Utseende

Boyle och Haynes (2009) menar att kvinnans muskulatur ses som osmaklig och omänsklig, medan mannens styrka ses med bravur och anses vara heroisk. En ikonisk symbol för manlighet inom sport är framgång och makt. Om en kvinna gör anspråk på sporter som ses som manliga, stör och utmanar hon stereotyperna. När skidåkaren Frida Karlsson valde att stå över en tävling i Falun, började det direkt att spekuleras om hon var övertränad igen. Alltså att hon hade tränat för mycket och att kroppen inte svarade. Fokuset hamnade på hennes kropp, istället för

uppladdningen inför VM. Detta var även något som Frida Karlsson själv inte kände igen och inte ens visste var det kom ifrån. Men hon representerades som om det var negativt att vara tränad, då hon en gång tidigare har varit övertränad.

“ Det stämmer inte, jag vet inte var det kommer ifrån. Jag är öppen med att jag har varit lite belastad.

Jag har inte varit över gränsen. Jag känner mig pigg, glad och energifylld. Det brukar vara goda tecken” - Frida Karlsson till Sportexpressen (Gadd & Pettersson, 2021).

Att utmana könsstereotyperna var också något som Hirdman (2003) var inne på då hon

presenterade sin könsmodell i tre steg. I det andra steget som hon benämner som A-a framhävs kvinnan som den sämre versionen av mannen. Hirdman (2003) förklarade att man ansåg att mannen var fullgången medan kvinnan i sin tur var ofullgången och att det hade blivit fel vid skapandet av kvinnan. Kvinnan var helt enkelt inte kapabel till att utföra fysiskt arbete då det kunde vara skadligt för henne. Eftersom att Frida Karlsson har en historik med överträning sedan tidigare finns det alltså en extra vaksamhet kring hennes förmåga till att träna hårt och man börjar diskutera om hon verkligen bör ta ut sig så hårt som hon gör.

Hirdman (2003) beskriver också att man i det tredje steget, A-B börjar se könen utifrån en enkönsmodell där man börjar skilja de båda könen åt då man börjar förstå att kvinnan har andra egenskaper än mannen och att det inte går att jämföra de båda könen. Det vill säga Frida

Karlsson slår ifrån mot de påstående som finns om att hennes kropp inte tål den hårda träningen. Men för skidåkaren Calle Halfvarsson har fokuset också legat på de kroppsliga. Men han har

som en bodybuilder. Detta är en tydlig skillnad på hur kvinnliga och manliga idrottare

representeras olika inom samma idrott utifrån deras vältränade kroppar. Calle Halfvarsson i en positiv bemärkelse och Frida Karlsson i en negativ bemärkelse.

“ Han sa “du har tränat dina muskler som en bodybuilder” Jag har sagt flera gånger till er att jag inte känner igen min kropp. Nu är det mer att jag ska köra slut på musklerna på ett annat vis. De ska bli distanströtta”, säger Calle Halfvarsson till Sportbladet (Rydén, 2021).

På bilden ligger Calle Halfvarsson ned och ser slut och besviken ut efter ett loppet har gått dåligt, med en pratbubbla som visar att han har tränat mycket. Längst ned i det vänstra hörnet ser man en liten figur som framställer en bodybuilder. Den denotativa meningen är att Calle Halfvarsson är sliten och inte känner igen sin kropp. Den

konnotativa meningen är att det är svårt att

hitta en balans med träningen inom längdskidåkningen. De tecken som finns i bilden är att Calle ligger ned, svettig och ser slut ut, alltså visar tecknen att skidsporten kan vara utmattande. Koden i bilden är att

Calle Halfvarsson har tränat sina muskler fel.

Bild 4: En slutkörd Calle Halfvarsson efter ett misslyckat lopp.

(Bildbyrån, 2021).

Under veckan som materialet analyserades var det många artiklar om Hanna Öbergs

misslyckande i de inledande VM-distanserna. Det pratades om att hon inte kände igen sin kropp och att något inte stämde. När det vankades distanstävling var pressen stor på Hanna Öberg då hon är regerande OS-mästarinna på distansen samt har ett VM-guld från 2019. Inför, fanns det ett frågetecken kring formen men efter att hon tagit ett silver fanns det inte längre några tvivel. Dock handlade det mesta om vad Hanna Öberg hade ätit dagen innan, själva prestationen och det sportsliga var inte relevant utan fokuset låg på vad hon hade stoppat i sig. Sportbladet (2021) valde uttrycket: “ Proppade i sig godsaker”.

“ Analysen vi gjorde efter mixedstafetten var att jag inte lyckades återhämta mig och att jag därför låg lite back energimässigt. Så nu stoppade jag i mig så mycket som möjligt. Det blev lasagne till lunch, pizza till middag och däremellan har jag druckit sportdryck och käkat kakor, haha”. - Hanna Öberg till Sportbladet (Käck & Nordström, 2021).

Här valde man alltså att fokusera på det kroppsliga och inte den prestation som hon faktiskt hade genomfört. Istället vinklades det till att pizzan och kakorna blev vinsten och inte det hon gjorde på skjutvallen och i skidspåret. Alltså, Öbergs prestation och silver kom av att hon hade, citat “moffat” i sig godsaker (Sportbladet, 2021). Creedon (1994) förklarade att det var vanligt

förekommande att männen porträtteras som starka och ofta hyllades för sin fysik och muskulatur, medan kvinnan skulle vara mer petitt och söt. Här kan man då likna det med Öbergs gestaltning då fokuset låg på att hon ätit väldigt mycket, vilket kanske inte är helt accepterat som kvinna och därför fick det också mycket uppmärksamhet

Bild 5&6: Hanna Öbergs silver kom av en pizza. (Marklund, 2021)

Bilden visar Hanna Öberg i skjutställning på ett stående skytte. Det visar på ett fokus och en målmedvetenhet som ska leda till

framgång. Uppe i det högra och vänstra hörnet syns två bilder där Öberg åker i spåret samt när hon får ta emot

silvermedaljen. Den denotativa meningen i bilden blir att fokuset och målet ledde till en medalj och tillika en revansch, medan den

konnotativa meningen blir revanschen som

uppstod genom att hon hade laddat upp med pizza. Det blir också tydligt då bildtexten till är en stor rubrik som säger att silvret kom på grund av pizzan, och inte prestationen i sig.