Jordproverna i analysen varierade i volym mellan 0,5 och 2 liter jord. Samtliga prover samlades in och fl -terades av personal från Sydsvensk Arkeologi. Vid flotering användes en vanlig hink samt rinnande vat-ten och det använda sållet hade en maskstorlek av 0,25 mm. Växtmaterialet analyserades under mik-roskop med en förstoring av 4 till 100 gånger. Vid artbestämningen användes referenslitteratur och re-ferenssamling (bl.a. Berggren 1969, 1981, Jacomet 2006; Digital Seed Atlas of the Netherlands).
Analysresultatet redovisas i helhet i tabellform. Tolk-ningen av materialet presenteras i löptexten under respektive rubrik.
Resultat
Hus 1
Från hus 1 analyserades två prover (tabell 1). I dessa hittades en fragmentarisk halva av gråärt samt ett obestämbart fröfragment. Gråärt är känd från neo-litikum och vidare genom historien (Viklund 1998; Heimdahl 2010; Welinder 1998; Berggren & Brink 2012). Förmodligen odlades ärtorna i någon form av trädgårdsodling. Möjligen kan man tänka sig att ärtor och bönor odlades mellan olika sädesslag i jordförbättrande syfte (samtidigt som man erhåller ett skördeuttag) då dessa växter höjer kvävehalten i jorden.
I husets västra gavel låg en förvaringsgrop varifrån ett prov analyserades (anläggning 2328). I fyllning-en hittade fyllning-en kärna av skalkorn. Sädeskornet får ses som sekundär i förhållande till gropen och säger ing-et om dess funktion. Generellt kan man säga att säd och många andra grödor inte förvarades nergrävda i marken eftersom fukten skulle få dem att mögla och förstöras som föda.
Utifrån den arkeobotaniska analysen går det inte säga något om husets inre struktur.
Anl Pnr Volym (liter) Art Latin Antal Kol Dateringsförslag
2361 5630 2 Gråärt Pisum sativum 1 + Gråärt
Ek
2328 5847 2 Skalkorn Hordeum vulgare 1 +
Björk Skalkorn
Tabell 1. Analysresultat hus 1. + 1–5 fragment, ++ 6–15 fragment.
A
rkeologikonsultomslAgsbild: Svinmålla, Chenopodium album.
Inledning
På uppdrag av Sydsvensk Arkeologi AB har Arkeolo-gikonsult AB analyserat 14 jordprover på växtmakro-fossil och vedart. Proverna togs ur boplatslämningar som förmodas vara en vikingatida storgårdsmiljö med hus, grophus, gropar och vattenhål. I flera av de undersökta anläggningarna hittades förkolnade växtrester men kvantiteten varierade mellan olika kontext. Resultatet ger en inblick i gårdens agrikul-turella grund och mathushållning.
Syfte och frågeställning
Syftet med analysen var att undersöka informations-potentialen i materialet vad gäller gårdens eventu-ella odling i mening av odlingssystem och grödoval.
Funktionsindelning av husen och utplock av dater-bart material stod också i fokus.
Metod och genomförande
Jordproverna i analysen varierade i volym mellan 0,5 och 2 liter jord. Samtliga prover samlades in och fl -terades av personal från Sydsvensk Arkeologi. Vid flotering användes en vanlig hink samt rinnande vat-ten och det använda sållet hade en maskstorlek av 0,25 mm. Växtmaterialet analyserades under mik-roskop med en förstoring av 4 till 100 gånger. Vid artbestämningen användes referenslitteratur och re-ferenssamling (bl.a. Berggren 1969, 1981, Jacomet 2006; Digital Seed Atlas of the Netherlands).
Analysresultatet redovisas i helhet i tabellform. Tolk-ningen av materialet presenteras i löptexten under respektive rubrik.
Resultat
Hus 1
Från hus 1 analyserades två prover (tabell 1). I dessa hittades en fragmentarisk halva av gråärt samt ett obestämbart fröfragment. Gråärt är känd från neo-litikum och vidare genom historien (Viklund 1998;
Heimdahl 2010; Welinder 1998; Berggren & Brink 2012). Förmodligen odlades ärtorna i någon form av trädgårdsodling. Möjligen kan man tänka sig att ärtor och bönor odlades mellan olika sädesslag i jordförbättrande syfte (samtidigt som man erhåller ett skördeuttag) då dessa växter höjer kvävehalten i jorden.
