3.1 Övergripande forskningsansats
Denna studie har genomförts med en abduktiv ansats, denna ansats förflyttar sig växelvis mellan deduktiv och induktiv ansats (Söderbom & Ulvenblad, 2016). Vi startar vår studie i en empirisk struktur och går sedan till litteraturen för att sedan landa i empirin. Studien påbörjades i en deduktiv ansats vilket innebär att vi har utgått från vad andra har skrivit och vilka studier som genomförts tidigare (David & Sutton, 2017). Insamlingen av referensramen grundar sig i litteratur, vetenskapliga artiklar och relevanta hemsidor vilket sedan ligger till grund för vår intervjuguide. Således arbetar vi med att gå från referensramen till empiri. Nästa steg som vi har använt oss av är induktivt, vi utgick då från en subjektiv sida och data samlas in genom intervjuer (Söderbom & Ulvenblad, 2016). Denna data analyseras sedan för att skapa en förståelse om forskningsfrågan. Datan analyseras i linje med hermeneutiken för att ge insikt och förståelse för hur projektstyrning används vid förtätning av staden.
För att studien ska nå sitt syfte och för att få ett svar på forskningsfrågan har vi använt oss av en kvalitativ metod som grundar sig i hermeneutiken. Hermeneutiken baseras på en tydlig kvalitativ tolkning där intervjuerna syftar till att skapa förståelse och mening (Söderbom &
Ulvenblad, 2016). Hermeneutiken handlar om tolkning, tolkningarna grundar sig i olika observationer, upplevelser, erfarenheter och experiment för att generera förståelse. Alltså sådan kunskap som ska upplevas för att kunna förstås. Målet är förståelse, där använd metod är kvalitativ avseende både datafångst och analys, från till exempel intervjuer (Söderbom &
Ulvenblad, 2016). Vi väljer att använda oss av en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för ämnet som ska undersökas. Med en kvalitativ datainsamling ville vi ha möjlighet att styra intervjuer samt kunna ställa följdfrågor om olika projekt beroende på företag. Detta ansåg vi inte vara möjligt vid en kvantitativ studie.
Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod för att besvara forskningsfrågan. En kvalitativ forskningsmetod innebär att data samlas in genom en fallstudie, intervjuer eller observationer (Söderbom & Ulvenblad, 2016). Vi har använt oss av intervjuer i studien, det innebär att intervjuer har gjorts med olika företag, entreprenörer eller aktörer som håller sig inom forskningsämnet där data samlats in med hjälp av en intervjuguide. Syftet med forskningsstudien är att beskriva hur projektstyrning används vid en förtätning av staden, en kvalitativ metod blir lämplig då målet är att skapa en förståelse och förklara hur organisationer arbetar med projektstyrningen vid förtätning.
3.2 Litteraturstudie
Studiens referensram grundar sig i kurslitteratur på C-nivå för att kunna överblicka ämnesområdet. Utifrån den kurslitteratur som fanns inom området har vi sökt vidare efter litteratur inom ämnesområdet på Högskolan i Halmstads bibliotek. Inledningsvis i studien valde vi att studera området relativt brett för att senare fokusera på det huvudsakliga ämnet.
Vidare har vi använt oss av vetenskapliga artiklar som till största del är hämtade från ABI INFORM Global och Google Scholar. De huvudsakliga sökorden var: project management, temporary organizations och Simons levers of Control framework. Vi säkerställer att källorna som använts håller hög kvalitet då de relevanta källorna använts vid andra granskade arbeten.
Utöver litteratur och vetenskapliga artiklar har vi använt oss Boverkets publikationer och FN:s mål för hållbar stadsutveckling samt internet för att söka fram aktuell information. Vid sökandet efter källor på internet har de granskats väl och noga för att tillförlitligheten ska vara hög. Vi anser även att kurslitteraturen som används i studien har en hög tillförlitlighet då den används i syfte att främja utbildning på högskolan.
I denna studie har vi valt att använda oss av APA-modellen vid hantering av referenser.
Hanteringen av referenser i den löpande texten innebär att vi skriver efternamnet följt av årtal för när källan är utgiven inom parentes (Söderblom & Ulvenblad, 2016). Vi väljer att använda oss av denna referenshantering då den har förekommit under hela studieperioden på högskolan och vi anser oss vara bekväma med hanteringen av källor enligt APA.
