I följande kapitel motiveras studiens val av metod, urval, genomförande, databearbetning och analysmetod i förhållande till studiens syfte. Slutligen motiveras de etiska ställningstaganden som gjorts samt studiens tillförlitlighet.
4.1 Val av metod
En kvalitativ metod har använts för att samla in studiens empiri eftersom forskningsintresset grundar sig i förskollärares beskrivningar. Med hjälp av kvalitativa metoder kan flexibilitet under undersökningar uppstå, detta såg vi betydelsefullt i vår studie eftersom förskollärarnas beskrivningar förväntades att variera. Genom användning av en kvalitativ metod har djupare förståelse och mer detaljer tillåtits framträda i studien, vilket i sin tur bidragit med nyanserade beskrivningar (Christoffersen & Johannessen, 2015). Av denna anledning valde vi att använda oss av intervjuer.
För att samla in data har semistrukturerade intervjuer använts eftersom det gav oss en
möjlighet att föra ett samtal med respondenterna med utgångspunkt i övergripande frågor som sedan kunde följas upp med hjälp av följdfrågor (Bryman, 2018). För detta ändamål
konstruerades en intervjuguide för att beröra det studien syftar till. Samtliga intervjuer har utgått ifrån samma intervjuguide för att bidra till en viss standardisering (se Bilaga A), med inspiration från Christoffersen och Johannessen (2015). Genom detta val har det varit enklare för oss att analysera respondenternas svar med varandra. Inför intervjuerna gjordes valet att respondenterna inte skulle få tillgång till intervjuguiden i förväg. Detta val grundade sig på att förskollärarna inte skulle formulera färdigkonstruerade svar utan i stället öka möjligheten för reflektion. Detta bidrog till att förskollärarnas egna beskrivningar blev framträdande för att på så sätt bidra med empiriskt material till studien. För att dokumentera datan använde vi oss av ljudupptagningar i studien.
4.2 Urval
Utifrån studiens syfte har förskollärare från olika förskolor intervjuats. Samtliga förskollärare är yrkesverksamma på äldrebarnsavdelningar. Enligt Bryman (2018) behöver antalet
respondenter ställas i relation till studiens omfattning, i vår studie gjordes därför valet att intervjua sex yrkesverksamma förskollärare. Valet kring att kontakta förskollärare från olika förskolor grundade sig i att respondenterna inte skulle formas av varandras tankar där endast en specifik förskolas normer blir framträdande. En homogen urvalsstrategi har använts vid studien, vilket innebär att respondenterna har likartade erfarenheter och uppfyller de
15 urvalskriterier som sattes (Christoffersen & Johannessen, 2015). Studiens kriterier var att samtliga respondenter är legitimerade förskollärare samt att de arbetar med barn i samma åldersgrupp. Att använda homogena grupper i studier kräver färre respondenter jämfört med om grupperna vore heterogena eftersom variationen i svar blir mindre och mättnad därav enklare kan uppnås (Christoffersen & Johannessen, 2015). Av denna anledning gjorde vi valet att utgå ifrån det nämnda antalet respondenter samt valet av förskollärare som arbetar med barn i samma åldersgrupp. Studien utgick även från ett bekvämlighetsurval med anledning av den begränsade tid som fanns avsatt för studien (Bryman, 2018). Därav tillfrågades
respondenter som det fanns en personlig koppling till.
4.3 Genomförande
I god tid före studien kontaktades förskollärare från olika förskolor för att informera om den tänkta studien och därigenom undersöka ett eventuellt intresse i att delta. Den första kontakten togs via telefon där studiens övergripande syfte och metod presenterades. De förskollärare som visade intresse fick sedan ett kompletterande mail (se Bilaga B) med mer ingående information om studiens genomomförande. I samband med detta bifogades vår
samtyckesblankett (se Bilaga C), för att respondenterna på så sätt skulle kunna ges möjlighet att ta ställning till sitt samtycke. Respondenternas rätt att få information kring vår studie prioriterades högt eftersom samtycke är avgörande för att kunna genomföra en
forskningsstudie (Vetenskapsrådet, 2017). Under tiden som förskollärarna gavs möjlighet att fundera kring sitt samtycke fanns vi tillgängliga för frågor för att bidra till förtroendefulla relationer i enlighet med Bryman (2018).