I husets västra gavel låg en förvaringsgrop varifrån ett prov analyserades (anläggning 2328). I fyllning-en hittade fyllning-en kärna av skalkorn. Sädeskornet får ses som sekundär i förhållande till gropen och säger ing-et om dess funktion. Generellt kan man säga att säd och många andra grödor inte förvarades nergrävda i marken eftersom fukten skulle få dem att mögla och förstöras som föda.
Utifrån den arkeobotaniska analysen går det inte säga något om husets inre struktur.
Anl Pnr Volym (liter) Art Latin Antal Kol Dateringsförslag
2361 5630 2 Gråärt Pisum sativum 1 + Gråärt
Ek
2328 5847 2 Skalkorn Hordeum vulgare 1 +
Björk Skalkorn
Tabell 1. Analysresultat hus 1. + 1–5 fragment, ++ 6–15 fragment.
Hus 2
Från hus 2 analyserades fyra prover (tabell 2). I pro-verna hittades skalkorn, lin och ogräs. Skalkorn har sannolikt odlats på gödslad åker men eftersom säden var väl rensad så återfanns bara ett fåtal ogräsfrö från arter med relativt stora fröer. Dessa kan bli kvar i grödan efter rensning och sållning men eftersom an-talet är få går det inte säga något mer specifikt om åkrarnas skötsel och tillstånd.
Förutom skalkorn har även lin odlats i anslutning till gården. Visserligen förkommer endast ett linfrö (figur 1) men eftersom linfrö i regel förstörs vid upphettning och förkolning kan fyndet ändå repre-sentera en odling av grödan (Gustafsson 1998 &
2000). Lin som kulturväxt har en lång tradition i Sverige och återfinns i arkeologiska sammanhang från bronsåldern och framåt i tiden (Gustafsson 1998; Viklund 1998, 2011 & 2012). Lin har odlats i två syften som i vissa fall kan kombineras. Dels kan man odla spånadslin för sina fib er och dels för de oljerika fröna. I dag kan vi räkna med att linrötning och därmed inhemsk textilproduktion
Anl Pnr Volym (liter) Art Latin Antal Kol Dateringsförslag Övrigt
2664 5563 0,5 Skalkorn Hordeum vulgare 2 ++ Skalorn Mollusker
Cf. Tistel Cf. Circium 1 Hassel
2739 5560 1 Lin Linum usitatissimum 1 +++ Lin Slagg - organiskt?
Ek
2755 5561 1,7 Skalkorn Hordeum vulgare 2 + Skalkorn Fiskben
2778 5562 1,5 + Mollusker
Tall
2865 5559 1 Vicker Cf Vicia kracca 1 (+)
Tabell 2. Analysresultat hus 2.
(+) mängd räcker ej till datering, + 1–5 fragment, ++ 6–15 fragment, +++ mer än 15 fragment.
Figur 1. Lin från hus 2. Foto Stefan Gustafsson. Figur 2. Kota av sill från hus 2. Foto Stefan Gustafsson.
förekom redan på 1000-talet före Kristus. Fyndet i hus 2 kan inte belägga textiltillverkning utan bara ett nyttjande av linfrö i kosthållet.
Spridningsbilden av det förkolnade materialet var något svårtolkad. Det kan vara så att huset saknade innerväggar eftersom fröna återfinns i husets alla delar. Eftersom växtmaterialalet var något magert blir slutsatsen helt given och det går inte utesluta att huset haft innerväggar. Huset har uppenbarligen fungerat som bostad med köksfunktion. Utifrån för-delningen av träkol i de analyserade anläggningarna tyder det mesta på att det legat en härd i närheten av bockparet (anläggning 2739 och 2755). I prov från dessa stolphål förekommer även rikligt med slagg-produkter som brukar återfinnas i husens köksdelar.
Det är dock oklart vad det är för typ av slaggprodukt men det kan vara fetter, kåda eller andra ämnen från mat eller bränsle som förslaggas i samband med ak-tiviter kring härden.
I hus 2 hittades även en fiskkota, troligen från en sill (figur 2)
Hus 3
Från hus 3 analyserades fyra jordprover och inget av dessa innehöll förkolnad växtmakrofossil. Ett av proverna innehöll tillräckligt med träkol för en 14 C-analys (anläggning 3634).
