Metoden innehåller metodval, urval och datainsamling, genomförande och analys samt etiska överväganden.
4.1 Metodval
Metoden som använts är kvalitativ eftersom det kan svara an bra på arbetets syfte som är sjuksköterskans erfarenheter av kommunikationen i vårdandet av patienter med annat språk.
Friberg (2012) skriver att kvalitativ metod är värdefull när syftet är att förstå faktorer som påverkar arbetet i vården och enskilda personers levda erfarenheter. Evans (2002) förklarar analysmetoden systematisk litteraturstudie enligt fyra steg. Första steget handlar om att samla information, bearbeta informationen för att identifiera problemområde och
analysmetod. Steg två handlar om att identifiera nyckelfynd, där tas ut viktiga och bärande meningsenheter. I det tredje steget skall nyckelfynden kategoriseras efter likheter och skillnader för att utmynna i olika teman. Dessa teman bearbetas och delas in i subteman. I det sista steget skall fenomenet beskrivas genom att varje tema skall gå att koppla till originalstudien för att kontrollera att syftet stämmer överens (Evans, 2020).
4.2 Urval och datainsamling
I arbetet har utgångspunkten varit två databaser till att hitta vårdvetenskapliga artiklar, CINAHL plus och PubMed. Dessa enligt Karlsson (2017) är databaser som innehåller artiklar och annat material inom omvårdnad, biomedicinska området, fysio-/arbets-terapi, tandvård.
Sökorden som har använts är communication, culture diversity, language diversity, nurses´
perspective, transcultural caring, nurses experience, interpreters, nurse-patient
communication, quality of care, patient centered care, cultural differences, language in healthcare. Med vissa ord har också synonymer och böjningar använts, nurse/nurses, experience/experiences, language/communication. Sökvägar redovisas under bilaga A.
Boolesk sökning har använts som enligt Friberg (2017) förklaras som en teknik vid
användande av mer än ett sökord, där AND, OR eller NOT används mellan sökorden. Oftast används bara AND och OR. AND, för att det ska ske en sökning med ett resultat som
innehåller alla valda sökord. OR, som ger ett resultat där antingen det ena eller det andra sökordet finns med. I detta arbete har endast AND använts. Vidare enligt Friberg (2017) förklaras att avgränsning av årtal kan vara relevant i ett arbete eftersom vetenskapliga artiklar är en “färskvara” och att det kan vara av betydelse att finna den nyaste forskningen inom valt område. Därför kan antal år bakåt i tiden med fördel justeras så att nyaste
forskningen först kan finnas. Sökningarna i detta arbete avgränsades med mellan fem och tio år och best match i databasen PubMed, i CINAHL plus avgränsades sökningarna med peer review och mellan fem och tio år. Vidare avgränsades sökningarna till att de gick att läsa i fulltext. I arbetet valdes först att avgränsa sökningen till max fem år tillbaka till att börja med och vidare till max tio år tillbaka om inte tillräckligt många artiklar fanns att finna vid fem års gräns. Peer Review används enligt Friberg (2017) för att försäkra sig om att artikeln är granskad och godkänd som vetenskaplig. I CINAHL plus kunde detta väljas från start, i PubMed fanns inte den möjligheten utan då granskades artiklarna via ULRISHWEB för att försäkra att de var vetenskapliga. Inklusionskriterier användes bland de artiklar som söktes för att välja ut de som var relevanta till detta examensarbete. Detta innebar att endast artiklar vilka handlar om sjuksköterskors erfarenheter av kommunikationen vid vårdandet av
patienter med annat språk valdes att inkluderas. Exklusionskriterier tillämpades där de artiklar som inte svarade an på syftet exkluderades, tillexempel om det handlade om IVA-sjuksköterskors erfarenheter. Även artiklar vars metod var kvantitativ och artiklar som var äldre än tolv år bakåt i tiden valdes att exkluderas.
