Resultatet presenteras utifrån de två forskningsfrågorna som huvudrubrik, därunder presenteras de olika teman som framkommit under respektive forskningsfråga. Under forskningsfrågan Hur konstruerar förskollärarna genus i arbetet med att motverka traditionella könsnormer?
presenteras förhållningssätt, miljö och språk i underrubriker. Under den andra forskningsfrågan Vilka utmaningar möter förskollärarna i arbetet med att motverka traditionella könsnormer?
presenteras äldre barnen, arbetslaget, vårdnadshavare, leken och begreppsförståelse i underrubriker.
5.1 Förskollärarnas arbete för att motverka traditionella könsnormer.
Resultatet visar att förskollärarna konstruerar genus utifrån tre områden: förhållningssätt, miljö och språk vilka beskrivs nedan.
5.1.1 Förhållningssätt
Resultatet visar att förskollärarnas förhållningssätt är utgångspunkten för hur de konstruerar genus och hur det synliggörs i verksamheten.
14
Förskollärarna som medverkat i studien arbetar mycket med det egna förhållningssättet för att motverka traditionella könsnormer som finns i Tornedalen, där framförallt reflektioner kring bemötande gentemot kollegor och barn varit i fokus. Informanterna beskriver hur detta sker bland annat genom att tillsammans med sina kollegor synliggöra sitt eget och andras förhållningssätt.
Genom att ge och få konstruktiv kritik möjliggör det att synliggöra vad varje individ behöver utveckla vilket kan vara småsaker men som i slutändan påverkar hur de konstruerar genus. En informant skrev “Små saker betyder så mycket. Att bemöta samma sak likadant oavsett kön på barnet. Att vi behandlar alla som barn och har samma förväntningar och förhållningssätt till barnen oavsett kön.”. Deltagarna nämner att utgångspunkten är att främja barnens rättigheter och möjligheter oavsett deras könstillhörighet i förskolan. Resultatet visar även hur förskollärarna i studien uppmärksammar och fokuserar på barnens olikheter och intressen utan att utgå ifrån barnets kön. Resultatet visar att informanterna upplever att deras förhållningssätt gör skillnad för barnen, genom att dem förhåller sig öppet till barnens egen konstruktion av sitt kön så tillåts barnen att vara sig själva och arbeta med sådant som de finner intressant.
Vidare visar resultatet att förskollärarnas förhållningssätt är olika, många väljer att arbeta kompensatoriskt medan andra väljer ett mer könsneutralt arbetssätt för att motverka de traditionella könsrollerna som finns. Det kompensatoriska arbetssättet arbetar en del förskollärare med då de anser att barnen ska få öva sig i att göra saker som inte är typiskt flickigt eller typiskt pojkigt istället för att ta bort aktiviteter eller leksaker som är typiskt könskodade. En förskollärare skriver “vår roll är att vägleda och stötta barnen att hitta sitt sätt att uttrycka sig, vilket skapar trygghet, självkänsla och tillit till sin egen förmåga”. En del förskollärare uppmärksammar o andra sidan inte traditionella könsmönster och könsroller, utan de utgår istället från ett mer könsneutralt arbetssätt där de ser det enskilda barnet och inte kön.En förskollärare uttrycker “Det blir naturligt att inte uppmärksamma de traditionella könsrollerna när vi utgår från det enskilda barnet istället för kön. Det är ett naturligt inslag i vår verksamhet, att vi tänker könsneutralt”. I resultatet framgår det även att förskollärarna i studien försöker arbeta med att motverka de traditionella könsnormerna genom att vidga barnens syn på vad som anses vara könsstereotypt.
Resultatet visar således att förskollärarnas arbete med att motverka traditionella könsnormer handlar om en strävan att vidga barnens vyer genom att aktivt reflektera tillsammans med barnen i de spontana samtalen som sker under dagen. I reflektionerna med barnen beskriver förskollärarna hur de “tar upp med barnen vikten av att alla har rätt till att vara sitt rätta jag, vi är alla olika men ändå lika.”. Det handlar framförallt om att förmedla en bild om att det finns ingenting som anses som kvinnligt eller manligt. De ger exempel på hur de köper in material i syfte att bryta rådande könsnormer i samhället. En förskollärare ger exempel på hur de köpt in verktyg och snickarbänk för att få fler flickor intresserade av detta och göra könsöverskridande val. Hon uttrycker “vi har sett i samhället att den stora delen av byggnadsarbetare är män”.
15
5.1.2 Miljö
Resultatet visar att förskollärarna fokuserar mycket på miljön barnen befinner sig i på förskolan.