Avfallsgrop 1276
I gropen hittades skalkorn, råg och gråärt (tabell 3). Artsammansättningen med skalkorn och råg är inte ovanlig under vikingatid. Redan under pe-rioden 400–600 före Kristus börjar rågen komma in som gröda på mer välbeställda gårdar (Gustafs-son 2004). Eftersom ogräs saknas går det inte säga något om något system med vår och höstsådd eller åkrarnas näringsstatus. Förutom korn och råg har även gråärt odlats, förmodligen i mindre skala som trädgårdsodling.
Avfallsgrop 631
I provet hittades skalkorn, obestämt korn och troligt brudbröd. Innehållet kan, precis som i fallet med grop 1276, tolkas som hushållsavfall. Brudbröd fö-rekommer dels tillsammans med andra vegetabilier i form av avfall från matberedning och dels som
Figur 3. Skalkorn och råg från avfallsgrop 1276. Foto Stefan Gustafsson.
Tabell 3. Analysresultat hus 3 samt avfallsgrop 1276 och 631.
(+) mängd räcker ej till datering, + 1–5 fragment, ++ 6–15 fragment, +++ mer än 15 fragment.
Anl Pnr Volym (liter) Art Latin Antal Kol Dateringsförslag Övrigt
3172 5773 1 (+) Fragment av bränd lera
3515 5771 1,5 (+) Recenta frö av svinmålla,
jordrök, pilört m.fl
3634 5774 0,5 +++ Hassel - kol
Tall Ek Hassel
3683 5772 1,5 + För fragemntariska kolbitar för
artbestämning
1276 2209 1 Skalkorn Hordeum vulgare 9 +++ Skalkorn Små obrända ben
Fragmenterat korn Hordeum indet 2 Ek
Råg Secale cereale 4 Björk
Gråärt Pisum sativum 1 Tall
631 5516 1,7 Skalkorn Hordeum vulgare 3 +++
Obestämt korn Hordeum indet 2 Ek Skalkorn
Cf. Brudbröd Cf. Filipendula vulgaris 1 Hassel
gravgåva i järnåldersgravar (Engelmark 1984 m.fl.). Arten har använts som smaksättare i maträtter ända in i historisk tid.
“Brudbröd, på torra ställen. a. Af rötterne malne til mjöl, kan bröd bakas: äro begärlige för swin, som derföre up-grafwa ängar: blommorne wisa sig wid sommar-solstån-det, lukta wäl och gifwa god smak åt mjölk, hwaruti de kokas: röres ej af hästar.” (Hoffber 1792).
Hus 2
Från hus 2 analyserades fyra prover (tabell 2). I pro-verna hittades skalkorn, lin och ogräs. Skalkorn har sannolikt odlats på gödslad åker men eftersom säden var väl rensad så återfanns bara ett fåtal ogräsfrö från arter med relativt stora fröer. Dessa kan bli kvar i grödan efter rensning och sållning men eftersom an-talet är få går det inte säga något mer specifikt om åkrarnas skötsel och tillstånd.
Förutom skalkorn har även lin odlats i anslutning till gården. Visserligen förkommer endast ett linfrö (figur 1) men eftersom linfrö i regel förstörs vid upphettning och förkolning kan fyndet ändå repre-sentera en odling av grödan (Gustafsson 1998 &
2000). Lin som kulturväxt har en lång tradition i Sverige och återfinns i arkeologiska sammanhang från bronsåldern och framåt i tiden (Gustafsson 1998; Viklund 1998, 2011 & 2012). Lin har odlats i två syften som i vissa fall kan kombineras. Dels kan man odla spånadslin för sina fib er och dels för de oljerika fröna. I dag kan vi räkna med att linrötning och därmed inhemsk textilproduktion
Anl Pnr Volym (liter) Art Latin Antal Kol Dateringsförslag Övrigt
2664 5563 0,5 Skalkorn Hordeum vulgare 2 ++ Skalorn Mollusker
Cf. Tistel Cf. Circium 1 Hassel
2739 5560 1 Lin Linum usitatissimum 1 +++ Lin Slagg - organiskt?