När respondenterna godkände sitt deltagande och förmedlat det till oss bokades träffar in för intervjuerna, samtliga intervjuer genomfördes på varje enskild förskollärares arbetsplats. För att försöka skapa goda förutsättningar för att tillägna oss respondenternas beskrivningar gjordes valet att båda skulle delta på varje intervju. Detta skapade möjligheter att fördela ansvaret under intervjun och på så sätt rikta fokus på olika ansvarsområden i enlighet med Christoffersen och Johannessen (2015). En av oss hade exempelvis ansvaret att ställa frågor utifrån intervjuguiden och eventuella följdfrågor utifrån respondenternas svar, medan den andra av oss ansvarade för att titta på kroppsspråk, anteckna och säkerställa ljudupptagningen.
Med hjälp av ljudupptagning var förhoppningen att exempelvis fler detaljer och olika
röstlägen kunde fångas upp. Att komplettera våra ljudupptagningar med papper och penna för att exempelvis notera kroppsspråk och eventuella följdfrågor såg vi som betydelsefullt i
16 studien. Av denna anledning har en kombination mellan ljudupptagning och anteckningar använts under intervjuerna (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015).
4.4 Databearbetning och analysmetod
I studien har ljudupptagning och anteckningar transkriberats för att därefter analyserats genom bearbetning och tolkning. Transkribering av varje intervju skedde i nära anslutning för att ha intrycken nära i tid, ansvaret delades upp för att göra arbetet effektivt.
Ljudupptagningarna spelades upp sakta för att vi skulle hinna transkribera respondenternas beskrivningar utan att missa eller lägga till information för att därigenom undvika att våra subjektiva åsikter tog plats. Vår noggranna transkribering bidrog till att materialet blev bekant samtidigt som vi hade möjlighet att vid en inledande fas tolka det som transkriberingarna visade. Vi upplevde att det gav oss god hjälp i senare analysarbete (Eriksson-Zetterqvist &
Ahrne, 2015). När transkriberingarna var gjorda påbörjades ett fördjupningsarbete med att tematiskt analysera materialet för att urskilja mönster, exempelvis likheter och skillnader i enlighet med Bryman (2018). Materialet granskades av var och en enskilt för att undvika att påverka varandra och därigenom skapa möjligheter att få syn på olika saker. Slutligen
bearbetades transkriberingarna tillsammans för att skapa en gemensam syn och reflektera över det som framkommit, vilket gjordes flertalet gånger för att undvika att missa detaljer
(Eriksson-Zetterqvist & Ahrne, 2015).
Att sortera, reducera och argumentera använde vi som ett grundläggande tillvägagångssätt i analysarbetet. Med hjälp av att sortera transkriberingarna kunde vi urskilja det som var betydelsefullt i förhållande till studiens syfte och frågeställningar (Rennstam & Wästerfors, 2015). Transkriberingarna skrevs ut och sorterades med hjälp av markeringsfärg för att göra insamlad empiri lättöverskådlig. Efter att innehållet i transkriberingarna sorterats reducerades mängden data för att på så sätt göra mängden hanterbar i förhållande till studiens omfattning.
Detta bidrog till att vi kunde rikta fokus mot studiens syfte och frågeställningar genom att reducera irrelevant information (Christoffersen & Johannessen, 2015). För att rikta fokus användes inte enbart studiens syfte och frågeställningar under reduceringsprocessen, utan empirin ställdes även i relation till valt teoretiskt perspektiv. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet är studiens begreppsliga underlag proximal utvecklingszon och appropriering, vilket användes under analysen och sattes i relation till studiens resultat. Utifrån en tematisk analys av det insamlade materialet har två teman urskilts genom gruppering. Den första frågeställningen som presenteras i resultatdelen är: Förskollärares beskrivningar av utomhuslek. Frågeställningens två teman är: Lärande i barns utomhuslek samt
17 Förskollärarkompetens. Den andra frågeställningen som presenteras är: Förskollärares
beskrivningar av sin delaktighet i barns lärande i utomhusleken. I analysen av den andra frågeställningen visades inga specifika teman, utan resultatet beskrivs i löpande text. När grupperingar i resultatdelen gjorts beslutades det att använda citat för att förtydliga och öka förutsättningarna för att få en mer fördjupad förståelse kring respondenternas beskrivningar.
Vid behov har språkliga redigeringar gjorts för att underlätta läsningen, dock har ändringar i citatens innehåll inte gjorts för mycket eftersom det kan leda till att innebörden i
respondentens beskrivningar förändras. Av denna anledning har citaten anpassats till skriftspråk med en försiktighet för att inte vinkla respondenternas beskrivningar (Bryman, 2018). I diskussionskapitlet har studiens resultat ställts i relation till tidigare forskning, genom detta har tillvägagångssättet argumentation genomförts som tidigare lyfts av Rennstam och Wästerfors (2015).
