I detta kapitel kommer jag först att redovisa studiens urvalsmetod för att sedan fortsätta med att redovisa det utvalda materialet för studien. I redovisning av urvalsmetod visar jag på vilka sökmotorer, metoder och tankegångar som påverkade vad jag sökt och hur. I redovisning av material presenterar jag artiklarnas författare, deras genomförande av artikeln samt artikelns relevans för studien.
4.1 Urvalsmetod
En viktig aspekt för studiens urvalsmetod var texternas validitet och reliabilitet då studiens egen validitet och reliabilitet vilade på dem. Forskningsöversikten är aldrig bättre än den sämsta artikel däri. Att texterna var vetenskapliga och peer-reviewed hjälpte dels till att uppnå målet för hög reliabilitet och validitet, dels att begränsa resultaten. Att resultaten begränsades kan låta kontraproduktivt, men i sammanhanget är det en fördel då man lättare hittar relevanta artiklar för studien. Sökmotorerna Google Scholar, Swepub och Libsearch är alla tre behjälpliga då de dels har en väldigt exakt sökfunktion, dels är de inriktade på vetenskapliga artiklar. Ytterligare gemensamt krav för insamlingen av material var att de låg nära i tiden så att studiernas resultat är applicerbara i nutiden. Studien begränsade sig därför till mellan åren 2000 och 2021 för allt insamlat material. Relevansen för de äldre utvalda källorna ligger i att de pekar på liknande metoder som källorna gör idag.
En ytterligare metod var att söka efter andra kunskapsöversikter, uppsatser och studier som examinerats och publicerats på Diva, en sökportal för tidigare nämnda, med liknande inriktningar/frågeställningar som denna studie. Det är dock inte själva studien man finner som är det primära intresset, utan snarare referenser som studien använder sig av. Dessa referenser och källmaterial kan sedan användas till denna studies syfte och frågeställningar.
En annan fördel är att studier som publiceras på Diva är granskade och godkända innan
13
publicering via ett av Sveriges universitet och har således en hög reliabilitet och validitet.
Utöver det är det också just så här forskning ska ske; att bygga på vartannat.
Vidare googlade jag också nyckelord och termer och letade medvetet upp statliga källor med definitioner av de termerna, eller statliga uttalanden om studiens ämne. Definitionerna låg till grund för att kontextualisera utvalda forskningsartiklar samt säkerställa deras relevans för uppsatsen. Relevansen i sig uppstår ur att skolans styrdokument är på uppdrag av staten, och det är också staten som med utgångspunkt i sin förståelse av termerna och begreppen ställer kraven om dem. Det är då av vikt att förstå begreppen och termerna så som staten förstår dem för att resultatet ska vara av relevans.
Följande är en tabell som redovisar vilka nyckelord och sökmotor jag använde när jag hittade materialet i min uppsats och hur många resultat jag fick.
Datum Databas Sökord Antal 8/12-2021 Google scholar Sexualitet och
samlevnad
9/12-2021 Libsearch Intercultural 96 What do teachers do to
14 9/12-2021 Google scholar Sex och
samlevnadsunderv gymnasium. Bäckman använder sig också av både gruppintervjuer och individuella intervjuer med lärare och elever som komplement till klassrumsobservationerna. Fastän Bäckmans doktorsavhandling är till åren pekar den ändå fortfarande på relevanta metoder som ligger i linje med vad nutida forskning säger hur man kan möta de utmaningar som kan uppstå i diskussion om hedersrelaterade frågor.
Boken Sexualitet och relationer (2021) är ett samlingsverk där fem olika forskare med lärarbakgrund har bidragit med olika kapitel och forskningsartiklar för kunskapsområdet sexualitet och relationer inom skolan. Av dessa fem författare har jag valt två som ansågs
15
särskilt relevanta för forskningsöversiktens frågeställningar: Lisa Öhman och Auli Arvola Orlander. Öhmans (2021) ämnesövergripande strategier för sex- och samlevnad samt vikten av elevernas delaktighet och inflytande över undervisningen om sex- och samlevnad.
