Undersökningens syfte är att ta reda på hur kvällstidningarna Sportexpressen och Sportbladet gestaltar kvinnliga och manliga idrottare. Utifrån frågeställningarna: hur representeras kvinnliga och manliga idrottare i Sportexpressen och Sportbladet , utifrån deras prestationer? Och vilka roller förknippas kvinnliga respektive manliga idrottare med i Sportbladet och Sportexpressen? ska studien undersöka hur idrottarna representeras i bilder och i textformat utifrån deras, kön, utseende, familjeliv, prestationer och roller. Därför kommer en kvalitativ innehållsanalys att göras för att studera det skrivna materialet, samt en semiotisk analys för att analysera de tillhörande bilderna (Bryman, 2018, s. 677).
6.1 Kvalitativ innehållsanalys
Vår vardag är fylld med olika texter som vi stöter på i olika sammanhang. De texter som vi tar del av speglar verkligheten och för att förstå vad texterna innehåller och betyder behöver man analysera dem. Det kan ge en bättre bild av verkligheten och hur den i sin tur påverkar oss i samhället (Ledin & Moberg, 2019, s. 193). En innehållsanalys kan vara både kvantitativ och kvalitativ, som nämnt ovan så ska denna undersökningen behandla en kvalitativ innehållsanalys (Ledin & Moberg, 2019, s. 193).
När man ska analysera dokument kan en kvalitativ innehållsanalys vara en användbar metod. Metoden används främst för att nå de underliggande värderingarna i en text eller diskutera hur språket används som styrmedel. För att undersöka detta måste man hitta språkliga mönster på ord- och satsnivå. Syftet med en innehållsanalys är att lyfta fram en texts beståndsdelar och förhållandet mellan dem (Ledin & Moberg, 2019, s. 195). Det innebär att man söker
bakomliggande teman i det material som ska analyseras. De teman som framkommer illustreras oftas på olika sätt, till exempel i form av korta citat från en tidningsartikel (Bryman, 2018 s. 677). När materialet för den här undersökningen ska analyseras, kommer olika teman försöka hittas från de tidningsartiklar som under en veckas tid har tittats på från Sportbladet och Sportexpressen.
Vid en textanalys är det viktigt att tänka på vad texten faktiskt innehåller, vad betyder det som sägs i texten? En av de enklare modellerna att följa vid en textanalys är den ideationella
strukturen, där man alltså fördjupar sig i textens faktiska innehåll. För att göra en textanalys har vi här använts oss av tre centrala begrepp, teman, proposition och perspektiv (Hellspong & Ledin, 1997).
Teman:
En text riktar in sig på att få läsarens tankar åt ett visst håll, vad texten sen riktat in sig på är det så kallade temat. Det finns olika sorters teman och Hellspong och Ledin (1997) menar att man måste ställa sig frågan vad texten handlar om. De presenterar också olika teman såsom
makroteman och mikroteman. Ett makrotema är själva huvudämnet i texten, medan mikrotemat
mer riktar in sig på underämnena i texten (Hellspong & Ledin, 1997 s.118). För att hitta de olika teman i artiklarna ställs det frågor till texterna utifrån frågeställningarna. Alltså hur representeras kvinnliga och manliga idrottare utifrån genus, utseende, familjeliv, prestationer och roller, detta för att kunna besvara undersökningens syfte och frågeställning.
Propositioner
För att förstå en texts tema så måste vi också sätta in den i propositionen. Det vill säga vad som framställs i texten, man menar att en proposition är ett påstående om ett tema (Hellspong & Ledin, 1997). En mening kan ha samma tema men olika propositioner, det vill säga olika påståenden. Precis som teman finns makropropositioner, som står för huvudbudskapet i texten, medan mikropropositioner kan liknas med underrubriker i till exempel en tidningsartikel (Hellspong & Ledin, 1997 s.122). Utifrån de olika frågeställningarna som ställdes till artiklarna för att hitta teman, har sedan dessa teman använts för att hitta propositioner i texterna som används för att besvara undersökningens syfte.