4.5 Tillförlitlighet
Utifrån ambitionen att skapa en studie med hög kvalitet och tillförlitlighet har bland annat respondenterna tillfrågats under intervjuerna om tolkningarna som skapats stämmer överens med deras uppfattningar för att bidra till att öka tillförlitligheten i datamaterialet (Bryman, 2018). Genom detta aktiva val har det gjorts möjligt att undvika eventuella missförstånd. För att sträva efter hög tillförlitlighet har studien utgått från en likvärdighet i förhållande till respondenterna, exempelvis har samtliga intervjuer baserats på samma intervjuguide (se Bilaga A) där respondenterna givits likvärdig information (se Bilaga B & C) både skriftligt och muntligt. Med hjälp av att båda deltog under intervjuerna och fördelade
uppmärksamheten samt ansvarsområdena var förhoppningen att främja tillförlitligheten (Bryman, 2018). Under studiens genomförande respekterades och tillgodosågs de regler som speglade vår studie för att förmedla en trovärdighet. Ytterligare gjorde vi valet att vara väl inlästa på valt ämnesområde och val av metod för att bidra till att säkra trovärdigheten. Vidare har överförbarheten tagits hänsyn till genom en tydlighet i metodbeskrivningen för att göra det enklare för utomstående att förstå studiens upplägg och eventuellt genomföra liknande studier. Dock upplever vi att överförbarheten i denna studie kan vara utmanande att nå eftersom en grupp förskollärares subjektiva åsikter är utgångspunkten, vilket är viktigt att medvetenhet finns kring (Bryman, 2018). Pålitligheten kan öka när studiens olika delar motiveras och problematiseras, vilket vi gjort i studien för att synliggöra exempelvis olika tankegångar och val (Bryman, 2018). Dock krävs medvetenhet att förskollärare genom sitt föränderliga förhållningssätt kan förändra synen på sitt pedagogiska ledarskap och delaktighet
18 i barns lärande i utomhusleken, vilket kan göra pålitligheten utmanande. Vidare har egna normer och värderingar undvikits för att minska risken att påverka empirin samt analysen i syfte att beakta konfirmering med utgångspunkt från Bryman (2018). Dock finns medvetenhet kring att tolkningar alltid sker av ett innehåll och att det därför är omöjligt att vara helt
objektiva. Av denna anledning har ett reflekterande förhållningssätt eftersträvats för att beakta konfirmering (Bryman, 2018).
4.6 Etiska aspekter
Enligt Vetenskapsrådet (2017) ska fyra centrala forskningsetiska principer genomsyra studier och forskning. Det första är informationskravet, under studien har det beaktats genom att samtliga respondenter först gavs muntlig information kring studiens övergripande syfte och metod. De förskollärare som visade intresse fick sedan kompletterande skriftlig information via mail (se Bilaga B) med mer ingående detaljer om studiens genomförande samt en bifogad samtyckesblankett (se Bilaga C). Respondenterna gavs möjlighet till samtycke och
information kring att medverkan när som helst kunde avslutas för att därigenom ta hänsyn till samtyckeskravet (Vetenskapsrådet, 2017). Här fanns en noggrannhet i att informera kring ljudupptagningen för att möjliggöra respondenternas samtycke kring detta. Ytterligare togs kravet kring konfidentialitet hänsyn till genom att respondenternas namn avidentifierades till sifforna 1, 2, 3, 4, 5 och 6 med hänsyn till deras rätt till anonymitet. Under studien har även förskolornas namn, avdelning och kommun avidentifierats samt att anteckningar,
ljudupptagningar och transkriberingar har förvarats säkert för att utomstående inte ska kunna urskilja vilka de medverkande är i enlighet med Vetenskapsrådet (2017). Vidare har insamlat material behandlats med respekt för att endast användas till det som studiens syfte berör för att därigenom ta hänsyn till nyttjandekravet. Respondenterna har under sitt medverkande i studien flertalet gånger givits information kring samtliga etiska val och överväganden som gjorts samt informerats kring sina rättigheter, detta har vi gjort kontinuerligt under studien (Vetenskapsrådet, 2017).Godkänd studie publiceras på DiVA, vilket respondenterna enligt informationskravet blivit informerade kring (Vetenskapsrådet, 2017). Respondenterna kommer erbjudas muntlig redovisning av studien samt hänvisas till DiVA. Efter godkänd studie kommer insamlad empiri raderas.
19