Öhmans (2021) bokkapitel är relevant då det ämnesövergripande arbetet är ett obligatoriskt moment för skolan inom sex- och samlevnad. Orlanders (2021) forskningsartikel belyser sex- och samlevnad från ett normkritiskt perspektiv i undervisningssammanhang vilket är relevant som metod för hur man kan undervisa om hedersrelaterade frågor.
I Flensners vetenskapsartikel Teaching Controversial Issues in Diverse Religious Education Classrooms (2020) tacklar hon dels kriterierna för vad som kan klassas som ett kontroversiellt ämne dels hur religionslärare tacklar de ämnena. Metoden för artikeln är klassrumsobservation på en svensk gymnasieskola i ett multikulturellt klassrum.
Religionsundervisningen som Flensner observerat inkluderar även frågor som rör sex- och samlevnad. Artikeln visar på att religionsdidaktik är särskilt lämpat för kontroversiella ämnen, och kriterierna för vad som kan anses vara kontroversiellt täcker också hedersrelaterade frågor.
De utvalda källorna från Skolverket (2019; 2020; 2021) samt Utbildningsdepartementet (2021) pekar på dels nya ändringar och framtida behov av förändringar som uppstått ur utmaningarna som finns dels vad de framhäver som särskilt religionsdidaktiskt.
Socialstyrelsens (2020) artikel om hedersrelaterat våld och förtryck ligger som grund till denna studies förståelse av vad hedersrelaterat våld och förtryck betyder och innebär.
Eersel, Hemans och Sleegers vetenskapliga artikel What do teachers do to stimulate the understanding of the other in interreligious classroom communication? (2010) är baserad på empiri samlat via klassrumsobservationer på en katolsk skola i Nederländerna. Artikelns relevans ligger i att de identifierat liknande utmaningar även internationellt.
Religious education the secularised Netherlands är en vetenskaplig artikel skriven av Monique C.H. van Dijk-Groeneboer där han beskriver det nederländska skolsystemet
16
utifrån en religionslärares perspektiv. Syftet med artikeln är att försöka förstå en växande ovilja bland nederländska elever att diskutera religiösa frågor i undervisningen. Relevansen för studien ligger främst i beskrivningen och kontextualiserandet av det nederländska skolsystemet från religionslärares perspektiv som stöd för relevansen för Ersel, Hermans och Sleegers (2010) artikel för en svensk kontext.
Sex- och samlevnadsundervisning (2018) av Skolinspektionen är en vetenskaplig rapport baserad på en bredare undersökning i form av en enkätstudie i kombination med en närmare undersökning i form av intervjuer. Enkäterna skickades ut till 450 slumpmässigt utvalda skolor, och intervjuerna genomfördes i 28 skolor (10 grundskolor, 5 grundsärskolor, 8 gymnasieskolor och 5 gymnasiesärskolor). Enkäterna besvarades av rektorer och lärare, och intervjuerna genomfördes med rektorer, lärare och elever i både blandade grupper och i enskild form. Rapportens frågeställningar handlar dels om ifall eleverna fick möjlighet till kunskapsutveckling dels om rektorn tog sitt ansvar för kvaliteten i undervisningen om sex- och samlevnad. Rapporten redovisar både utmaningar och metoder för sex- och samlevnadsundervisning, vilket ligger i linje med denna studies fokus.
Sex- och samlevnadsundervisning i skolan (2005) är en vetenskaplig rapport genomförd på 7 olika grundskolor (7-9) i Stockholms län. Metoden för rapporten är fokusgruppsintervjuer. Rapportens frågeställningar undersöker sex- och samlevnadsundervisningen utifrån, för studien relevant, hur skolan arbetar med undervisningen och vilka behov det finns för att stärka undervisningen. Fastän rapporten är lite äldre, 2005, så visar den på en röd tråd mellan då och nu, där en del av metoderna och utmaningarna fortfarande är liknande 16 år senare.
17