3.3 Empirisk studie 3.3.1 Val av organisation
Till denna studie har urvalet av organisationer baserats på vilka organisationer som arbetar med projekt som ligger inom ramen för förtätning av staden, vid urvalet lades fokus på vilka verksamheter som faller inom ramen för forskningsfrågan. Till en början var tanken att fokusera på beställare av förtätningsprojekt, det vill säga Halmstad kommun. Dock uppstod svårigheter med att få till intervju med personer på kommunen på grund av hög arbetsbelastning. Nackdelen med att vi inte fick till intervjuer med respondenter på kommunen kan vara att vi inte får ett perspektiv på den styrning som sker i förstudiefasen. Där en central del är kommunens begränsningar för hur ett förtätningsprojekt ska genomföras. Fördelen med att fokusera på fastighetsbolag är att vi får ett bredare perspektiv på hela projektets gång. Från start till mål. Valet av organisationer ändrade fokus till fastighetsbolag, valet att studera dessa grundar sig främst på att de har en betydande roll i stora projekt som producerar till exempel bostäder för att bidra till förtätningar av staden. Potentiella organisationer som motsvarar våra kriterier övervägdes noggrant för att säkerställa att de kunde tillföra relevant och korrekt data till den empiriska studien. För att ha möjlighet till att göra intervjuer på plats har vi även gjort ett urval att använda oss av organisationer i närområdet för Halmstad. Valet av att kontakta organisationer i närheten av Halmstad är baserat på att vi studerar på orten och har ett bredare kontaktnät i staden.
3.3.2 Val av respondenter
Syftet med studien är att utreda hur en organisation arbetar med projektstyrning vid förtätning av staden, valet faller då på att intervjua personer på tjänstemannasidan då det är dessa personer
som är mest involverade i styrningen av projekt. Anställda som utför det operativa arbetet är en del av projektorganisationen men har inte det övergripande ansvaret för att styra projekt därför väljer vi att inte inkludera annat än tjänstemän i datainsamlingen. Vi anser att personerna på tjänstemannasidan med projektansvar är mest relevanta för att besvara frågeställningen, personerna med projektansvar definieras som individer som har en styrande roll inom projektstyrning. Studien innefattar respondenter med olika kön, ålder samt med varierande anställningstid inom organisationerna. De respondenter som vi bestämde oss för, valdes utifrån kriteriet att dessa kan tillhandahålla relevant information och på så vis bidra till att besvara frågeställningen.
Sökandet av respondenter skedde via personlig kontakt på de valda organisationerna samt via telefonkontakt och mejlkontakt. Innan intervjuerna genomfördes presenterades tanken och bakgrunden av vår uppsats.
3.3.3 Datainsamling
För att samla in primärdata i denna studie har vi genomfört kvalitativa intervjuer. Denna metod har valt för att ge möjlighet till mer djupgående svar (David & Sutton, 2017). Intervjuguiden är uppbyggd med frågor som hjälper oss att besvara vår frågeställning. Vi anser att denna metod är mest lämplig för vår studie då syftet med studien är att förklara.
Med tanke på att vi ville få en så djup förståelse som möjligt föreslog vi intervjuer på respondenternas arbetsplats. Detta gjordes för att vi skulle ha en möjlighet att göra intervjun flexibel och ställa följdfrågor (Wärneryd, 1990). Dock såg vi att det fanns problem med att få till besöksintervjuer på grund av rådande pandemi vilket vi hade i åtanke (Folkhälsomyndigheten, 2021). Eftersom Folkhälsomyndigheten (2021) rekommenderar att arbeta hemifrån fick stor del av intervjuerna göras via digitala möten.
Vi utgick från den strukturerade intervjuguiden för att ställa samma frågor till alla respondenter (David & Sutton, 2017). Dock gjorde intervjuguiden det möjligt för respondenterna att berätta sin version genom att det fanns möjlighet till följdfrågor (David & Sutton, 2017). Utformningen av intervjufrågorna gjordes enligt ett operationaliseringsschema för att dela upp intervjun i teman. Då vår studie grundar sig i tidigare forskning där vi såg olikheter mellan verksamheter ser vi att det är av stor betydelse att ha möjlighet att fånga upp detta i våra intervjuer. Brev till respondenterna skickades ut före intervjun tillsammans med intervjufrågorna för att respondenterna skulle ha möjlighet att reflektera över frågorna innan intervjun. Detta gjordes för att få möjlighet till omfattande och nyanserade svar. Både brev till respondenter och intervjuguiden ligger som bilagor för att ha möjlighet att referera till de i empirin (Söderbom
& Ulvenblad, 2016).
Majoriteten av intervjuerna hölls via videochatt med undantag för en intervju som hölls på respondentens arbetsplats. Denna intervju hölls i en stor lokal för att anpassa avståndet till varandra med tanke på Covid-19 (Folkhälsomyndigheten, 2021). Det upplevdes svårare att
hålla flytande intervjuer via Teams eller Zoom än vad det var i verkligheten. Detta kan ha gjort att vi inte riktigt fick den känslan vi ville ha vid alla intervjutillfällena jämfört med om vi hade genomfört intervjun på plats. Den personliga kontakten vi fick på intervjun som gjordes på plats var mycket bättre jämfört med de som genomfördes på distans. Vi kunde enklare ställa följdfrågor och få en uttryckskänsla av respondenten. Ett par respondenter kunde kännas lite nonchalanta via videointervju, detta tror vi hade kunnat vara annorlunda om det varit en personlig intervju som genomfördes på plats. Intervjuerna tog mellan 25 och 55 minuter och spelades in för att säkerställa att all information fanns tillgänglig i efterhand. Inspelning av intervjuerna skedde i samtycke med respondenterna för att kunna genomföra transkriberingen utan att missa några detaljer.
