METOD OCH MATERIAL - Inga IG i Kemi A : En språkdidaktisk studie av en kemilärares undervisning

I detta kapitel presenterar jag det empiriska material som ligger till grund för studien. Dessutom beskriver jag hur det samlats in och hur övergången från primärkälla till sekundärkälla gjorts. Därefter redovisar jag mitt val av analysredskap och hur analysen genom- förts. Begrepp med en framträdande roll i uppsatsen och med av- görande betydelse för analys, tolkning och de slutsatser resone- manget leder fram till introduceras också i kapitlet. Mer perifera begrepp introduceras och förklaras allt eftersom de används i res- ten av texten.

Metodologiska val och empiriskt material

Studien är gjord i autentisk miljö i en klass med andraspråkselever på naturvetenskapliga programmet i kursen Kemi A.

Etnografi

Ett sociokulturellt perspektiv ger teorisk grund för att undersöka ett fenomen i dess kontext – en situerad praktik – vilket samman- faller med den etnografiska forskningens föresats att studera fenomen i naturliga situationer och miljöer (Alvesson&Sköldberg 1994:kap 3.3). Alvesson och Sköldberg hävdar att etnografin ”an- ger en allmän forskningsinriktning” som ger möjligheter till variation i hur studien utformas och genomförs, och den är ”till för att ge riktning och systematik i arbetet” (Alvesson&Sköldberg 1994:110). Kvalitativ forskning strävar efter ett inifrån-perspektiv och att skaffa sig ett sådant är bara möjligt genom observation: ”praktiker är bara tillgängliga genom observation” (Flick

2006:215)1

. Flick menar att i etnografiska studier kan observationer kompletteras av en rad andra insamlingsmetoder, beroende på de möjligheter den enskilda situationen och miljön erbjuder (Flick 2006:227). Observation, etnografi och fältarbete används ibland synonymt. Dessa ingår i det vidare begreppet kvalitativ forskning, som står för en forskning som handlar om ”att under lång tid följa människor och prata med dem om vad de gör, vad de tänker och vad de säger” (Delamont 2007:206)2.

Etnografi används, enligt Alvesson och Sköldberg, för antropo- logiska studier av samhällen eller grupper i samhällen över lång tid. Anledningen till att jag ändå inspirerats av metoden är att tidskra- vet kan ”skäras ned betydligt […] om forskaren redan har god kunskap om den allmänna kontext i vilken studieobjektet befinner sig”, vilket jag som lärare på NV-programmet skulle kunna anses ha (Alvesson&Sköldberg 1994:109). Även Bergman, som med en etnografisk metodteori i en studie av svenskämnet i gymnasiet, på- pekar vikten av ”att vistas i miljön under en längre tidsperiod”, eftersom autentiska undervisningsmiljöer är komplexa (Bergman 2007:67). Därför valde jag att följa samtliga lektioner för en klass i kursen Kemi A under en sammanhängande period av 12 veckor. Totalt har jag observerat och/eller spelat in 31 50- minuterslektioner (video och audio). Perioden innehåller 32 lektioner, men vid en av dem kunde jag inte närvara, så därför finns bara anteckningar om den lektionens innehåll utifrån vad läraren berät- tade.

Ett andra skäl för valet av ett längre obrutet undervisningsför- lopp är, att ett ämnesinnehåll och det språk varmed det medieras konstrueras över tid som en sammanhängande verksamhet snarare än som isolerade eller från varandra åtskilda aktiviteter (Gibbons 2006:84-85). Tidsspannet kan tyckas godtyckligt, men dels avser det ett i kemikursen avgränsat innehåll, syror och baser, dels upp- fyller det kravet i etnografisk forskning om mättnad, det vill säga ”så länge att inget genomgripande nytt dök upp” (Ewald 2007:64). Mättnad måste i sammanhanget förstås inom ramen för forsk- ningsprojektets omfång – en licentiatuppsats, medan empiri för en

Min översättning av ”practices are only accessible through observation”. 2

Min översättning av “spending long periods watching people, coupled with talking to them about what they are doing, thinking and saying”.

avhandling kanske hade samlats in under hela A-kursen eller under A-, B- och C-kurserna.