Miljön beskrivs som en plats där barnen ska få tillåtas att leka både tillsammans men också själva, där miljöerna utformas efter individens intressen och inte utifrån barnets kön. Även materialet beskrivs som viktigt, då många berättat att de köpt in nytt material som inte ska vara könskodat för flickor eller pojkar med motivet att barnen ska utmanas i det vi vuxna ser som traditionella val för att prova något annat. Däremot beskriver en annan förskollärare hur de tagit in material som är typiskt “pojkigt” respektive “flickigt” och blandat dessa med en strävan för att försöka inspirera barnen att leka med andra saker som inte är typiskt könskodat. Det går således att se hur en del barn gör könsstereotypiska val i miljön, förskollärarna försöker då utmana barnen att försöka prova något annat, våga gå utanför sin “trygghetsram”. Förskollärarna beskriver även hur de tycker att de bestämmer för mycket, var barnen ska leka, var barnen ska sitta vid maten och så vidare. Genom att låta barnen ha en fri placering vid matsituationerna kunde förskollärarna se hur barnen skapade nya konstellationer med andra barn som de tidigare inte lekt med. Arbetssättet synliggjorde även en skillnad i barnens val av lek, där barnens olika uppfattningar kring de traditionella könsrollerna utvecklades till det bättre.
5.1.3 Språk
Resultatet visar att språket ansågs som en viktig del i konstruktion av genus. Förskollärarnas val av uttryck och ord påverkar hur de konstruerar genus. Informanterna beskriver hur de flesta barnvisor förespråkar “han” vilket är det pronomen som är vanligast förekommande. Dem har således försökt att byta pronomen i de olika sångerna för att inte stärka och normalisera de traditionella könsrollerna. De har försökt ändra sitt språkval även i de vardagliga samtalen med barnen där de försöker motverka könsrollerna med att exempelvis fråga “har pappa flätat ditt hår?”
som då bryter mot de traditionella könsrollerna som finns. En förskollärare skriver “vi kan inte ta för givet att det bara är “mammor” som kan fläta hår när vi frågar barnen”. Förskollärarna har även ändrat sitt ordval från att leka mamma, pappa, barn till att leka “familj”. Andra förskollärare skriver att de ändrat “dockvrån” till “hemlek”. Förskollärarna uttrycker att det ska vara ett tillåtande språkligt klimat där inga könsrelaterade begränsningar ska finnas. Det vill säga ingenting som speglar vad som är könsstereotypiskt utan att allt är neutralt. För att göra barnen medvetna om att det inte finns några begränsningar på grund av kön så beskriver förskollärarna hur de läser mycket böcker som “bryter normen” tillsammans med barnen där de i efterhand reflekterar tillsammans med barnen.
16
5.2 Förskollärarnas utmaningar i arbetet med traditionella könsnormer
Resultatet visar på blandade upplevelser kring utmaningar i arbetet med de traditionella könsnormer som finns i Tornedalen. Nedan presenteras fyra utmaningar: äldre barnen, arbetslaget, vårdnadshavarna och leken.
5.2.1 Äldre barnen
Resultatet visar att en del av deltagarna inte upplever att de möter några svårigheter, speciellt inte med de yngre barnen då arbetet med de yngre barnen enligt andra deltagare upplevs som naturligt.
Däremot upplevs det svårare med de äldre barnen, då de blir mer påverkade av både miljön och människorna de växer upp med. Förskollärarna upplever att de äldre barnen i förskolan tolkar intryck om hur vuxna i deras närhet interagerar med varandra men även de förväntningarna som finns beroende på deras kön. Förskollärarna upplever även de äldre barnen som mer medvetna kring kroppens funktioner och olikheter men även de förväntningar som finns på de olika könen.
Förskollärarna uppfattar barnen som tidigt självmedvetna i sitt kön, då de tidigt förklarar skillnaden mellan könen och att människan bara kan ha ett kön. En förskollärare skriver “Vi ser att de äldre barnen börjar söka sig mer och mer till det egna könet, kanske beror de på att de har lika intressen hemifrån”. De äldre barnen beskrivs som mer mottagliga för de stereotypa könsrollerna och uppfattar snabbt vad som enligt omgivningen anses vara lämpligt utifrån deras könstillhörighet.
5.2.2 Arbetslaget
En annan utmaning i arbetet med genus är arbetslaget, resultatet visar att det finns svårigheter i arbetet med genus då arbetslaget tänker olika. Detta upplevs som en utmaning då de strävar efter att hitta ett gemensamt tankesätt så att hela arbetslaget strävar och arbetar åt ett och samma håll.
