Slutsats

Slutsatserna i denna studie är att respondenterna till en viss del kunde vara begränsade i de insatser de kunde erbjuda asylsökande barn och familjer. Dessa insatser handlade främst om LSS insatser och ekonomiskt bistånd. Flera av respondenterna beskrev att de befann sig i ett tydligt dilemma, där de ser att det finns ett behov av mer ekonomiskt stöd hos asylsökande familjer men där de inte kan agera eftersom det är migrationsverket som ansvarar för detta. En annan begränsning för respondenterna är att LSS inte är en rättighetslag för asylsökande.

Eftersom asylsökande personer enligt lag inte har rätt till LSS (16 § LSS) har de endast möjlighet att erbjuda insatser enligt socialtjänstlagen. Detta är en begränsning eftersom insatserna inte alltid täcker barnets behov. Vidare framkom det att risken för utvisning av asylsökande barn under pågående behandling kunde försvåra respondenterna arbete, de behövde bland annat jobba mycket mer med säkra umgängen för att reparera föräldrarnas relation med barnet eftersom risken alltid finns att familjen blir utvisad tillsammans. Arbetet kunde även leda till känslor av frustration, maktlöshet och utmattning. De kände bland annat en frustation över att deras bedömningar och beslut om LVU inte hade en större vikt i beslut om utvisning. Många av informanterna kunde därmed inte uppnå målsättningen inom lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, delvis med hänsyn till brister i implementering av denna lag, och delvis med hänsyn till att Socialtjänstlagen är underordnad Utlänningslagen.

Referenser

Abado, L., Durbeej, N., Dracker, M., Hellne, C., Jägerskog, M.. Angsell, M. (2017) Barn som flytt-en riskgrupp för psykisk ohälsa. Bris, Elanders, Mölnlycke.

https://www.bris.se/globalassets/pdf/rapporter/bris-rapport-barn-som-flytt_170914.pdf Backlund, Å. (2013). Barnets bästa? En studie om asylsökande barn i socialtjänstens barnavård. Unicef Sverige.

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101.

https://www-tandfonline-com.proxy.ub.umu.se/doi/abs/10.1191/1478088706qp063oa

Cemlyn, S., & Briskman, L. (2003) Asylum, children's rights and social work. Child &

Family Social Work. Volume 8, Issue 3 p. 163-178. https://onlinelibrary-wiley-com.proxy.ub.umu.se/doi/full/10.1046/j.1365-2206.2003.00281.x

Ottosson, L., Eastmond, M., & Schierenbeck, I. (2013). Safeguarding a Child Perspective in Asylum Reception: Dilemmas of Children’s Case Workers in Sweden. Journal of Refugee Studies, 26(2), 247–264. https://doi.org/10.1093/jrs/fes024

Fröjmark, M. (2015). Asylsökande barn i kläm mellan myndigheter. [Masteruppsats, Uppsala universitet]. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:815798/FULLTEXT01.pdf Kohli, R.K.S. (2006). Social Work With Unaccompanied Asylum Seeking Children. Hampshire/New York: Palgrave Macmillan.

Lundberg, A. (2009) Principen om barnets bästa i asylprocessen- Ett konstruktivt verktyg eller kejsarens nya kläder ?. Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare

(MIM). ISBN 978-91-7104-085-5

Masocha, S. (2014) We do the best we can: Accounting practices in social work discourses of asylum seekers. British Journal of Social Work 44(6):1621–1636. DOI:10.1093/bjsw/bct048 Newbigging, K. & Thomas, N. (2011). Good Practice in Social Care for Refugee and

Asylumseeking Children. I Child Abuse Review, vol. 20, s. 374-390.

Prop. 2017/18:186, Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter.

Socialstyrelsen (2013). Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas – en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan (Artikelnummer 2013-3-3).

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepointdokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2 013-3-31.pdf

Socialstyrelsen. (2015). Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter: Ett kunskapsunderlag för primärvården. Socialstyrelsen

Sverige Kommuner och Landsting (2018). Barnrättsperspektiv- vad innebär det.

https://tools.kib.ki.se/referensguide/apa/#rapporterrapportochutredningmedorganisationsomfo rfattare

Tran, C. (2016). Barns egna asylskäl. Om rätten att bli sedd som individ. Rädda Barnen.

http://resourcecentre.savethechildren.se/library/barns-egna-asylskal-om-ratten- att-bli-seddsom-individ

United Nations Convention on the Rights of the Child, 20 November 1989, https://www.ohchr.org/en/professionalinterest/pages/crc.aspx

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Reviderad utgåva. Stockholm:

Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112 063/God-forskningssed_VR_2017.pdf [Hämtad 2021- 04- 02]

Kurslitteratur

Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl. Stockholm: Liber.

Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. (3. uppl.) Stockholm:

Liber.

Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services (30^th anniversary expanded ed.).Russell Sage Foundation

Righard, E., & Montesino, N. (2015) Socialt arbetet och migration (uppl 1). Gleerups Utbildning AB.

Singer, A. (2019). Barns rätt (2 uppl.). Lustus.

Svensson,K. Johnsson,E. Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme. Stockholm: Natur och Kultur.

Hemsidor

Migrationsverket. (2020-03-04). Om asylsökande.

https://www.migrationsverket.se/Andraaktorer/Kommuner/Om-asylsokande.html Migrationsverket. (2020-03-23). Olika myndigheters ansvarsområde för asylsökande.

https://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Om-asylsokande/Olikamyndigheters-ansvar.html

UNICEF. (2010-11-27). Barn på flykt i Sverige. https://unicef.se/fakta/barn-pa-flykt-i-sverige UNICEF. (30 november 2020). Varje dag tvingas barn på flykt från sina hem.

https://unicef.se/fakta/barn-pa-flykt

Bilaga A: Informationsbrev

Förfrågan om att delta i en studie om hur socialsekreterare ser på sina möjligheter att erbjuda insatser till barn med asylsökande vårdnadshavare.

Hej!

Jag heter Zayed Tadese och går socionomutbildningen på Umeå Universitet. Jag ska denna termin skriva ett examensarbete med syftet att undersöka och analysera hur socialsekreterare ser på sina möjligheter att erbjuda insatser till barn med asylsökande vårdnadshavare. Unicef kom 2013 ut med en rapport där det framkommer att socialsekreterare tycker att det är svårt att tillgodose asylsökande barns behov i den sociala barnvården samt att de möts med svåra dilemman där regelverken och riktlinjerna inte alltid räcker till. Rapporten visar på hur komplex det kan vara att beakta principen om barnets bästa inom socialtjänsten när det handlar om barn som kan komma att utvisas med sina vårdnadshavare. Jag är därför intresserad av att undersöka kommande frågeställningar:

Hur uppfattar du ditt handlingsutrymme i ärenden som berör barn med asylsökande vårdnadshavare?

Hur hanterar du frågan om att omhändertagna barn kan komma att utvisas med sina vårdnadshavare under pågående behandlingsinsats?

Denna förfrågan riktar sig till dig som är socialsekreterare och jobbar inom barn och unga.

Deltagandet i studien innebär att en intervju kommer att genomföras via telefon eller Zoom.

Intervjun beräknas ta omkring 30–60 minuter. Hela intervjun kommer att spelas in på band för att minimera risken för missförstånd. Intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt vilket betyder att intervjuerna kommer att avidentifieras och behandlas i enlighet med bestämmelser i Sekretesslagen. Din medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas.

När examensarbetet är färdigt och godkänt kommer det att finnas i Umeå universitets

elektroniska publiceringsdatabas DIVA. Inspelningarna och den utskrivna texten kommer att förstöras när examensarbetet är godkänt. Du kommer även ha möjlighet att ta del av

examensarbetet genom att få en kopia av arbetet.

Om du är intresserad av att delta eller har frågor om studien kontakta mig gärna.

Zayed Tadese Margaretha Uttjek

Student Handledare

zayedtadese@hotmail.com margaretha.yttjek@umu.se

+46 70-736 35 42 090-786 98 78

Bilaga B: Intervjuguide

Hur uppfattar respondenterna sitt handlingsutrymme i ärenden som berör barn med asylsökande vårdnadshavare?

Hur skulle du beskriva att ditt handlingsutrymme ser ut i ditt arbete?

Vad har inverkan på ditt handlingsutrymme i ärenden som berör asylsökande barn?

Har du någon gång upplevt dig begränsad? I sådana fall, hur Hur uppfattar du de riktlinjer som finns?

Hur hanterar respondenterna frågan om att barn kan komma att utvisas med sina vårdnadshavare under pågående behandlingsinsats?

Hur jobbar du med ärenden där ett barn riskerar att fara illa i hemmet?

Finns det särskilda riktlinjer?

Vad anser respondenterna om sina möjligheter att nå upp till barnkonventionens målsättningar i ärenden som berör asylsökande barn?

Hur ser du på de organisatoriska förutsättningarna för att kunna leva upp till Barnkonventionens målsättningar?

Används barnkonventionen i ert arbete? På vilket sätt?