Etnografisk teori uppmuntrar till bredd och variation i forsk- ningsmetoder, vilket kan resultera i ett omfattande empiriskt material (Alvesson&Sköldberg 1994:110). Därför består min empiri av lektionsobservationer, intervjuer, informella samtal, skriftliga in- tervjulika språk- och kemiloggar, styrdokument och ett läromedel, vilket redovisas nedan i tabell 1.

Tabell 1 Sammanställning av insamlat material

Denna variation avser att utgöra underlag för att besvara de tre forskningsfrågorna som rör en kemilärares strategier i undervis- ningsförloppet som helhet men med särskilt fokus på helkassamta- let och på de konsekvenser strategierna kan få för elevernas möj- ligheter att utveckla en språklig repertoar i ämnet. Materialvaria- tionen avser också att ge underlag för att, i etnografisk tradition, få helheter, samband och kultur att framträda (Ewald 2007:43). Va- riationen uttrycker även en strävan efter etnografins pluralistiska ideal: ”att ett flertal röster bör genomsyra texten” (Alves- son&Sköldberg 1994:265). Både sociokulturell teori och etnografisk metodteori utgör dessutom grund för ett deltagarorienterat

Antal lektioner

Observationer av teorilektio- ner och laborationer

Intervjuer Infor- mella samtal Språk/kemiloggar Styrdokument Läromedel 14 2 11 4 ___ 31 anteckningar (teorilektion) anteckningar (laboration)

videofilmning och inspelning med diktafon (teorilektion) videofilmning och inspelning med diktafon (laboration)

totala antalet lektioner som jag observerade

digitalfoton har tagits spora- diskt under hela undersök- ningen 4 med lära- ren, inspelade med diktafon med 17 elever parvis eller i grupp, inspelade med diktafon och vi- deokamera läraren några elever 4 som fyllts i/skrivits av eleverna ut- ifrån skriftliga frågor kon- struerade av mig ämnesbeskriv- ning för kemi, kursplan för KE1201, programmål för NV (www. skolverket.se) Gymnasie- kemi A (Andersson m. fl. 2000. Liber.) 62

avhandling kanske hade samlats in under hela A-kursen eller under A-, B- och C-kurserna.

Tabell 1 Sammanställning av insamlat material

lektioner

Observationer av teorilektio- ner och laborationer

Intervjuer Infor- mella samtal Språk/kemiloggar Styrdokument Läromedel 14 2 11 4 ___ 31 anteckningar (teorilektion) anteckningar (laboration)

videofilmning och inspelning med diktafon (teorilektion) videofilmning och inspelning med diktafon (laboration)

totala antalet lektioner som jag observerade

perspektiv, och denna studie fokuserar läraren men omfattar även eleverna.

Ett utifrån-perspektiv

En svensklärare med utbildning inom en helt annan vetenskaplig tradition än den naturvetenskapliga kan kritiseras för att studera kemiundervisning. Kritik kan också grundas på att undersökningen är kvalitativ, vilket är mindre vanligt inom naturvetenskapen. En kvalitativ studie gör inte anspråk på att frambringa sanningen i na- turvetenskapens objektiva och lagbundna mening, utan strävar snarare efter att framhäva mångfald, komplexitet, skiftande perspektiv och fördjupad förståelse. En undervisningspraktik kan ald- rig likt ett naturvetenskapligt experiment upprepas med identiska betingelser och krav. Alvesson och Sköldberg menar att kvalitet mäts i att redovisa alternativ (Alvesson&Sköldberg 1994:kap 6.8). Därför kan utifrånperspektivet till och med vara en fördel för att kunna främmandegöra det som för en naturvetare är givet, under- förstått eller implicit. Dessutom är det inte kemiämnet eller no- didaktiken som studeras, utan undersökningen är språkdidaktisk.

