Begreppet barnrättsperspektiv har fått större betydelse under senare år och används för att förklara myndigheters skyldighet att säkerställa barns rättigheter i alla åtgärder som rör barn.
Detta eftersom barn är individer med sina egna rättigheter och intressen som behöver skyddas av samhället (Singer, 2019). Verksamheter som jobbar med barn har som huvuduppgift att systematiskt se till att barns rättigheter tillgodoses. Detta görs enligt perspektivet genom att verksamheter har ett arbetssätt med metoder, rutiner och riktlinjer som utgår från barnets bästa (Sveriges kommuner och Landsting, 2018). I barnrättsperspektivet ingår det att man ska förhålla sig till artikel 2, 3, 6 och 12 som är de grundläggande principerna i barnkonventionen:
(proposition 2017/18:186) Artikel 2 handlar om myndigheters skyldighet att säkerställa att inget barn diskmineras på grund av sina föräldrars etiska tillhörighet eller ställning i
samhället. Artikel 3 som kanske är den mesta kända av alla som handlar om att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. Enligt artikel 6 har alla barn till livet, vilket
Konventionsstaterna ska säkerställa genom att beakta barns överlevnad och utveckling.
Artikel fastställer barns rätt att få utrycka sina åsikter.
5 Metod
5.1 Datainsamling
Datainsamlingen genomfördes med hjälp semistrukturerande interjuver för att inhämta det empiriska materialet. Det finns stora fördelar med att använda sig av denna teknik. De öppna frågorna bidrar till att studiedeltagaren känner sig tryggare och mer avslappnad vilket kan göra att man är mer villig att dela med sig av detaljer. Man har också som forskare möjlighet att ställa följdfrågor vilket kan skapa en mer naturlig dialog. Man kan börja ganska brett men sedan komma in på viktiga detaljer utifrån intervjupersonens svar. Till intervjun hade jag med mig en intervjuguide, frågorna var förutbestämda men tillräckligt öppna så att informanterna skulle ha möjlighet fokusera på vad de ansåg var centralt (Bryman, 2018). Intervjuguiden utformades i olika teman utifrån mina frågeställningar, detta för att se till att inga viktiga frågor utelämnades. Jag började med att ställa bakgrundsfrågor om informanternas yrke och arbetsplats för att skapa en mer avslappnad känsla och för att få en helhetsbild av
informanternas svar.
Det kan finnas vissa nackdelar med att använda sig av denna metod, främst handlar det om att frågorna som ställs kan vara allt för öppna och bidra till att informanterna ger allt för
omfattande svar (Bryman, 2018). Det insamlade materialet kan därmed bli alldeles för stort och begära väldigt mycket tid under transkriberingen. För att undvika detta har jag försökt ställa tydliga frågor så att det blir klart för informanten vad jag vill ha svar på. För att minska
missförstånd och för att säkerställa att all viktig information skildras i resultaten valde jag att spela in intervjuerna med informanternas samtycke. Sedan transkriberades intervjuerna ner för att analyseras.
5.2 Urval och bortfall
Till studien intervjuades fyra socialsekreterare som jobbar på socialtjänstens enhet ensam kommande barn inom en medelstor kommun i Sverige. Enheten har i samband med
flyktingkrisen 2015 endast tagit emot ensamkommande barn men eftersom flyktingströmmen har minskat enormt mycket under de senaste åren tar enheten numera emot asylsökande familjer. Eftersom studiens syfte är att undersöka och analysera hur en grupp socialsekreterare beskriver sina möjligheter att erbjuda insatser till barn med asylsökande vårdnadshavare bestämde jag mig för att skicka ut ett informationsbrev med förfrågan om studiedeltagande till olika barn och ungdomsenheter runt om i Sverige.
Respondenterna valdes sedan ut utifrån att det var de som besvarade min förfrågning.
Respondenterna valdes alltså ut eftersom de var tillgängliga för mig. Att utgå ifrån
tillgängligheten kallas för bekvämlighetsurval. Urvalet kan vara problematiskt eftersom det blir omöjligt att generalisera resultatet (Bryman, 2018). Men eftersom jag endast är
intresserad av att få djupgående förståelse av studiens frågeställningar och inte svar som är representativt för en större population är det lämpligt att använda sig av detta urval. Några av de enheter jag kontaktade besvarade inte min förfrågan om studiedeltagande, detta är enligt Bryman (2018) en sorts bortfall. Han skriver att bortfall antingen kan handla om att det inte går att få kontakt med en person eller att vissa av ens frågor inte blir besvarade.
5.3 Analysmetod
Jag använde mig av tematisk analys för att identifiera och analysera mitt data. Tematisk analys är sällan erkänd som en riktig metod, detta menar Braun & Clarke (2006) beror på att metoden är dålig avgränsad och saknar tydliga kortfattade riktlinjer. De har därför utformat en steg för steg mall att följa för att tematiska analysera sitt material, som jag har använt mig av.