En särskild utmaning är äldre förskollärare och barnskötare som har arbetat i många år och som tillhör en äldre generation där det funnits traditionella könsroller. En förskollärare i studien beskriver att hen har försökt ta upp arbetet med genus i arbetslaget utifrån de traditionella könsnormer som finns. Hen stötte dock på motstånd och fick som svar av en kollega ”Varför ska vi prata om homosexualitet? Vi har ju inte homosexuella barn eller föräldrar här”. Informanterna menar att det är en stor utmaning med kollegor som bär med sig och är formade av sina tidigare erfarenheter från exempelvis uppväxten. Vidare beskriver de hur det varit begränsat med utbildning kring ämnet genus, flera har inte sett någon form av utbildning på över 15 år.
Det framgår att deltagarna önskar att genusarbetet från start skulle vara en naturlig arena för diskussioner där konstruktionen av genus är en stående punkt i deras pedagogiska möten. Detta för att kunna möta varandra, informanterna framför en “önskan är att kunna ha en så pass öppen kommunikation där reflektioner tillsammans i arbetslaget inte uppfattas som kritik mot någon
17
enskild arbetskamrat”. En förskollärare i studien beskriver att detta skulle kunna vara utgångspunkten för ett mer gemensamt jämställdhetsarbete där de arbetar mot samma mål, vilket även beskrivits ovan.
5.2.3 Vårdnadshavarna
En tredje utmaning är vårdnadshavarna. Resultatet visar att deltagarna upplever att traditionella könsroller ofta följer med barnen från deras hemmiljö, vilket skapar utmaningar för arbetslaget att kunna motverka dessa då många vårdnadshavare har svårt att acceptera när barnen gör könsöverskridande val. En av deltagarna uttryckte: “Vi hade en flicka på vår avdelning som var kär i en annan tjej, men hennes mamma hade sagt att man inte kan vara kär i flickor. Vi hade även en pappa som var arg när han hämtade sin son som då var klädd i en klänning”. Detta skapade utmaningar för arbetslaget, att både bekräfta vårdnadshavaren men även förmedla grundläggande värden som samhället vilar på till barnen. Informanterna beskrev hur de försökte förmedla till barnen hur de får vara kär i någon av samma kön, klä sig hur man vill och att det inte är något fel eller konstigt med det. Vidare beskriver informanterna att de alltid hänvisar till läroplanen men upplever det som en utmaning i förskolan att våga stå på barnens sida och att samtidigt våga stå upp mot vårdnadshavare som har andra värderingar. De upplever därför att det är viktigt att informera och tydliggöra både för vårdnadshavare och vikarier om deras arbete med genus i förskolan “för vi ska inte ta för givet att föräldrarna vet hur vi på förskolan tänker”.
5.2.4 Leken
Den fjärde utmaningen är leken i förskolan. Förskollärarna i studien upplever en stor utmaning med de olika roller barnen intar i leken. De beskriver till exempel hur pojkar oftast tar huvudrollen medan flickor tar en passiv biroll. Deltagarna är således medvetna om de könsroller som finns i samhället då en av de svarande skriver “Vi måste vara medveten om gamla könsrollsmönster och hur vårt arbete kan göra skillnad för barnen”. Det finns följaktligen en förståelse om hur deras egna arbetssätt kan påverka barnens placeringar i leken. Deltagarna beskriver hur de stereotypa könsrollerna ofta visar sig i barnens lek. De upplever att det är svårt att hitta ett fungerande arbetssätt där barnen utmanas att överskrida de stereotypiska könsrollerna i leken, utan att försöka
“styra barnen mot något de egentligen inte är intresserade av”. Fortsättningsvis beskriver deltagarna hur leksaksindustrin bekräftar de stereotypiska könsrollerna, vilket gör att arbetet med genus uppfattas som svårt.
5.2.5 Begreppsförståelse
Förskollärarna i studien har en varierande syn på vad genus innebär där några upplever en osäkerhet kring begreppets betydelse. Några av dem tolkar genus som alla barns lika värde och allas rätt att vara sitt rätta jag. Genus upplevs som ett begrepp om hur människor formas till män och kvinnor i socialt sammanhang. En del deltagare hade svårt att förstå innebörden av genus och
18
hur detta skulle implementeras i verksamheten i relation till styrdokumenten. En av deltagarna skrev “Vi googlade begreppet genus, då vi inte hade någon direkt uppfattning kring vad det innebär och hur detta syns i vårt förhållningssätt med barnen”. Majoriteten av förskollärarna i studien upplevde att deras arbete med genus skulle sträva mot att omvända flickor och pojkar för att jämna ut skillnaden och skapa en större jämställdhet i förskolan. Däremot tyckte en del att ”genus är en rättighet barnen har” där de ska tillåtas vara sig själva oavsett deras könstillhörighet.