Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod. Ahrne och Svensson (2015) framhåller att den kvalitativa metoden är en fördel för att bättre kunna förstå andra perspektiv, andra människors upplevelser eller uppfattningar. Då studien utgår ifrån en kvalitativ metod blir det, enligt Ahrne och Svensson, möjligt att urskilja olika teman, värderingar, skillnader, likheter och mönster i hur förskollärare i Tornedalen konstruerar genus i förskolan. Den kvalitativa metoden används för att få reda på förskollärarnas egna erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Den kvantitativa metoden valdes bort då den mer fokuserar på studier som är mätbara, exempelvis i form av siffror och diagram vilket inte är av betydelse för denna studie (Ahrne & Svensson, 2011).
4.1 Urval
Studiens syfte ligger till grund för vilka förskollärare som valdes. Genusarbete i Tornedalen är fokus för denna undersökning därför valdes således kommuner inom detta område. I studien deltog 13 förskollärare, sammanlagt vände vi oss till 46 stycken legitimerade förskollärare från Pajala, Övertorneå och Haparanda som därmed fick möjlighet att delta i vår undersökning. Av dessa blev det ett bortfall på 33 svar. Kiruna kommun kontaktades men återkom inte under den angivna tidsramen.
4. 2 Kvalitativa forskningsintervjun och studiens genomförande
Studien utgår ifrån den kvalitativa forskningsintervjun som insamlingsmetod. Valet av denna intervju som metod är för att kunna få en inblick i hur förskollärarna uppfattar sin värld men även för att kunna ta del av deras perspektiv och erfarenheter utifrån studiens syfte, vilket är något som Kvale och Brinkmann (2014) framhåller. Intervju som metod skapar ett bredare perspektiv då detta synliggör deltagarnas erfarenheter inom exempelvis förskoleyrket (Eriksson-Zetterquist & Ahrne,
11
2015). Enligt Backman, Gardelli, Gardelli och Persson (2012) finns det olika typer av intervjuformer. De menar att en intervju kan vara strukturerad, semistrukturerad och ostrukturerad.
En strukturerad intervju innebär att deltagarna får identiska frågor i samma följd. Detta beskriver Backman et al. (2012) kan likna enkäter med korta koncisa svar, skillnaden är bara att vid en strukturerad intervju så får den deltagande berätta istället för att skriva. Vidare beskriver författarna att semistrukturerade intervjuer fokuserar på utvalda frågor där ordningen av dessa regleras efter intervjusituationen. Semistrukturerade intervjuer kan leda till längre och mer fria intervjusvar. I en ostrukturerad intervju utgår man från ett specifikt ämne som frågorna kretsar kring, där den deltagande får utveckla sina tankar och erfarenheter (ibid.). Intervjuerna i denna studie bygger på en blandning mellan semistrukturerade och ostrukturerade frågor, vissa delar är semistrukturerade då frågorna var förutbestämda och intervjusvaren kunde vara mer omfattande.
Samtidigt var intervjuerna av ostrukturerad karaktär då förskollärarna uppmuntrades till att utveckla sina tankar (Backman et al. 2012).
På grund av den rådande situationen med covid-19 fick intervjuerna ske genom skrift. I enlighet med Hjalmarsson (2014) gör skriftliga intervjuer det möjligt att svaren består av formuleringar med egna ord. Intervjuer som datainsamlingsmetod gav oss därmed möjlighet att ta del av deltagarnas beskrivningar kring hur genus konstrueras i förskolan vilket således svarade mot syftet med studien. Vi använde oss av öppna frågor för att kunna få så breda svar som möjligt då slutna frågor inte kunde ge oss möjlighet att få svar på människors upplevelser och uppfattningar. Slutna frågor består av olika svarsalternativ, vilket inte skulle ge oss det material vi behövde för att få svar på det syfte vår studie vilar på. Intervjufrågorna var öppet formulerade, vilket gjorde det möjligt för oss att få ta del av svar som kanske inte var förväntade vilket även Hjalmarsson (2014) skriver. Däremot finns det nackdelar med öppna frågor, det kan vara att dessa kunde bli tidskrävande men även att många kanske uppfattade det svårt att formulera sig i text och därmed ifrågasätter sitt eget synsätt (Hjalmarsson, 2014; Trost, 2007). Detta kunde ha lett till att de svarande låter bli att svara på frågorna (ibid.).