Steg 1, Det första steget handlar om att fördjupa sig i sitt material i den utsträckningen att man känner till innehållets djup och bredd. Detta gör man genom upprepad läsning av sitt data samtidigt som man aktivt söker efter betydelser och mönster. Jag började med att transkribera mina interjuver, vilket gav mig en översiktlig bild över själva materialet men för att fördjupa mig ytterligare läste jag igenom transkriberingen några gånger. Enligt Braun & Clarke (2006) kan transkriptionsprocessen vara ett utmärkt sätt att börja bekanta sig med data.
Steg 2, börjar när man har läst och bekantat sig med sitt data. Denna fas går ut på att koda sitt material. Koder identifierar en funktion av data som verkar intressant för analytikern och som hänvisar till information som kan bedömas som meningsfullt angående fenomenet (Braun &
Clarke, 2006). Jag arbetade systematiskt genom hela datamaterialet och skrev ner intressanta aspekter som kunde ligga till grund för upprepande teman i intervjuerna.
Steg 3, börjar när all data har kodats och sorterats och man besitter en lång lista av koder.
Under detta steg ska man sortera de olika koderna i potentiella teman. I grund och botten handlar det om att börja analysera sina koder och överväga hur olika koder kan kombineras för att bilda ett övergripande tema (Braun & Clarke, 2006). Under denna steg utformade jag en samling av kandidatteman och underteman och ett utdrag av det data som har kodats i förhållande till dem.
Steg 4, handlar om att förfina och definiera sina teman. Under denna fas kan det bli uppenbart att visa huvudteman inte är egentligen är teman medan andra kan kollapsa i varandra, andra teman kan behöva delas upp i separata teman (Braun & Clarke, 2006).
Steg 5 och 6 handlar om att identifiera vikten av vad varje tema handlar om och bestämma vilken aspekt av data varje tema fångar. Det är viktigt att inte försöka få ett tema att göra för mycket, eller att vara för mångsidig och komplex. Detta görs genom att gå tillbaka till
samlade datautdraget för varje tema och organisera dem i en sammanhängande text. Det sista steget involverar uppskrivningen av rapporten. Det viktigaste med att skriva upp en
temaanalys är att berätta den komplicerade historien om sitt data på ett sätt som övertygar läsaren om meriterna och giltigheten av analysen. Under dessa steg började jag med att gå igenom de teman jag har valt ut. Jag läste om data utdraget och förfinade mina teman. Precis som Braun & Clarke (2006) beskriver har jag även läst igenom datautdraget för varje tema och skrivit ner det jag anser är viktigast. Jag har varit noga med att fokusera på det data som fångar upp temat bäst. Jag har även valt att ta med några citat som tydliggör resultatet.
5.4 Kvalitetsbegrepp
Tillförlitlighet
Begreppet kvalitet används för att undersöka hur tillförlitligt ett resultat av en studie är. Detta gör man genom att undersöka hur väl utformade studiens syfte, metod och teori är (Frejes &
Thornberg, 2019). Frejes och Thornberg (2019) skriver att forskaren måste förutom noggrann och systematiskt vara kritisk och kreativ genom hela sin studie. Att vara kritisk som forskare handlar om att man är objektiv och ifrågasättande om sina egna påstående men man får inte glömma att även vara kreativ och se möjligheter i sin egen studie. Jag har under hela studien ansträngt mig för att vara saklig. Jag har undersökt andra möjligheter och valt ut de metod och teorier som tillämpar sig bäst för mitt syfte med studien.
Överbarhet
Generalisering handlar om hur väl ett resultat går att applicera på en större population eller en annan miljö. För att det ska vara möjligt att generalisera måste studiens stickprov vara
representativt för en population (Frejes & Thornberg, 2019). Uppsatsens resultat kan inte användas för att generalisera eftersom jag har använt mig av kvalitativ metod. Sociala fenomen är alldeles för ”föränderliga, varierande och kontextbundna för att kunna generaliseras” (s,288) (Frejes & Thornberg, 2019). Vid en viss tidpunkt och rum kan
kvalitativa resultat beskriva ett visst fenomen väldigt väl men resultaten kan inte användas för att generalisera vid ett senare tillfälle. Trots att studien inte kan användas för att representera hela yrkeskåren socialsekreterare inom barn och unga kan resultatet vara värdefullt för att belysa några av de svårigheter socialsekreterare kan möta i arbetet med asylsökande barn.
5.5 Etiska överväganden
Studien har använt sig av de fyra individskyddskraven som anges av Vetenskapsrådet (2017).
De principerna är:
Samtyckeskravet som innebär att studiedeltagarna har gett sitt samtycke för att medverka i studien. Samtycke kan inhämtas på olika sätt, till studien samlades samtycke genom att informanterna själva tog kontakt med mig och ville medverka i studien (Vetenskapsrådet, 2017).