Val av lärare och klass

För att de tre forskningsfrågorna skulle kunna besvaras och där- med studiens syfte att försöka förstå vilka möjligheter en kemilära- res undervisningsstrategier skapar för andraspråkselever att utveckla en språklig repertoar i ämnet skulle uppnås, föll valet av informant på en kemilärare på en skola med hög andel andraspråksele- ver på NV-programmet. Den här läraren, som jag träffat inom ett skolutvecklingsarbete, uttryckte en önskan att få ingå i ett forsk- ningsprojekt. Läraren hade dessutom sedan länge intresserat sig för språkets roll i undervisningen genom sina många möten med and- raspråkselever. En bit in i undersökningen reflekterar läraren över motivet till sitt forskningsintresse: ”En lärare hinner inte analysera vad man gör, och därför är det bra att få någon utifrån som gör just det jobbet. Att få knyta klassrumsvardagen till teori och analys. Jag vet ju vad som händer. Det ser jag ju själv, men den teore- tiskt förankrade analysen kan jag inte göra själv” (samtal efter en lektion). I övrigt betecknar jag läraren som mycket erfaren efter

många års arbete på gymnasiet och med fördjupning i olika äm- nesdidaktiskt inriktade utvecklingsprojekt.

Den klass som ingår i undersökningen, NV1A, är representativ för det här programmet på den här skolan vid tiden för undersök- ningen, och har inte valts ut på annat sätt än att det var den klassen som läraren undervisade i Kemi A just det året som undersök- ningen skulle genomföras1

. I texten har läraren fått namnet Marga- reta.

Forskningsetiska hänsyn

I studien har hänsyn tagits till Vetenskapsrådets etiska forsknings- regler om bland annat behandling av personuppgifter, om möjlig- heten för en informant att avstå från att delta och att när som helst under studien dra sig ur, att i förväg ha fått information om studiens övergripande plan, syfte, metod, eventuella följder och om vem som är studiens huvudman2

. Endast så kallade ej känsliga personuppgifter har samlats in, och det digitala materialet såsom video- filmer, foton, ljudfiler samt ordbehandlade lektionsobservationer och intervjuer förvaras på en extern hårddisk. Videoband som är primärkälla och den externa hårddisken förvaras i kassaskåp på min arbetsplats. Eleverna ställde sig odelat positiva till att deras lä- rares undervisning skulle ingå i en forskningsundersökning och att detta skulle innebära att de också skulle delta (lektioner, enkäter, intervjuer). Skriftligt samtycke har använts och ingen motsatte sig att lektionerna filmades och att de eventuellt skulle komma med på bild och ljud3.

Utöver dessa forskningsetiska hänsyn har jag beaktat den del av forskningsetiken som rör potentiella intressekonflikter. Studien är genomförd i autentisk miljö, vilket för eleverna innebär att den va- rade under tiden de inom ramen för sin gymnasieutbildning gick en poänggivande kurs med betyg vid kursens slut. Tog studien tid och fokus från den lärarledda tiden de har rätt till? Bidrog min närvaro i klassrummet i egenskap av forskarstuderande till en ofrihet och

NV1A är ett allmänt vedertaget sätt att beteckna en av parallellerna på NV-programmet och skulle kunna vara vilken år1-klass på det programmet på vilken skola som helst i hela landet.

www.codex.uu.se Regler och riktlinjer för forskning och www.vr.se Policydokument om personuppgifter.

Skriftligt samtycke ges av vårdnadshavaren för elev under 18 år medan myndig elev själv avgör saken.

återhållsamhet för eleverna i relation till ämnet, läraren eller till varandra? Lärarens initiativ och önskan att få ingå i en forskningsstudie med fokus på sin undervisningspraktik vände snarare på förhållandet och angav en positiv och seriös ton. Lärarens ord och entusiasm vägde tungt, och hon påpekade också för klassen vid flera tillfällen att det faktum att undervisningen skulle bli föremål för en forskningsstudie gav dem, läraren och eleverna, en än större an- ledning att fundera över ämnet och undervisningen. Detta skulle stärka deras möjligheter att lyckas väl, enligt läraren i studiens in- ledningsskede. Inget i elevernas hållning eller kommentarer i klassrummet, i samtal eller intervjuer motsäger detta, men vad som fak- tiskt rörde sig inom var och en av dem är dock inte dokumenterat. Relationen mellan läraren och mig i egenskap av forskarstuderande måste också problematiseras. Finns det lojalitetsband att ta hänsyn till, eller finns det närhet och förtroende som ger unik in- sikt i det som annars skulle kunna vara svåråtkomligt? Ja, troligtvis finns det något av båda. I min bedömning har både jag och läraren i undersökningen gjort vårt yttersta för att fritt kunna röra oss i spänningsfältet mellan närhet och distans, mellan förtroende och ett kritiskt granskande. Professionalitet har varit ett strävansmål som vi berört i informella samtal före, under och efter studiens ge- nomförande, och med det begreppet menar jag att man lämnar det privata utanför och strikt håller sig till det som rör yrket och yrkes- situationen. Det innebär dock inte att man väljer bort en personlig dimension.