Ek
2755 5561 1,7 Skalkorn Hordeum vulgare 2 + Skalkorn Fiskben
2778 5562 1,5 + Mollusker
Tall
2865 5559 1 Vicker Cf Vicia kracca 1 (+)
Tabell 2. Analysresultat hus 2.
(+) mängd räcker ej till datering, + 1–5 fragment, ++ 6–15 fragment, +++ mer än 15 fragment.
Figur 1. Lin från hus 2. Foto Stefan Gustafsson. Figur 2. Kota av sill från hus 2. Foto Stefan Gustafsson.
förekom redan på 1000-talet före Kristus. Fyndet i hus 2 kan inte belägga textiltillverkning utan bara ett nyttjande av linfrö i kosthållet.
Spridningsbilden av det förkolnade materialet var något svårtolkad. Det kan vara så att huset saknade innerväggar eftersom fröna återfinns i husets alla delar. Eftersom växtmaterialalet var något magert blir slutsatsen helt given och det går inte utesluta att huset haft innerväggar. Huset har uppenbarligen fungerat som bostad med köksfunktion. Utifrån för-delningen av träkol i de analyserade anläggningarna tyder det mesta på att det legat en härd i närheten av bockparet (anläggning 2739 och 2755). I prov från dessa stolphål förekommer även rikligt med slagg-produkter som brukar återfinnas i husens köksdelar.
Det är dock oklart vad det är för typ av slaggprodukt men det kan vara fetter, kåda eller andra ämnen från mat eller bränsle som förslaggas i samband med ak-tiviter kring härden.
I hus 2 hittades även en fiskkota, troligen från en sill (figur 2)
Hus 3
Från hus 3 analyserades fyra jordprover och inget av dessa innehöll förkolnad växtmakrofossil. Ett av proverna innehöll tillräckligt med träkol för en 14 C-analys (anläggning 3634).
Avfallsgrop 1276
I gropen hittades skalkorn, råg och gråärt (tabell 3). Artsammansättningen med skalkorn och råg är inte ovanlig under vikingatid. Redan under pe-rioden 400–600 före Kristus börjar rågen komma in som gröda på mer välbeställda gårdar (Gustafs-son 2004). Eftersom ogräs saknas går det inte säga något om något system med vår och höstsådd eller åkrarnas näringsstatus. Förutom korn och råg har även gråärt odlats, förmodligen i mindre skala som trädgårdsodling.
Avfallsgrop 631
I provet hittades skalkorn, obestämt korn och troligt brudbröd. Innehållet kan, precis som i fallet med grop 1276, tolkas som hushållsavfall. Brudbröd fö-rekommer dels tillsammans med andra vegetabilier i form av avfall från matberedning och dels som
Figur 3. Skalkorn och råg från avfallsgrop 1276. Foto Stefan Gustafsson.
Tabell 3. Analysresultat hus 3 samt avfallsgrop 1276 och 631.
(+) mängd räcker ej till datering, + 1–5 fragment, ++ 6–15 fragment, +++ mer än 15 fragment.
Anl Pnr Volym (liter) Art Latin Antal Kol Dateringsförslag Övrigt
3172 5773 1 (+) Fragment av bränd lera
3515 5771 1,5 (+) Recenta frö av svinmålla,
jordrök, pilört m.fl
3634 5774 0,5 +++ Hassel - kol
Tall Ek Hassel
3683 5772 1,5 + För fragemntariska kolbitar för
artbestämning
1276 2209 1 Skalkorn Hordeum vulgare 9 +++ Skalkorn Små obrända ben
Fragmenterat korn Hordeum indet 2 Ek
Råg Secale cereale 4 Björk
Gråärt Pisum sativum 1 Tall
631 5516 1,7 Skalkorn Hordeum vulgare 3 +++
Obestämt korn Hordeum indet 2 Ek Skalkorn
Cf. Brudbröd Cf. Filipendula vulgaris 1 Hassel
gravgåva i järnåldersgravar (Engelmark 1984 m.fl.).
Arten har använts som smaksättare i maträtter ända in i historisk tid.
“Brudbröd, på torra ställen. a. Af rötterne malne til mjöl, kan bröd bakas: äro begärlige för swin, som derföre up-grafwa ängar: blommorne wisa sig wid sommar-solstån-det, lukta wäl och gifwa god smak åt mjölk, hwaruti de kokas: röres ej af hästar.” (Hoffber 1792).