Perspektiv
Studiens utgångspunkt är att studera hur kvinnliga och manliga idrottare representeras i
tabloiderna Sportexpressen och Sportbladet. Detta genom att titta närmare på hur det framställs utifrån genus, privatliv, utseende, prestation och roll. Detta görs genom att titta närmare på textens synvinkel. Perspektiv handlar om att en text kräver en synvinkel. Till exempel så kan
vissa personer eller institutioner med vissa tankar, värderingar eller begrepp låta världen framträda på ett visst sätt. Perspektivet är ett av de mest övergripande analysbegrepp inom den ideationella strukturen. Enligt Hellspong & Ledin (1997) finns det två huvudtyper av perspektiv: subjektsperspektivet och jämförelseperspektivet. Ett sätt att fånga ett perspektiv är att utgå från den som dess bärare eller från det betraktade subjektet. Det kan alltså handla om synvinkeln hos en viss grupp eller institution eller synvinkeln hos en individuell person som erbjuder en viss tankelära eller ideologi. Medan jämförelseperspektivet handlar om att en text kan förmedla olika medel. Ett exempel på att etablera ett jämförelseperspektiv är att använda bildspråk och ett klassiskt exempel är metaforer som ger två saker från skilda delar av verkligheten att gå samman och bildar något nytt (Hellspong & Ledin, s. 139-140 1997).
6.2 Semiotisk analys
När bilderna och texterna ska analyseras kommer en semiotisk analys att tillämpas och
presenteras tillsammans med en kvalitativ innehållsanalys. Dessa två metoder går hand i hand då undersökningen ska titta på innehållet i både text och bild. I den semiotiska analysen kommer den underliggande meningen att undersökas för att se hur idrottarna representeras i bilder och i textformat utifrån deras utseende, kön, familjeliv, prestationer och roller. Semiotiken kan också användas för att analysera alla former av data, genom att företeelser kan betraktas som texter (Bryman, 2018 s. 680). De viktigaste verktygen som används i samband med en semiotisk analys är:
Tecknet, alltså det som står för något annat. Tecknet står för det som betecknar (en signifiant) och
det som betecknas, det signifierade (Bryman. 2018 s. 680). Enligt Ferdinand de Saussure har teckenbegreppet två aspekter, en uttrycksaspekt och en innehållsaspekt. Uttrycksaspekten är tecknets fysiska eller materiella sida, medan innehållsaspekten är tecknets innebörd (Østbye, 2003 s. 67). De tecken om undersökningen kommer att titta efter är hur idrottarna representeras utifrån genus, utseende, familjeliv, prestationer och roller.
En kod utgör den generaliserade meningen som en person med ett visst intresse försöker bibringa tecknet. En kod kallas också för teckensystem (Bryman, 2018 s. 681). Sammankopplingen av
uttryck och innehåll i språket bygger på koder. Alltså accepterade regler eller konventioner för hur saker och ting sätts samman. Ett exempel är ordet hund och relationen mellan uttrycket (hund) och dess innehåll som då blir en föreställning av ett fyrbent djur. Det är alltså regler som bygger på en social överenskommelse. Som innebär att relationen mellan tecknet och det som referera till hund i verkligheten är godtycklig (Østbye, 2003 s. 67).
Man kan också säga att skriftspråket är konventionellt, för att det inte finns någon naturlig förbindelse mellan tecknet och det som tecknet representerar, alltså det som det står för eller hänvisar till. Enligt Saussure handlar det om meningen, alltså att tecknet inte får sin mening av vad det står för i verkligheten, utan tecknet får sin mening genom relationen till andra ord inom ett betydelsefält (Østbye, 2003 s. 67). I undersökningen kommer koden att användas för att se hur kvinnliga och manliga idrottare representeras i bildformat.
Denotativ mening är den manifesta eller uppenbara mening som signifianten rymmer och som
därför lutar mot dess funktion (Bryman, 2018 s. 681). Denotation innebär den bokstavliga och konkreta innebörden som ett ord, bild eller text har. En fotograferad gata kommer alltid vara en gata. Vilket innebär att det denotativa tecknet blir betecknad för ytterligare innehåll, som ger upphov till konnotationer, alltså en rad betydelser, associationer, känslor, idéer och kulturella accepterade innebörder (Ekström et al. 2008 s.24). Den dennotativa meningen används för att se den uppenbara meningen i bilderna, alltså om idrottarna ser glada, ledsna, fokuserade eller besvikna ut.