3.3.4 Analysmetod
Efter varje genomförd intervju transkriberade vi materialet och blev bekanta med det inspelade materialet för att hitta mönster som är relevanta för vår analys. Analysens syfte är att göra jämförelse, hitta mönster och mening av insamlade data (Söderbom & Ulvenblad, 2016). För att komma fram till valda teman använde vi oss av kodning i form av nyckelord för varje enskild fråga. Vi läste igenom all transkriberade data var för sig och skrev ner teman vi tycker oss finna i texten. Därefter gick vi tillsammans igenom det vi hade skrivit ner för att tillslut finna teman. Genom att använda oss av kodning och dela upp intervjuerna i nyckelord kunde vi komma fram till att den bearbetade empirin kunde likställas med olika faser under projektlivscykeln. För att analysera den data vi har samlat in har vi valt att använda oss av Jacobsens (2002) metod i fyra steg som innefattar beskrivning, systematisering och kategoriseringar samt kombination. Till en början använde vi oss av beskrivning för att måla upp en detaljerad bild av den data vi samlat in. Efter det sållade vi ut den information som inte var av intresse med hjälp av systematisering och kategorisering. Kombination som är det sista steget har hjälpt oss att finna samband mellan intervjuerna för att se skillnader och likheter.
Utifrån detta har vi sedan kunnat jämföra den insamlade empirin med referensramen som underlag för analysen.
3.4 Trovärdighet för studien, validitet, generaliserbarhet och reliabilitet
För att säkerställa trovärdigheten kommer studien att utgå från validitet och reliabilitet (Söderbom och Ulvenblad, 2016). Validiteten i studien kan inte styrkas helt eftersom den till stor del grundar sig på hermeneutiken som bygger på tolkningar och de personer som intervjuas arbetar alla inom samma bransch vilket innebär att generella slutaster inte kan göras. Validitet handlar om att mäta det som avses att mätas i en studie, att författarna gör val och hur de konstruerar forskningsdesignen. Validitet innebär giltighet och kan delas in i inre validitet och yttre validitet. Inre validitet innebär det samma som begreppsvaliditet, att studien säkerställs och överensstämmer med den faktiskt gjorda studien, validiteten blir högre när alla respondenter arbetar inom samma bransch (David & Sutton, 2017). Yttre validitet innebär hur resultatet generaliseras till andra situationer och grupper (Söderbom och Ulvenblad, 2016).
Extern validitet handlar även om matchningar med den större världen, om den insamlade datan
visar verkligheten för den breda publiken från vilken urvalet har gjorts (David & Sutton, 2017).
Validiteten ökar när det finns en modell som beskriver och förklarar handlingssättet för studien.
För att studien ska bli tillförlitlig kommer vi att använda oss av vetenskapligt granskade artiklar samt relevanta litteratur. Inom extern validitet finns även begreppet generaliserbarhet.
Generaliserbarhet innebär att studiens resultat kan generaliseras till att gälla även likvärdiga situationer, individer och företag (Söderbom & Ulvenblad, 2016). Vid en generalisering görs bedömningen om studiens resultat kan vara informativ i likartade situationer och villkor. I studiens kan somliga strukturer likt likheter och skillnader upptäckas och redogöras av respondenternas svar vilket då kan antas att liknande strukturer kan finnas i likvärdiga situationer.
Reliabilitet handlar om hur tillförlitlig en mätning är och medför att mätningen ska gå att repetera oberoende av mätinstrument och person (Söderbom & Ulvenblad, 2016). Det innebar att vi spelade in de intervjuer som genomfördes för att förstärka reliabiliteten. Inspelning underlättade sammanställningen av svaren i och med att viktig information kan gå till spillo om en inspelning inte görs, det undviker även att svaren får en personlig karaktär utifrån författarna (Söderbom & Ulvenblad, 2016).
3.5 Etiska överväganden
För att värna om respondenternas integritet ställdes frågan om anonymitet inför varje intervju (David & Sutton, 2017). Anledningen till att vi väljer att ge respondenterna möjlighet till att vara anonyma är för att vi tror att svaren kommer att vara mer sanningsenliga ifall de får vara anonyma. Vi kommer att behandla den insamlade datan från respondenter som vill vara anonyma med respekt. All information som kan avslöja en respondent kommer att uteslutas från empirin. Både personuppgifter, position och företag kommer att behandlas konfidentiellt för att utesluta identifiering av respondenter som önskar vara anonyma. All data som samlas in kommer att behandlas på ett sätt så det inte är möjligt för övriga än oss att komma åt. Då en del av respondenterna har valt att vara anonyma och en del inte väljer vi att presentera samtliga respondenter som anonyma. Detta gör vi för att få en bättre kontinuitet i texten samt att inte riskera att de respondenter som vill vara anonyma inte blir det.