Läraren har vid flera tillfällen fått ta del av det empiriska materialet och delar av uppsatstexten för att återkoppla och ge sin syn på vad jag uppfattat, tänkt och skrivit. Jag har återkommande re- flekterat över den utsatthet läraren i studien kan ha upplevt och ibland verbaliserat. Med hjälp av min roll som studerande på en forskarutbildning, vilken i hög grad utgörs av en öppen och granskande process utdragen över en relativt lång tidsperiod, har jag försökt sätta mig in i informantens roll som fokus för ett forskande och analyserande öga. Känsligheten i forskningsprocessen ökar också, enligt informantens reflektioner, genom att det är undervis- ningspraktikens språkliga dimension som är föremål för studien och inte själva kemiämnesinnehållet, kemilärarens eget expertom- råde. Att röra sig utanför sitt ämne kan vara ovant och därmed ut-

göra grund för otrygghet, och att det till viss del främmande områ- det är språk, som är mitt ämnesområde, kan ytterligare spä på en känsla av underläge eller otillräcklighet. Informantens utsatthet manar till försiktighet och varsamhet i hanteringen av det empiriska materialet och utgör en av de etiska aspekterna i forskningsme- toden.

Klassen

I NV1A hade vid tiden för studiens genomförande en övervägande del av eleverna svenska som andraspråk, och 6 olika språk fanns representerade som förstaspråk, se tabell 2a nedan1. I tabell 2b an- ges hur länge andraspråkseleverna talat svenska. Av tabellen fram- kommer att nästan hälften av eleverna ganska nyligen börjat lära sig svenska (för 2-4 år sedan) och att fler än hälften av klassens elever (17 av 26) lärt sig svenska långt efter påbörjad skolgång (sedan 2-7 år tillbaka). En elev som talat svenska i fyra år kom troligtvis till Sverige för fyra år sedan och det var då han eller hon började lära sig svenska, troligtvis då i 12-13-årsåldern. Flera av eleverna var ett eller ett par år äldre än 16 när de gick i klassen som ingår i undersökningen, därför att de gått i förberedelseklass, på IVIK eller gick om år 1 på NV (8 elever). Av klassens 26 elever var 15 flickor och 11 pojkar. I texten har eleverna fått andra namn än sina egna, och dessa fingerade namn hör i huvudsak hemma i samma eller närliggande språk som elevernas förstaspråk och skulle kunna finnas i vilken klass med elever med svenska som andra- språk i en svensk gymnasieklass som helst.

Två elever lämnade inte någon formell information om förstaspråk och har därför inte tagits med i tabellen; därav diskrepansen mellan det angivna antalet elever i klassen och antalet elever representerade i tabellen.

Tabell 2a Förstaspråk och 2b antal år som eleven talat svenska språk elever arabiska 15 persiska 3 svenska 3 albanska 1 pashto 1 turkiska 1 24

Eleverna uppgav att de anser studier vara mycket viktigt och att de avser att gå vidare till högre utbildning med sikte på yrken som lä- kare, tandläkare, farmaceut, pilot och ingenjör. De har också an- gett att deras föräldrar tycker skola och utbildning är av yttersta vikt. De har valt NV-programmet av intresse och de anser att just det programmet ger dem ett gott utgångsläge inför framtiden. I en- lighet med devisen ”Inga IG” som starkt präglar NV-programmet på skolan i undersökningen redovisas i tabell 3 nedan klassens betyg efter år 1 i antalet IG i ett urval av kurser.