Konnotativ mening är den mening eller innebörd som förknippas med en viss social kontext: den
konnotativa meningen återfinns tillsammans med den denotativa meningen (Bryman, 2018 s. 681). Det är det konnotativa som står för de djupare lagren av innehållets betydelse som varje bild kommunicerar. Det djupare lagret handlar alltså om kulturens gemensamma föreställningar och inte om subjektiva associationer. Precis som bilder kan ord vara mångtydiga och antydande, samt användas för att nå ut med ett budskap (Ekström et al. 2008 s. 24). Den konnotativa
meningen kommer att användas för att hitta den underliggande meningen i bilderna, genom att koppla den till genusperspektiv, för att se om de manliga och kvinnliga idrottarna har olika underliggande meningar utifrån hur de representeras i bildformat.
Denotationen handlar om den omedelbara betydelsen, medan konnotation handlar om medbetydelsen. Enligt Barthes är den konnotativa innebörden kulturell, till skillnad från den denotativa. Som innebär att den kan betyda olika saker beroende på tid och plats. Ett exempel är ett fotografi på en flagga med ett hakkors på, många skulle då säga att fotografiet föreställer en flagga eller att den symboliserar nazism. Det är den denotativa nivån. För en del människor har bilden med flaggan ett tillägsbetydelse såsom krig eller förintelse, det blir bildens konnotativa nivå, eftersom konnotation handlar om det kulturella (Østbye, 2003 s. 68). I den här
undersökningen kommer konnotationen ställas mot ett genusperspektiv och representationer i den tidigare forskningen, där kvinnor sedan tidigare har blivit sexualiserade utifrån sitt kön. 6.3 Material och Urval
Det material som behandlas i undersökningen är två stycken artiklar från vardera tidning i Expressen och Aftonbladets sportbilagor som har valts ut varje dag under vecka sju, det vill säga 15-21 februari 2021. Under denna vecka publicerades ungefär 20 artiklar per dag i tabloiderna. Av dessa 20 artiklar handlande ungefär 5 om kvinnor och 15 om män. Detta var ett
återkommande tema under veckan. Sedan har 28 artiklar valts ut, utifrån de frågeställningar som ställdes till texterna. Detta kommer att ge en överblick av hur rapporteringen bland kvinnor och män ser ut i tabloidformat i Sportexpressen och Sportbladet. De två artiklar som valdes ut till undersökningen, valdes ut efter de frågeställningar som ställdes till artiklarna för att hitta olika teman. Alltså teman som genus, utseende, familjeliv, prestationer och roller. Artiklarna som har behandlats är i första hand en vanlig nyhetsartikel på cirka 2500 tecken. Anledningen till att det är normallånga artiklar som har undersökts är för att på ett bredare sätt kunna undersöka både bild och text, då det ofta inte finns så mycket innehåll i en kort notis.
Under en veckas tid har materialet analyserats i tryckt format i Sportexpressen och Sportbladet. Det som har tittats närmare på är om det finns några specifika teman i de två olika tidningarna, Sportbladet och Sportexpressen (Bryman, 2018). Viktigt är att ha i åtanke att när denna
undersökningen genomfördes var det under februari månad och flera pågående mästerskap inom skidsport. Därför speglas innehållet främst av mycket vintersport. Genom att dela upp materialet i olika teman ger det en större överblick och avgränsning vilket i sin tur gör det lättare att
analysera det utvalda materialet (Bryman, 2018). Utifrån dessa teman analyserades också materialet genom att hitta propositioner, alltså vad det är som framställs i texten och perspektiv, det vill säga textens synvinkel.
Under en veckas tid analyserades två artiklar från vardera tidning, det vill säga fyra artiklar per dag under vecka sju. Totalt har 28 artiklar analyserats, och materialet kommer sedan att kopplas till de vetenskapliga teorierna och den tidigare forskningen som finns om ämnet. Resultatet presenteras genom olika perspektiv och underkategorier som ska besvara syftet och
frågeställningarna, om hur kvinnliga och manliga idrottare representeras i tabloidformat. Utifrån dessa 28 artiklar har sedan 16 av dem presenterats i resultatet. Dessa artiklar presenteras utifrån dess innehåll och dess teman som tydligt visar på undersökningens syfte.