Grophus 800
I grophuset hittades en hel del förkolnad säd vilket inte är ovanligt för anläggningskategorin. Artsam-mansättningen bestod av skalkorn och brödvete.
Ogräsfloran var betydligt rikare och visar på att sä-den odlats på gödslad åker men inget tyder på något system med vår och höstsådd (figur 4). Förmodligen har säden processats i grophuset. Man kan tänka sig att den har rensats, torkats, rostats eller processats på annat sätt i huset. Aktiviteten skulle kunna vara säsongsanknuten och huset fungerat till andra syss-lor under andra delar av året. Fynden av gräs passar inte riktigt in med det övriga fyndmaterialet (figu 5). Gräs påträffas vanligen i stall och fähus där de representerar rester av vinterfoder. Det går inte se ett grophus som ett foderupplag för stallade djur
utan gräsfröna har sannolikt förkolnats av en slump eller att torrt gräs använts för att tända upp en härd eller ett fyrfat.
Sammanfattning
Tittar vi på innehållet i samtliga anläggningar och ser det som en samlad bild av odling och mathantering för ett vikingatida gårdskomplex stämmer det väl överens med resultat från tidigare analyser. Ser vi tillbaka på den äldre järnåldern så odlades framförallt skalkorn på gårdarna även om vissa inte sällan välbeställda bo-platser också kunde odla någon vetesort. Under över-gången till yngre järnålder ökar framförallt andelen råg och det finns indikationer på att ett system med vår och höstsådd införs. Det behöver inte innebära ett regelrätt tresäde eftersom det i Skåne är fullt möjligt att hinna skörda vårsådden innan det är dags att så höstgrödan (Welinder 1998). Nu går det inte belägga på den undersökta boplatsen inom Eskilstorp men det går inte heller att utesluta. Även andelen brödvete ökar i betydelse under vikingatid jämfört med äldre järnålder (Engelmark 1992). Lin kan ha odlats både för textiltillverkning och för att processa de oljerika fröna. Gråärt var ytterligare en gröda som förmodli-gen odlades i gårdsnära trädgården tillsammans med andra örter, kryddor och läkeväxter.
Vad gäller husens funktion var det bara hus 2 och grophus 800 som var möjliga att analysera ur det hänseendet. Hus 2 har uppenbarligen fungerat som bostad med köksdel och i grophuset har man han-terat en orensad skörd. Periodvis användes kanske grophuset som grovkök där skörden kunde rensas och prepareras innan den var reda för att användas i bakverk och maträtter.
Figur 4. Ogräs från grophus 800. Foto Stefan Gustafsson. Figur 5. Gräsfrö från grophus 800. Foto Stefan Gustafsson.
Tabell 4. Analysresultat grophus 800.
Anl Pnr Volym
(liter) Art Latin Antal
800 4198 2 Fragmenterad
säd Cerealia fragmenta 192 Skalkorn Hordeum vulgare 28 Svinmålla Chenopodium
album 26
Obestämt korn Hordeum indet 15
Gräs Poaceae 5
Glim ospec. Veronica spp. 1
Vicker Vicia spp. 1
Litteratur
Ber ggr en, G. 1969. Atlas of seeds and small fruits of Northwest-European plant species with morphological descriptions. Part 2: Cyperaceae. Swedish natural Sci-ence Research Council, Stockholm.
Ber ggr en, G. 1981. Atlas of seeds and small fruits of Northwest-European plant species with morphological descriptions. Part 3: Salicaceae–Cruciferae. Swedish Museum of natural History, Stockholm.
Ber ggr en, Å. & Brink, K. 2012. Dösemarken-Lim-hamn 155:501. Hyllie socken I Malmö stad, Skåne län. Sydsvensk Arkeologi Rapport 2012:219.
Digital Seed Atlas of the Netherlands: http://seeds.
eldoc.ub.rug.nl/?pLanguage=en
Engelmar k, R. 1984. Two useful plants from Iron Age graves in Central Sweden. Archaeology and Envi-ronment 1. Pp 87–92.
Engelmar k, R. 1992. A review of farming economy in South Scania based om botanical evidence. In Larsson, L., Callmer, J. & Stjernquist, B. (eds). The archaeology of the Cultural Landscape. Field work and research in a south Swedish rural region. Acta Archa-eologica Lundensia. Series in 4o. No 19.