Tabell 3 Antal IG efter år 1

MaA MaB KeA FyA NkA SvaA SvA EnA IG 0 1 0 2 0 4 0 4

I klassen fanns nio PRIV-elever i engelska1

. Utifrån denna basin- formation framträder en bild av en motiverad och naturvetenskapligt intresserad grupp ungdomar men med mycket varierad tid och erfarenhet av svenskan i skolundervisningen – särskilt för de tolv elever som började lära sig svenska för två till fyra år sedan. Detta förhållande är en del av den situerade praktik där undersökningen genomfördes.

PRIV står för Programinriktat individuellt program. Elev som saknar grundskolebetyg i något av ämnena sv, ma, en kan ändå antas på ett nationellt program. På den här skolan gäller det vanligtvis engelska. år som eleven talat svenska elever 2-4 år 12 5-7 år 5 11-14 år 4 21

Observationer, ljud- och bildinspelningar och bilder

De inledande fyra veckorna av undersökningen dokumenterade jag mina observationer av kemiundervisningen genom att anteckna och ta digitalfotobilder. De följande åtta undervisningsveckorna gjordes dokumentationen med ljud- och videoinspelningar och endast ett fåtal mycket korta anteckningar. Anledningen till att jag övergav antecknandet var att det visade sig inte möjligt för mig att anteckna och sköta videokameran samtidigt. Kameran var placerad långt bak i salen på stativ vid de flesta lektioner så att läraren i sa- lens främre del vid whiteboarden var i fokus. Emellanåt vred jag dock kameran för att fokusera en elev/elever runt om i klassrummet. Vid några lektioner var kameran uppställd långt fram i salen vid sidan av elevernas bänkar för att i huvudsak vara vänd mot klassen och endast ibland mot läraren vid tavlan och bordet med utrustning för exempelvis en demonstration1

. Videoinspelningarna har utgjort ett viktigt stöd i transkriptionsprocessen samt vid genomgång av undervisningen som ett sammanhängande förlopp. Digitalfotobilderna säkrade det innehåll som samlades på whiteboarden enligt en bestämd struktur med tre zoner, enligt följande, från vänster till höger: 1) dagens agenda; 2) skriv- och ritutrymme; 3) kursmål och/eller mål för dagens lektion. Att fotografera återger innehållet mer korrekt än mina egna anteckningar och ritade figu- rer hade gjort, och det gav mig samtidigt tid att lyssna och anteckna.

Avsikten att studera ett fenomen i en autentisk miljö – sådan här är kemiundervisningen i den här klassen med den här läraren – rymmer ett inneboende motsatsförhållande: i samma stund som forskaren [här: forskarstuderanden] med block och penna, en vi- deokamera och en diktafon träder in i situationen, förändras den. Sociolingvisten Labov benämner detta ”observer’s paradox” (La- bov 1972; Norrby 2004). Forskarens närvaro bidrar således till att en ny autentisk situation uppstår. Det kan vara svårt att visa på vilket sätt och till vilken grad situationen förändrats, men fenome-

En demonstration är när läraren genomför ett experiment inför klassen eller förevisar hur något går till, genomförs eller används. Termen experiment används vanligtvis om vad eleverna genomför vid en laboration.

net kan problematiseras och materialet bör hanteras med vaksam- het.

Utöver medvetenhet om detta paradoxala förhållande, förlitar jag mig på lärarens och elevernas kommentarer och deras sätt att uppträda i situationen. Med detta menar jag att jag uppfattade situationen som naturlig och nära ”såsom det brukar vara”. Att medvetet passa på sitt språk och sina yttranden, och att lägga till rätta eller korrigera sig själv under en så lång tid som 12 veckor är svårt, anser jag. Däremot kan yttranden modifieras omedvetet. I samtal med kemiläraren och andra lärare som undervisade klassen i andra ämnen gavs en samstämmig bild av hur just den här elev- gruppen agerade i en undervisningssituation. Undervisningen var inte heller tillrättalagd, menade läraren i intervjuerna, och läraren uppfattade själv att hon relaterade till klassen på ett sätt som hon ansåg normalt: hon kände igen sig själv i klassrummet när vi sam- talade om det. Vid en genomläsning av en transkriberad lektion uttryckte läraren dessutom bestörtning över hur slarvigt och vardag-

In document Inga IG i Kemi A : En språkdidaktisk studie av en kemilärares undervisningsstrategier i en gymnasieklass med elever med svenska som andraspråk (Page 66-90)