Artiklarna valdes ut utifrån undersökningens syfte och frågeställningar. De artiklar som sedan analyserades och presenterades i undersökningen hade tydliga teman och tydliga underliggande meningar i bilderna. I artiklarna fanns det tydliga kopplingar till de teman som hade valts ut, det vill säga, genus, roller, famljeliv, utseende och prestationer. Dessa teman ledde sedan till att både propositioner och perspektiv kunde utläsas i texterna. Anledningen till att just dessa artiklar, som i det här fallet blev 16 artiklar som presenteras i resultatet valdes ut var för att både text och bild hade en tydlig koppling till undersökningens syfte och frågeställningar.
6.4 Tidningarna Sportexpressen och Sportbladet
Den här studien kommer utgå från artiklar som är publicerade i kvällstidningarna Sportexpressen och Sportbladet. Sportbladet tillhör kvällstidningen Aftonbladet. Grundaren till Aftonbladet är Lars Johan Hierta och hans syfte med tidningen var att granska makten, utmana de som styrde och avslöja missförhållanden Sedan i maj 2000 har Sportbladet getts ut tillsammans med kvällstidningen Aftonbladet. Sportbilagan är tryckt i rosa papper precis som tidningen La
Gazzetta dello Sport i Italien (Aftonbladet 2020). Sportexpressen tillhör den liberala
kvällstidningen Expressen som startades 1944, mitt under det brinnande andra världskriget. Tanken med tidningen var att hitta en ny typ av berättande och stå upp mot nationalsocialismen. Sedan i mars 2005 har Sportexpressen kommit ut tillsammans med Expressen (Expressen 2017).
6.7 Metoddiskussion
Inom vetenskapen är det två metoder som är vanligt förekommande, en kvantitativ metod och en kvalitativ metod. När man ska göra en innehållsanalys kan man använda sig av både en
kvantitativ där syftet är att koda materialet eller att använda sig av en kvalitativ där syftet är att utläsa olika teman. Den här studien har fokuserat på en kvalitativ innehållsanalys (Bryman, 2018).
När forskare ska göra en innehållsanalys är det viktigt att man tillämpar två kvaliteter, objektivitet och systematik. Objektivitet innebär att man i förväg specificerar hur man ska analysera sitt material, till exempel genom att hänvisa till olika kategorier. Detta för att man som forskare inte ska lägga in några egna värderingar i analysen (Bryman, 2018). I det här fallet har kategorierna valts ut genom, genus, utseende, prestation, familjeliv och roller.
Det är också viktigt att man i en innehållsanalys preciserar vilken typ av data man analyserar, som till exempel hur många artiklar man ska analysera, vilken typ av artikel man valt och om vissa teman har fått mer uppmärksamhet än andra (Bryman, 2018). I denna studie har
tidningsartiklar använts och specifikt artiklar som rör ämnet sport då syftet med undersökningen var att studera hur kvinnliga respektive manliga idrottare representeras på sportsidorna i
tabloiderna Aftonbladet och Expressen. Detta för att se om det fanns några utmärkande teman i artiklarna.
En annan viktig faktor att ta hänsyn till i en innehållsanalys är tidsperioden (Bryman, 2018), det material som har presenterats i denna studie analyserades under en veckas tid och totalt
analyserades 28 artiklar, i detta fall var det tillräckligt länge för att få en bra bild över hur fördelningen av kvinnliga och manliga idrottare ser ut på sportsidorna. Viktigt är dock att poängtera att om materialet hade analyserats under en längre tid och om man använt sig av flera artiklar eller analyserat andra medier hade kanske resultatet sett annorlunda ut.
Fördelen med en innehållsanalys är att den är transparent och lätt att konkretisera. Metoden innehållsanalys används ofta för att studera massmedia men det går också att använda det på andra forskningsområden. För denna studie har metoden fungerat bra då det är ett flertal artiklar
som har analyserats samt att syftet har varit att hitta olika teman som vi sen ställt mot varandra. Som med alla forskningsmetoder finns det också kritik mot innehållsanalysen. Bryman (2018) hänvisar till Scott (1990) som presenterade tre kriterier när man ska göra en bedömning av ett dokument. Det första är autenticitet, det vill säga om dokumentet verkligen är vad det utger sig att vara (Bryman, 2018).
I detta fall uppfyller studien det kravet då Aftonbladet och Expressen är trovärdiga källor och de är kvällstidningar som de också utger sig att vara. Det andra är trovärdighet, alltså om det finns en chans att dokumenten har förfalskats eller förvrängts (Bryman, 2018), här kan man dock börja ifrågasätta de dokument som har analyserats, då man inte vet om det som står i artikeln kan ha förvrängts då man inte kan veta säkert att citaten är korrekta. Det sista är representativitet, vilket innebär att man måste ta hänsyn till om dokumenten är representativa och relevanta för
undersökningen (Bryman, 2018), tidningarna är absolut relevanta för undersökningen då det handlar om sportjournalistik i tabloidformat. Hade man undersökt ett annat medium hade det möjligtvis sett annorlunda ut.
6.8 Validitet och Reliabilitet
Inom vetenskapen används ofta begreppen validitet och reliabilitet. Begreppet validitet handlar om att ett argument ska ha giltighet. Inom vetenskapen bygger man slutsatser med hjälp av empirisk data och det kan vara olika typer av texter eller befintliga dokument (Ekström & Johansson, 2019 s. 13). Det är alltså forskarens uppgift att uppnå en sådan hög validitet som möjligt för det ämne som den undersöker. Frågeställningarna och syftet till den här studien skapades utifrån att det fanns en bakomliggande kunskap om ämnet sedan tidigare. Därefter valdes representationsteorin och genusperspektivet ut, eftersom studiens syfte var att undersöka hur kvinnliga och manliga idrottare representeras i tabloiderna Aftonbladet och Expressen. Undersökningen gjordes genom att studera 28 artiklar från sportbilagorna Sportbladet och sportexpressen. Dessa 28 artiklar valdes ut efter att man kunde se teman och mönster i texterna som besvarade syftet och frågeställningarna. De artiklar som inte uppfyllde de krav som fanns för studien valdes bort. Viktigt att komma ihåg är att de artiklar som valdes kan ha vinklats av de
som har skrivit artikeln. De citat som plockats ut, kan också ha omformulerats, av de som har skrivit den. Men de citat som har valts ut innehåller ändå vissa teman och mönster som undersökningen ville besvara.
Ett annat viktigt begrepp inom vetenskapen är reliabilitet och det innebär att ett argument ska vara tillförlitligt. Alltså kan ett argument vara tillförlitligt om de uppgifter som anges är sanna (Ekström & Johansson, 2019 s. 13). Den här studien har en viss reliabilitet, eftersom att syftet var att undersöka hur kvinnliga och manliga idrottare representeras i tabloiderna Aftonbladet och Expressen, vilket innebär att dessa två tidningar är de enda tidningarna som har undersökts. I en kvalitativ innehållsanalys ställs det frågor till texten, vilket har gjorts genom
frågeställningarna. Efter det har teman, propositioner och perspektiv plockats ut efter de frågeställningar som ställdes till texterna. Om frågeställningarna hade formulerats på ett annat sätt, hade kanske resultatet blivit annorlunda. Materialet har analyserats med den valda teorin (genusperspektiv och representation) och den tidigare forskningen. Hade det använts andra teorier i undersökningen, hade resultatet kunnat skiftat, men de valda teorierna passade i det här fallet in utifrån det som skulle undersökas. Skulle någon annan göra en liknande studie, skulle de kanske se samma mönster om Aftonbladet och Expressen används igen. Men skulle något annat medialt forum användas till en liknande studie skulle resultatet kanske skifta, eftersom att det kanske inte ser likadant ut på alla mediers sportsidor. I den här studien måste man också ha i åtanke att den har skrivits av två stycken som har bakomliggande kunskap om ämnet och resultatet skulle kunna skifta om det görs en studie av någon som inte har någon kunskap om ämnet.