Karlsson (2017) förklarar hur svenska MeSH kan användas för att hitta relevanta engelska ord i PubMed, och till CINAHL plus används Cinahl Headings. Engelska sökord som är desamma som de som skrivit artiklarna har använt. När artiklar skulle sökas och väljas ut så valdes först sökord som var relevanta till arbetets syfte. Vidare användes svenska MeSH och Cinahl Headings som hjälp till att hitta den engelska översättningen till dessa sökord. Vid träffar på 250 artiklar eller mer, lades ett sökord till eller att antal år bakåt i tiden kortades ned för att få smalare träff. På PubMed lades best match till för att artiklarna ska komma i ordning efter vilka som är mest relevanta till de sökord som användes. Vidare kontrollerades först artiklarnas titlar, där de som hade antydan till att svara an på syftet granskades vidare under abstract. När abstract lästes kontrollerades om artikeln var kvalitativ eller kvantitativ, och om den var kvantitativ valdes den bort då målet var att använda endast kvalitativa artiklar för att svara på syftet. Av de 58 abstract som lästes gick processen vidare till att läsa hela artiklar, vilket blev 21. Resultat kan ses under bilaga A. Artiklar som då svarade på arbetets syfte samt innehöll den analysmetod och ansats som avsetts för arbetet togs med för vidare granskning inför analys. Antal artiklar till vidare granskning resulterade i totalt 16.
Vid kvalitetsgranskning användes 14 frågor som Friberg (2017) utformat. Därefter
poängsattes de 16 artiklar som valts ut genom att sätta ett poäng för varje ja-svar, och noll poäng för varje nej-svar som en artikel fick. En artikel som fick ett till sju ja-svar av 14 möjliga, klassades ha låg kvalitet och uteslöts. Om en artikel fick mellan åtta och elva klassades den som medel och tolv till 14 ja-svar klassades vara av hög kvalitet. Av de 16 artiklar som valts ut, valdes fem att uteslutas då de ansågs vara av låg kvalitet. Kvar blev elva artiklar till vidare analys. Resultatet av kvalitetsgranskningen av de elva artiklarna kan ses under bilaga B och redovisning av dessa kan ses mer ingående under bilaga C.
4.3 Genomförande och analys
I det andra steget togs nyckelfynd ut från valda artiklar, meningar i texten som kunde kopplas till syftet. I steg tre markerades dessa 128 nyckelfynd och klistrades in i ett Word dokument för att sedan färgkodas efter likheter och skillnader. Till exempel användes blå färg för nyckelfynd som handlade om kommunikation. Det valdes även att skriva nummer till de olika nyckelfynden för att lättare se vilka artiklar som hörde till vilka nyckelfynd. Efter detta lästes alla nyckelfynd igen, vilket slutligen mynnade ut i tre teman med tillhörande sex subteman, som en ytterligare förklaring till temat. Detta blev det fjärde och sista steget i analysen. I Nyckelfynden nedan har använts citat från några av artiklarna.
Tabell 1: Exempel på nyckelfynd, teman och subteman som framkom vid analysen.
Nyckelfynd Teman Subteman
“Body language enables nurses and patients to communicate with each other, even if they do not share the same spoken language.” (Hemberg &
Vilander, 2017, s. 826).
“We use a notebook computer when we cannot communicate with our foreign patients.”
(Mei-Hsiang m.fl., 2018, s. 10) Vårda utan att
tala
Finna andra sätt att kommunicera
Visa omtanke
“You can talk to each other without understanding the words; instead, you may understand the friendly tone... I think we experience kindness as something trustful.” (Alm Pfunder m.fl., 2018, s. 3703).
“By showing human love towards the patients the nurses may create a good basis for communication.”
(Hemberg & Vilander, 2017, s. 825).
4.4 Etiska överväganden
Kjellström (2017) skriver att etiska överväganden är något som forskare måste ta hänsyn till för att minska risken att personer som är med i forskning inte såras eller utnyttjas. Det är också viktigt att ta hänsyn till etiska överväganden för att inte tilliten till forskning, forskare och studenter försämras. Varje unik människa har ett värde och det måste värnas. Forskaren vill få kunskap om ett problem och då används människan för att få tillgång till den
kunskapen. Därav bör forskaren jobba för att undvika att personer som medverkar känner sig utnyttjade, sårade eller skadade. Med etiska överväganden från start och under processen så minskar den risken. Forskningsetik finns också för att stödja studenter vid framställande av examensarbete om det skulle uppstå konflikter, samt att där ställs krav på att arbetet är skrivet med goda avsikter och av god kvalitet (Kjellström, 2017). Enligt CODEX (2018) när ett examensarbete skrivs, är det viktigt att alla källor som använts redovisas, eftersom noggrannhet kring detta är viktigt för att undvika plagiat, förvrängning och förfalskning av materialet. Artiklarna skall vara peer review, vilket innebär att de är kritiskt granskade av oberoende granskare. Först därefter kan artiklarna ses som vetenskapliga och användas av samhället. Noggrannhet kring att undvika plagiat, förvrängning och förfalskning har varit viktigt under skrivandet av arbetet. God referenshantering har tillämpats enligt Göteborgs APA-manual (Göteborg universitet, 2020) som är baserad på APA 7 (American Psychological Association, 2020) för att undvika missförstånd och göra det tydligt för läsaren vad som sägs av författarna och vad som är information från artiklar som använts. De elva artiklar som inkluderats till vidare analys kontrollerades så att de uppfyller kraven gällande forskningsetik samt att de blivit peer reviewed och därmed uppfyller kraven för att vara vetenskapligt
skrivna. Detta kunde göras genom förvalet peer reviewed på CINAHL, och på PubMed kontrollerades att artiklarna innehöll information om etiska överväganden samt att de även kontrollerades via ULRISHWEB för att säkra att de blivit peer reviewed. Under analys av artiklar försökte författarna ha ett objektivt förhållningssätt som enligt Polit och Beck (2020) kan vara ett viktigt förhållningssätt för att undvika egna tolkningar av text och därmed undvika risken för att vilseleda läsaren.
5 RESULTAT
Syftet med detta arbete är att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av kommunikationen i vårdandet av patienter med annat språk. Analysen utgår från elva analyserade artiklar. Efter granskning framkom tre teman vilka benämns möjligheter, hinder och vårda utan att tala.
Samtliga teman innehåller två subteman.
Tabell 2
Tema Subtema
Möjligheter • Användande av tolkar
• Kunskap om andra kulturer
Hinder
• När tolkanvändande inte fungerar
optimalt
• Otillräcklig kunskap om andra kulturer
Vårda utan att tala
• Finna andra sätt att kommunicera
• Visa omtanke
5.1 Möjligheter
Sjuksköterskors erfarenheter av kommunikationen vid vårdande av patienter med annat språk visade att det finns möjligheter. Dessa resultat redovisas nedan som användande av tolkar och kunskap om andra kulturer.
5.1.1 Användande av tolkar
Sjuksköterskor erfor familjen som en del i vårdandet för att övervinna
kommunikationshinder, då familjen kunde fungera som informell tolk och hjälpa till med översättning (Hemberg & Vilander, 2017; McCarthy m.fl., 2013; Amiri & Heydari, 2017; Alm Pfunder m.fl., 2018). Genom att samarbeta med familjen ökade förtroendet för
sjuksköterskors arbete vilket gjorde att patienten kände sig trygg och hade lättare att dela med av privat eller känslig information. Sjuksköterskor erfor att familjen kunde vara till stor hjälp då de kunde fungera som en länk mellan patienten och sjuksköterskan, samt att familjen uppskattade känslan av delaktighet i vårdandet (Hemberg & Vilander, 2017). Vid användande av formella tolkar framhölls tolkens objektivitet som positiv av sjuksköterskor, då mötet mellan sjuksköterska och patient kunde fokuseras på patientens tillstånd, vilket gjorde mötet effektivt och riktat på de frågor man behövde ha svar på. Sjuksköterskor
upplevde att i patientmötet när språkliga hinder förekom, kunde det underlätta att ha en tolk närvarande då tolkens närvaro upplevdes förbättra kommunikationen mellan sjuksköterska
och patient samt bidra till ökad trygghet för patienten. Eftersom språket är en stor del av en människas identitet, och om möjlighet fås att tala sitt ursprungsspråk skapades ett lugn som gjorde att patienten lättare kunde öppna upp och tala fritt om sina problem (McCarthy m.fl., 2013; Azam Ali & Johnson, 2019; Coleman & Angosta, 2016).
It is important to include the patients’ next of kin in the care because the next of kin may encourage patients and elevate their levels of hope and mood. By informing the next of kin, their trust for the care increases, which in turn gives them a sense of safety that they can transmit to the patients. (Hemberg & Vilander, 2017, s. 827).
Tvåspråkiga sjuksköterskor kunde också ses som informella tolkar och med hjälp av dem upplevdes vårdandet lättare då sjuksköterskorna kunde möta patienter på deras
ursprungsspråk (Azam Ali & Johnson, 2016; Azam Ali & Watson, 2017; Amiri & Heydari, 2017). Sjuksköterskor erfor att det faktum att de talade samma språk som patienten gjorde att patienten kunde slappna av och tala om känsliga ämnen, och vården förbättrades.
Sjuksköterskorna upplevde att dialogen blev djupare och närmare samt att patienterna vågade ställa frågor vilket gjorde att det blev lättare att ge patienten vad den behövde (Azam Ali & Johnson, 2016). Sjuksköterskorna upplevde att patienter som fick tala på sitt
modersmål var lugnare och mindre stressade, då de kände trygghet i vetskapen om vad som skulle göras samt planering framåt (Azam Ali & Johnson, 2016; Azam Ali & Watson, 2017).
Sjuksköterskorna menade att trots att vissa av patienterna kunde prata engelska föredrog de att använda sitt ursprungsspråk och de tvåspråkiga sjuksköterskorna kände att de gjorde gott i att kunna möta patienterna i detta (Azam Ali & Johnson, 2016). Sjuksköterskor som inte delade sin patients språk försökte också söka upp sina tvåspråkiga sjuksköterskekollegor för att hjälpa till att tolka, för att på så vis kunna kommunicera bättre med sin patient och säkra en bättre vård (Amiri & Heydari, 2017).
5.1.2 Kunskap om andra kulturer
Genom att försöka förstå patienten med ett öppet sinne kunde sjuksköterskor möta patienten och dennes familj och respektera de kulturella skillnaderna och då förbättrades
vårdupplevelsen för såväl sjuksköterskor som patienten och dennes familj (Amiri & Heydari, 2017; Hemberg & Vilander, 2017). Sjuksköterskor erfor att genom att acceptera det faktum att sjuksköterskorna inte alltid kunde förstå patientens kulturella behov och möta patienter och deras familjemedlemmar med sympati kunde vårdandet trots kulturella skillnader bli bra. Genom att visa respekt för patientens kultur och bevara patienters integritet ökade förtroendet för sjuksköterskor (Hemberg & Vilander, 2017). Sjuksköterskorna kunde vid icke livshotande tillstånd låta patienter och deras familjemedlemmar utföra handlingar som för patienten var viktiga och gjorde dem lugna. Dessa handlingar kunde innefatta kulturella ritualer eller användande av en amulett som sjuksköterskan inte fick röra vid. Denna acceptans och respekt för patienterna erfor sjuksköterskor bidrog till att patienter och familjemedlemmar kände sig respekterade och sedda, vilket gjorde att de kände tacksamhet för sjuksköterskornas arbete och vården de fått (Amiri & Heydari, 2017; Hsiang m.fl., 2018).
Sjuksköterskor erfor att när de vårdade patienter med en annan kulturell bakgrund än den egna, försökte de sätta sig in i patientens situation för att öka förståelsen till dennes känslor.
Genom att försöka förstå patienten och dennes kultur visade sjuksköterskor patienten att de var viktiga, vilket upplevdes förbättra vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten (Amiri & Heydari, 2017; Sevinc, 2018).
5.2 Hinder
Sjuksköterskors erfarenheter av kommunikationen vid vårdande av patienter med annat språk visade att det fanns hinder. Dessa resultat redovisas nedan som när tolkanvändande inte fungerar optimalt och otillräcklig kunskap om andra kulturer.
5.2.1 När tolkanvändande inte fungerar optimalt
Sjuksköterskor erfor en del problem med att använda familjemedlemmar till att övervinna kommunikationshinder. Det fanns då en oro att informationen till patienten blev av sämre kvalitet och att viktig information missades (McCarthy m.fl., 2013; Alm Pfunder m.fl., 2018).
Sjuksköterskor upplevde att när det fanns språkliga hinder ökade risken för missförstånd vilket kunde leda till att patienter inte förstod ordinationer eller tid för sjukhusbesök vilket gjorde det svårare för sjuksköterskan att tillhandahålla god och säker vård. När
sjuksköterskan kommunicerade vård och behandling och patienter inte förstod vad
sjuksköterskan menade ökade vårdtider och risker för vårdskada till följd av detta (Azam Ali
& Watson, 2017; Coleman & Angosta, 2017). Även en formell tolk kunde användas vid språkliga hinder i vården (McCarthy m.fl., 2013; Azam Ali & Johnson, 2019; Salavati m.fl., 2019; Azam Ali & Watson, 2017; Coleman & Angosta, 2016). Sjuksköterskor erfor dock att kvaliteten på tolkar kunde variera, vilket kunde leda till att delar av det som sas föll bort och att känsliga ämnen blev svårare att tala om. Då tolk användes litade sjuksköterskan på att denna hade kompetens för ändamålet, och när detta brast fallerade hela systemet trots att en formell tolk ansågs vara en nödvändighet vid dessa språkliga hinder (McCarthy m.fl., 2013;
Salavati m.fl., 2019; Azam Ali & Watson, 2017).
Often they (the patient) have a family member who usually can be called on the phone and wants to be used as an interpreter. Then I ask who it is on the phone and what relationship they have. But there is always an uncertainty factor; you do not know if they translate what you say... you do not know if they translate what their family member say, and
sometimes you do not understand either... but this is all you have. (Alm Pfunder m.fl. 2018, s. 3703).
Sjuksköterskor erfor att tiden det tog för att ordna med bra översättning kunde leda till att de måste jobba över eller till att de inte hann med sitt övriga arbete (Azam Ali & Johnson, 2016;
Amiri & Heydari, 2017). Tvåspråkiga sjuksköterskor upplevde också att ett stort ansvar vilade
på dem att hjälpa kollegor med översättning, vilket kunde bli problematiskt då det kunde leda till att patienter ville dela med sig av privata angelägenheter eller att de såg dem som någon de kunde framföra sina klagomål till (Azam Ali & Johnson, 2016).
5.2.2 Otillräcklig kunskap om andra kulturer
Sjuksköterskor erfor svårigheter att kommunicera med patienter som inte delade samma kulturella bakgrund som dem vilket då bidrog till att de tog avstånd från vissa patienter då de upplevde att de inte förstod sig på dem (Sevinc, 2017; Amiri & Heydari, 2017; Tay m.fl., 2012;
Alm Pfunder m.fl., 2018; Mei-Hsiang m.fl., 2018). Sjuksköterskorna erfor att vid skilda kulturer kunde deras egna värderingar och tankar krocka med patientens och familjens värderingar och tankar, vilket då kunde ge en sämre upplevelse av vården för alla inblandade (Amiri & Heydari, 2017). Sjuksköterskor kände osäkerhet i hur de skulle närma sig patienter från en annan kultur då de inte förstod deras behov (Amiri & Heydari, 2017; Alm Pfunder m.fl. 2018; Mei-Hsiang m.fl., 2018). Vidare erfor sjuksköterskor att när det fanns kulturella skillnader tog det mycket tid att försöka förstå patienters behov och önskningar vilket påverkade tiden de hade för övriga arbetsuppgifter (Alm Pfunder m.fl. 2018; Mei-Hsiang m.fl., 2018; Sevinc, 2017; Amiri & Heydari, 2017; Tay m.fl., 2012). Detta upplevdes även kunna bidra till att patienter med annan kultur hamnade längst ner på prioriteringslistan (Amiri & Heydari, 2017). Sjuksköterskor erfor vidare att i vissa avseenden ville kvinnliga patienter ej bli vårdade av män eller viceversa vilket blev svårt att förklara då
kommunikationen inte fungerade (Sevinc, 2017).“Some cultures are not clean at all. When I do my work, I do it quickly and finish it because sometimes it bothers me. Their behavior is not good too. I don't prefer to take care of them” (Amiri & Heydari, 2017, s. 234).Vissa sjuksköterskor upplevde obehag att vårda män då de kände att de blev misstolkade då de bemötte dem med vänlighet, vilket av männen då kunde tolkas som en invit. Sjuksköterskor erfor det svårt och utmanade att vårda patienter med annan kulturell bakgrund, och att det var tidskrävande på grund av kulturella och språkliga hinder, då de var tvungna att leta efter en kollega för att översätta och om de inte fann någon som kunde patientens språk blev patienten lämnad ensam (Sevinc, 2017; Amiri & Heydari, 2017; Tay m.fl., 2012).
Sjuksköterskor erfor att de kulturella värden en människa har och lever efter i vuxen ålder, är något människan skaffat sig i skolan eller under uppväxten, varvid något annat känns
skrämmande och annorlunda och gör att avstånd tas. Detta avstånd ledde i sin tur till att
skrämmande och annorlunda och gör att avstånd tas. Detta avstånd ledde i sin tur till att