Informationskravet handlar om att man som forskare ska ge ut information om studiens syfte och om hur undersökningen kommer att genomförs. Forskaren måste även tala om det finns eventuella risker med studien. Vidare ska det anges att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst (Vetenskapsrådet, 2017). I samband med att jag skickade ut förfrågningar om studiedeltagande skickade jag även ut ett informationsbrev där studiens syfte, frågeställningar och metod angavs. I brevet gavs det även information om fririvighet och rätten att avbryta sitt deltagande i studien när man vill. Under intervjun tillfrågades informanterna om det hade läst informationsbrevet för att försäkra mig över att de hade all nödvändig information. Jag valde även att läsa upp studiens syfte en gång till och fråga om samtycke till att intervjun spelas in.
Konfidentialitetskravet handlar om att deltagarna i studien inte ska kunna identifieras av obehöriga. Detta innebär att uppgifterna från studiedeltagarna ska lagras och redovisas på ett säkert sätt (Vetenskapsrådet, 2017). Eftersom studien inte är intresserad av att undersöka skillnader mellan studiedeltagare är inga uppgifter som kan identifiera studiedeltagaren nödvändiga, detta innebär att till exempel att uppgifter om kön eller kommuntillhörighet inte kommer att anges. Under transkriberingen användes fiktiva namn för att skydda
informanternas personliga uppgifter.
Det sista individskyddskravet är nyttjandekravet som innebär att all information som har insamlats endast får användas i forskningssyfte (Vetenskapsrådet, 2017). Det insamlade materialet i denna studie kommer endast att användas för att redovisa resultatet för denna studie. En kopia av uppsatsen kommer skickas till alla informanter, de är även medvetna om att de i framtiden kan hitta studien på DIVA.
5.6 Litteratursökning
Jag har främst använt mig av Umeå universitetets databaser för att få fram relevanta vetenskapliga artiklar till studien. De databaser jag har använt mig av är Scopus och
SocINDEX. Jag har även använt mig av GoogleSchooler för att söka efter artiklar som kan vara lämpliga för studien. Termer som ”Handlingsutrymme”, ”asylsökandebarn, ”utvisning av barn”, ”Socialsekreterare” användes för att söka efter svenskaartiklar och sökord som
”asylum-seeking children ”socialwork” användes för att söka efter engelska artiklar. Jag har avgränsat mig till studier mellan 2000–2020 för att få uppdaterat forskningsbaserad kunskap kring ämnet. Bortfallet av artiklar var stort eftersom det var få studier som behandlade frågan om socialsekreterares handlingsutrymme kring asylsökande barn.
6 Resultat
I detta avsnitt presenteras studiens resultat och analys. Respondenternas uppfattning av sitt handlingsutrymme varierade. Två av de beskrev att de många gånger kände sig begränsade i arbetet med asylsökande familjer och barn, främst på grund av hur lagstiftningar som berör asylsökande är utformade. De andra uppgav att de har samma handlingsutrymme som i ärenden som berör andra familjer. Respondenternas olika svar kan förklaras med stöd av Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater. Han beskriver att socialarbetare har ett stort handlingsutrymme när de tar beslut om hur mycket, hur länge och vilken typ av insatser de ska ge ut. Men att de samtidigt är begränsade eftersom de viktigaste delarna av deras arbete är utformade av samhällsnormer, regelverk och politiska val. Trots att respondenterna hade uppdelade uppfattningar om sitt handlingsutrymme var de överens om att det finns
omständigheter som antingen försvårar eller komplicerar arbetet med asylsökande barn. Dessa omständigheter är uppdelade i fem teman, dessa teman är ” Barn som utvisas under pågående behandlingsinsats”, ”Tillgång till LSS insatser”, ”Tillgång till ekonomiskt bistånd”,
”Dilemmat av asylprocessen” och ”Skolplikt”. I slutet av avsnittet presenteras det sista temat
”Barnkonventionen” som berör frågesättningen om hur respondenterna ser på sina möjligheter att nå upp till barnkonventionens målsättningar.
Jag har valt att anonymisera respondenterna genom att beteckna de till R1, R2, R3 och R4 i stället för att skriva ut deras namn.
6.1 Barn som utvisas under pågående behandlingsinsats
Under intervjuerna tog respondenterna upprepande gånger upp om hur LVU placeringar kan komplicera arbetet med asylsökande familjer. Flera av respondenterna var tydliga med att förklara att utgångspunkten är att asylsökande barn alltid ska behandlas som vilka barn som helst. Detta innebär att om det framkommer att ett barn far illa i form av att den till exempel utsätts för våld kan ett omhändertagande enligt LVU bli aktuellt. Enligt respondenterna tas beslut om ett omhändertagande alltid utifrån barnets behov och inte asylprocessen. Men eftersom barnet enligt utlänningslagen kan utvisas under en LVU placering tillsammans med sina vårdnadshavare försvårar det arbetet. Respondent 2 beskrev sin personliga erfarenhet av när ett barn blev utvisad med sin familj under en LVU placering: