I metodavsnittet presenteras denna studies forskningsstrategi och forskningsdesign, hur datainsamlingen har gått till, studiens urval samt genomförande. Dessutom diskuteras studiens trovärdighet, äkthet och överförbarhet samt forskningsetiska principer.
3.1 Forskningsstrategi och forskningsdesign
Denna studies forskningsstrategi är kvalitativ eftersom den syftar till att porträttera en social verklighet ur studieobjektens perspektiv (Bryman & Bell 2013, s. 390 f.). Studien syftar till att skapa en förståelse för studieobjektens erfarenheter och åsikter om kulturen på organisationen, och utifrån detta är det således en kvalitativ strategi som har valts.
Den valda forskningsdesignen är fallstudiedesign, det vill säga ett djupgående studerande av ett enda fall (Bryman & Bell 2013, s. 84). Det enda fall som här åsyftas är den organisation, klättergymmet, som är föremål för studien.
Denna studie kan kopplas till två huvudsakliga kunskapsintressen. Dessa är det historiskt-hermeneutiska och det emancipatoriska. Alvesson och Sköldberg (2017, s. 227 f.) beskriver att det historiskt-hermeneutiska kunskapsintresset berör kultur och kommunikation, förståelse mellan människor, och kan appliceras på en viss kultur. Handlingar, gester, händelser och uttalanden, och dess betydelser är föremålen för intresset. Det emancipatoriska kunskapsintresset är relativt likt det förra, men handlar även om att uttyda källor som ger upphov till missförstånd och föreställningar inom en ideologi. Detta kunskapsintresse syftar till att utröna vad som hindrar människor från att ta beslut som ger effekt och påverkan på deras liv. Kort sagt kan det emancipatoriska kunskapsintresset sägas handla om frigörelse från beroendeförhållanden. I denna studie är båda kunskapsintressena närvarande, det förra på grund av fokuset på kultur och mellanmänsklig kommunikation, och det andra på grund av respondenternas beroendeförhållande till cheferna, och relationen mellan klätterkultur och styrningskultur.
3.2 Datainsamling
Datainsamlingen till studien har skett via kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer med anställda i organisationen. Anledningen till de semistrukturerade intervjuerna är att de både hjälper intervjun att hålla sig inom rätt tema, samtidigt som de tillåter utsvävningar och
26
följdfrågor som upplevs relevanta i stunden. Intervjuerna blir således både något strukturerade och flexibla. (Bryman & Bell 2013, s. 475 f.) Intervjufrågorna har utformats med avstamp i modellen The Cultural Web, och har även utformats för att kunna kopplas till klätterkultur och besvara studiens syfte. Frågorna är formulerade som öppna frågor, och möjlighet till följdfrågor gavs tack vare den semistrukturerade intervjustilen. Frågorna är specificerade i en intervjuguide, som denna studies författare kunnat följa i den mån som passat respektive intervju (se bilaga 1). Intervjupersonerna hade också möjlighet att själva ta upp aspekter som de ansåg vara viktiga eller på annat sätt relevanta. Intervjuerna har alltså att fått möjlighet att fritt röra sig i olika riktningar.
3.3 Urval
Populationen för studien är anställda i den valda organisationen, som arbetar som instruktörer, receptionister och ledbyggare. Dessa grupper har valts ut eftersom de själva sysslar med klättring, och det är kopplingen mellan organisationskultur och klätterkultur som denna studie syftar till att undersöka. De anställda representerar klätterkulturen samtidigt som de kontinuerligt konfronteras med den eventuella styrningskulturen genom att de arbetar på företaget. Det specifika klättergymmet valdes ut genom ett bekvämlighetsurval, och valdes ut via studiens författares personliga kontakter. Intervjupersonerna har valts ut genom ett delvis stratifierat, delvis slumpmässigt urval, vilket ger ett målstyrt urval (Bryman & Bell 2013, s. 496 f.). Först har antalet anställda från varje subgrupp bestämts, utifrån de olika gruppernas storlek.
På tio intervjuer har fyra receptionister, fyra instruktörer och två ledbyggare valts ut. Detta eftersom antalet ledbyggare inom organisationen är färre än antalet receptionister och instruktörer (7 ledbyggare, 17 instruktörer och 20 receptionister). De specifika intervjupersonerna inom varje grupp har valts ut genom ett slumpmässigt urval, där alla i populationen tilldelats ett nummer och en slumpgenerator användes för att välja ut vilka nummer som skulle tillfrågas att delta i intervjuer. Alla som blev tillfrågade gick med på att intervjuas.
3.4 Genomförande
Tio intervjuer har genomförts. En av dessa ägde rum via videosamtal, och övriga ansikte mot ansikte, varav två intervjuer utfördes på arbetsplatsen och övriga i hemmet. Varje individuell intervjuperson fick själv välja vad hen var mest bekväm med. Intervjuerna varade mellan 40 och 70 minuter, majoriteten av dem varade i ungefär en timme. Intervjuerna spelades in,
27
transkriberades, och utifrån transkriptionerna och den teoretiska referensramen utfördes en innehållsanalys. Transkriptionerna kodades utifrån Johnson, Scholes och Whittingtons (2008, s. 197 ff.) analysmodell. Detaljrikedomen och exaktheten i utskrifterna begränsades, eftersom den analys som genomförts inte kräver exakta formuleringar och att fokus inte ligger på den språkliga stilen eller det sociala samspelet under intervjun. När exakta citat har angetts har denna studies författare åter lyssnat på de delar av inspelningarna som ska citeras, och skrivit ut mer exakt, med reservation för eventuella skriftspråkliga rättelser. Kvale och Brinkmann (2014, s. 228) menar att publiceringen av talspråksmässiga citat, som är ordagranna, och kanske repetitiva, kan ge en negativ, missvisande bild av den grupp av människor som intervjuats, därav de skriftspråkliga rättelserna.
3.5 Trovärdighet, äkthet och överförbarhet
Studien syftar till att ge en fyllig redogörelse av resultatet, vilket ökar möjligheten för utomstående att bedöma överförbarheten på andra, liknande, företeelser, i enlighet med Bryman och Bells (2013, s. 404) rekommendationer. Denna studies författare är medvetna om svårigheten i att agera fullständigt objektivt. Denna medvetenhet har bidragit till att studiens författare gjort sitt bästa för att säkerställa att personliga åsikter och värderingar inte korrumperat tolkningen av resultatet. Detta innebär att studiens författare har reflekterat över det egna bidraget till kunskapsproduktionen och till tolkningen av materialet, i linje med Kvale och Brinkmanns (2014, s. 292) beskrivning av reflexiv objektivitet. Kvale och Brinkmann (2014, s. 292) skriver även om objektivitet som frihet från bias. Denna objektivitet syftar till kunskap som är tillförlitlig, väl undersökt och kontrollerad.
Denna studies författare vill återigen lyfta det faktum att de själva är deltagare i klätterkulturen och det så kallade klättercommunityt. Detta innebär att frihet från bias inte är något som kan hävdas, eftersom de kulturella särdrag som tillskrivs klättrare även återfinns hos författarna.
Det är således inte bara respondenterna i studien som representerar klätterkulturen, utan även författarna. Det ska även klargöras att studiens författare båda har en tidigare kännedom av klättergymmet som är föremål för studien, och sedan innan studien utfördes hade en uppfattning om den organisationskultur som undersökts.
Studiens äkthet kopplas till frågan om studien ger en rättvis bild av ett fenomen. Denna studie har undersökt de anställdas uppfattningar om organisationskulturen, och den eventuella spänning som finns mellan klätterkulturen och chefernas önskade kultur, styrningskulturen.
28
Denna studies författare vill tydliggöra att det är de anställdas uppfattningar som ligger till grunden för resultatet och analysen, och att chefernas åsikter inte återspeglas mer än i den grad som de anställda uppfattar chefernas åsikter. Därför är det just de anställdas bild som denna undersökning representerar. Studiens överförbarhet på liknande fenomen upplevs vara relativt stor, eftersom generella mönster i respondenternas upplevelser identifieras, utöver specifika attribut hos den undersökta organisationskulturen.
Alvesson och Sköldberg (2017, s. 245) argumenterar för att empiri inte kan ses som sanning.
De menar att enbart vissa aspekter av fenomen kan belysas i en enda studie. Hela sanningen går inte att utröna genom att utföra en studie. Det är också viktigt att ha i åtanke att respondenterna är människor som omedvetet påverkas av sociala sammanhang, kommunikativa processer och ideologier. Detta innebär att det som förmedlas i en intervju inte kan hävdas vara objektivt sant.
Ett stort förtroende för enbart empiri gör också att ett enkelspårigt tänkande kan ske, där aktuella förhållanden ses som statiska, och potentiella förändringar av situationer tappar fokus. Det är således viktigt att ha i åtanke att existerande mönster som kan skönjas i empirin inte behöver vara naturligt givna eller neutrala.
Med avstamp i det faktum att objektivitet inte kan hävdas vill denna studies författare klargöra att respondenternas upplevelser är vad som är intressant i studien. Att de inte är objektiva, och att deras återgivelser inte kan ses som sanning, bör has i åtanke. Att denna studies författare inte kan vara objektiva är också viktigt att minnas. Eftersom det är respondenternas egna upplevelser som är centrala för studien, har resultatet från intervjuerna med dem presenterats noggrant och utförligt, för att skapa en så rättvis bild av deras upplevelser som möjligt.
Dessutom innefattar det presenterade resultatet en mängd citat, vilket ger läsaren möjligheten att göra egna tolkningar av respondenternas redogörelser.
3.6 Forskningsetiska principer
Denna studie har genomförts i linje med svenska forskningsetiska principer. Detta innebär att intervjupersoner informerats om studiens syfte och vilka moment som ingår i studien, att det är helt frivilligt att delta och tillåtet att avbryta när som helst under studiens gång och att intervjupersonernas anonymitet upprätthålls. Anonymiteten uppnås genom att både enskilda respondenter och organisationen hålls anonyma. Dessutom kommer det material som samlas in enbart användas för studiens syfte, och intervjupersonerna har inte presenterats med falsk eller vilseledande information om studien. (Bryman & Bell 2013, s. 137) Genom att presentera
29
studien sanningsenligt till respondenterna har ett informerat samtycke kunnat erhållas. Även Kvale och Brinkmann (2014, s. 105) rekommenderar ett etiskt förhållningssätt, där respondenter hålls anonyma och får tillräcklig information om undersökningen.
30