Gust afsson, S. 1989. Ett försök inom experimentell arkeologi med förkolning av frön. Seminar paper. Are-ologiska institutionen. Umeå universitet.
Gust afsson, S. 1998. The farming economy in south and central Sweden during the Bronze Age. A study based on carbonized botanical evidence. Cur-rent Swedish Archaeology. Vol 6.
Gust afsson, S. 2000. Carbonized cerial grains and weed seeds in prehistoric houses. Journal of Archaeo-logical science 27. Pp 65–70.
Gust afsson, S. 2004. Underlagsrapport arkeobota-nisk analys. I Hadevik, C. & Gidlöf, K. 2006. Lock-arp–delområde 6. Rapport över arkeologisk slutunder-sökning. Rapport 43. Malmö Kulturmiljö. Malmö. Heimdahl, J. 2010. Barbariska trädgårdsmästare. Nya perspektiv på hortikulturen i Sverige fram till 1200-talets slut. Fornvännen 105. Stockholm.
Hoffber g, C. F. 1792. Anwisning til Wäxt-Rikets Kännedom.
Jacomet , S. 2006. Identification of cereal remains from archaeological sites. Archaeobotany Lab, IPAS, Basel University. Opublicerat kompendium.
Vikl und, K. 1998. Cereals, weeds and cropprocessing in Iron Age Sweden. Methodological and interpreta-tive aspects of archaeobotanical evidence. Archaeo-logy and Environment 14. Umeå.
Vikl und, K. 2011. Flax in Sweden: the archaeobota-nical, archaeological and historical evidence. Vegita-tion and History and Archaeobotany. 20. Pp 509–515. Vikl und, K. 2012. Linet I Sverige. Svensk botanisk tidskrift 106:3-4.
Welinder , S. 1998. Det svenska jordbrukets historia. Band 1.
Grophus 800
I grophuset hittades en hel del förkolnad säd vilket inte är ovanligt för anläggningskategorin. Artsam-mansättningen bestod av skalkorn och brödvete.
Ogräsfloran var betydligt rikare och visar på att sä-den odlats på gödslad åker men inget tyder på något system med vår och höstsådd (figur 4). Förmodligen har säden processats i grophuset. Man kan tänka sig att den har rensats, torkats, rostats eller processats på annat sätt i huset. Aktiviteten skulle kunna vara säsongsanknuten och huset fungerat till andra syss-lor under andra delar av året. Fynden av gräs passar inte riktigt in med det övriga fyndmaterialet (figu 5). Gräs påträffas vanligen i stall och fähus där de representerar rester av vinterfoder. Det går inte se ett grophus som ett foderupplag för stallade djur
utan gräsfröna har sannolikt förkolnats av en slump eller att torrt gräs använts för att tända upp en härd eller ett fyrfat.
Sammanfattning
Tittar vi på innehållet i samtliga anläggningar och ser det som en samlad bild av odling och mathantering för ett vikingatida gårdskomplex stämmer det väl överens med resultat från tidigare analyser. Ser vi tillbaka på den äldre järnåldern så odlades framförallt skalkorn på gårdarna även om vissa inte sällan välbeställda bo-platser också kunde odla någon vetesort. Under över-gången till yngre järnålder ökar framförallt andelen råg och det finns indikationer på att ett system med vår och höstsådd införs. Det behöver inte innebära ett regelrätt tresäde eftersom det i Skåne är fullt möjligt att hinna skörda vårsådden innan det är dags att så höstgrödan (Welinder 1998). Nu går det inte belägga på den undersökta boplatsen inom Eskilstorp men det går inte heller att utesluta. Även andelen brödvete ökar i betydelse under vikingatid jämfört med äldre järnålder (Engelmark 1992). Lin kan ha odlats både för textiltillverkning och för att processa de oljerika fröna. Gråärt var ytterligare en gröda som förmodli-gen odlades i gårdsnära trädgården tillsammans med andra örter, kryddor och läkeväxter.
Vad gäller husens funktion var det bara hus 2 och grophus 800 som var möjliga att analysera ur det hänseendet. Hus 2 har uppenbarligen fungerat som
Vad gäller husens funktion var det bara hus 2 och grophus 800 som var möjliga att analysera ur det hänseendet. Hus 2 har uppenbarligen fungerat som