I och med den situation som råder med covid-19 så fick intervjuerna ske via mejl istället för fysiska intervjuer på enheterna. Studien inleddes i form av telefonkontakt med de olika områdenas rektorer där de fick information om studien samt ett mejl (se bilaga 1). Rektorerna vidarebefordrade därefter vårt mejl med information kring studien och intervjufrågorna till sina medarbetare på respektive enhet där vi gav ett slutdatum då svaren bör lämnas. Då studien skedde under en period med storhelg samt röda dagar så begränsades antalet svarsdagar till åtta arbetsdagar. I mejlet stod det även hur vi arbetar efter god forskningssed (Vetenskapsrådet, 2017), eftersom vi har en skyldighet att meddela medverkande om detta. Förskollärarnas svar skickades direkt till oss via e-post.
12
4.3 Etiska överväganden
I mejlet som skickades ut till förskollärarna så fanns det inledningsvis information kring studien och dess syfte, vilka rättigheter deltagarna har samt vad deras deltagande innebär för vår studie.
Därefter fick förskollärarna välja om de ville medverka eller ej. Förskollärarna blev informerade att deras svar kommer att avidentifieras för att ingen ska kunna veta vem som svarat, detta i enlighet med Vetenskapsrådet (2017). Deltagarnas uppgifter ska ges konfidentialitet och förvaras oåtkomligt för obehöriga. I kontakt med de deltagande gavs informationen om att det endast är vi som kommer ha tillgång till det insamlade materialet som efter studien kommer raderas (Vetenskapsrådet, 2017). I studien har förskolornas namn men även förskollärarnas personuppgifter tagits bort, vilket innebär att obehöriga inte kan identifiera de enskilda förskolorna eller personerna och de berörda i studien givits konfidentialitet. Det insamlade materialet kommer endast att användas i vårt examensarbete vilket även de deltagande har fått information om (se bilaga 1.).
4.4 Bearbetning tolkning och analys
Analysen av denna studie har utgått ifrån Rennstam och Wästerfors (2015) metoder för analysarbete; sortera, reducera och argumentera. Vidare framhäver Rennstam och Wästerfors hur dessa arbetsmetoder kan vara till hjälpmedel när materialet ska struktureras för att skapa en överblick på ett effektivt sätt. Dessa olika metoder har använts parallellt med varandra som hjälpmedel i analysen.
Vi började med att noggrant läsa och sortera igenom de material som insamlats, som fick läsas om ett flertal gånger för att kunna bli bekant med materialet. Genom detta gick det att urskilja hur en del svar var återkommande från flera av respondenterna och vi kunde således upptäcka hur mönster började ta form (Rennstam & Wästerfors, 2015). I sorteringen synliggjordes även skillnader som bryter de mönster som gick att se i övrigt material. Som Rennstam och Wästerfors (2015) beskriver så har vi arbetat med fokus på en sak i taget för att inte komplicera och göra arbetet mera tidskrävande. Utifrån tematiseringarna skapades underrubrikerna; Förhållningssätt, miljö, språk, äldre barn, arbetslag, vårdnadshavare, leken.
Till hjälp för att sortera materialet och urskilja teman så tillämpades dessa analysfrågor;
-Hur konstrueras barnen i texten i förhållande till kön?
-Hur skrivs det om barnen i relation till intervjufrågorna?
Hur konstruerar förskollärarna genus i arbetet med att motverka traditionella könsnormer? -Vilka utmaningar konstruerar förskollärarna i arbetet med att motverka traditionella könsnormer?
Nästa steg bestod av att försöka reducera vilka delar av materialet som inte var relevant för vår studie. Det betyder att det valdes bort vissa delar ur det insamlade materialet (Rennstam &
13
Wästerfors, 2015). Författarna skriver vidare hur syftet med reducering är att kunna skapa ett ordentligt framförande av materialet. Vi prioriterade material som lämpade sig för det syfte denna studie vilar på.
När vi slutligen kom till argumenteringen så hade vi fått en överblick på det insamlade materialet.
Rennstam och Wästerfors (2015) skriver hur de egna tolkningarna som gjorts i argumenteringen således bidrar till den tidigare använda litteraturen. En del av materialet var inte relevant för studiens syfte och vi fick således argumentera för vilka delar som fick väljas bort.
För att kunna dra slutsatser av den insamlade materialet krävs det en tillräcklig mängd som samlats in på ett noggrant sätt (Roos, 2014). Boréus (2015) beskriver hur analyserandet av texterna är en viktig del i arbetet för att bilda en förståelse för människors föreställningar i samhället och hur detta sedan påverkar relationer mellan olika människor. Vidare har underlaget bearbetats ytterligare för att hitta centrala begrepp och möjliga frågor utifrån den valda teoretiska utgångspunkten. Socialkonstruktionismen hjälper oss att ha fokus på ett visst perspektiv på världen och hjälper oss att förstå och tolka det insamlade materialet (Svensson, 2015). Att använda sig av detta perspektiv i analysarbetet gör det möjligt för oss att urskilja hur förskollärarna konstruerar genus i förskolan.