studiens trovärdighet

Det är överlag svårt att mäta reliabilitet och validitet i kvalitativa studier. Därför brukar man i större utsträckning prata om trovärdighet när det kommer till den typen av studier. Att den data man insamlat är trovärdig innebär att man anser den som rimlig. Man ska vara noga med att

In document Att göra det bästa av det omöjliga (Page 14-21)