Prestationer

Sara Sjöström är en av världens bästa simmerskor, och inför OS i Tokyo 2021 var hon

favorittippad att plocka hem flera guldmedaljer. Men efter en armbågsskada som ledde till en operation har nu förutsättningarna ändrats. Sjöström själv menar på att hon är glad om hon kan börja sträcka på sin armbåge.

“ Det vore omänskligt att sätta upp som mål att vinna tre OS-grenar. Det är inte mitt mål i alla fall. Mitt mål idag är att kunna sträcka min armbåge någorlunda bra” säger Sara Sjöström till Sportbladet

(Bergström, 2021).

Hall (2013) menade att det fanns två system inom representation, det första systemet handlar om att föremål, människor och händelser hänger ihop och att de i sin tur är en uppsättning begrepp eller tankeföreställningar som människor hela tiden bär med sig. Det andra systemet handlar om hur man producerar en relation mellan människors konceptuella karta och uppsättning av tecken, det vill säga att människor som tillhör samma kultur måste ha en gemensam konceptuell karta parallellt med att de tolkar språkets tecken likadant. Här kan man då likna det med de

förväntningar som finns på Sara Sjöström inför OS. Alla vet om att hon är stor inom simsporten och många förväntar sig att hon ska gå ut och leverera på tävlingar. För att då tona ner pressen på sig själv menar Sjöström att det skulle vara orimligt att begära att hon kommer ta tre OS-guld. Här blir alltså representationen av Sjöström som den stora idrottaren ett samband med att hon nu är skadad och inte vill lägga för stort fokus på prestation.

Den gamla synen på könsstereotyperna var att mannen var närvarande och kvinnan var icke

närvarande. Än idag syns det ofta på olika idrottsarenor att det gamla tankesättet lever vidare.

Kvinnan är idag något mer närvarande när det kommer till idrott men fortfarande inte på samma nivå som mannen. I matchen mot Österrike storspelade Sveriges fotbollsdamer och efteråt hyllades många av de unga talangerna för deras fina prestationer. Bland annat lyfte

“ Fantastiskt kul. Det är otroligt roligt att att det är så tuff konkurrens i ett landslag och bara positivt för svensk fotboll att det finns bra konkurrens”, säger Sofia Jakobsson till Sportbladet (Norberg,

2021).

Utifrån detta kan man då alltså se att landslagsspelaren Sofia Jakobsson hyllade sina lagkamrater för deras enorma prestationer och inte pratade så mycket om sin egen prestation. Så än idag finns det tydliga exempel där kvinnan inte bör ta för mycket plats utan bara ska ställa sig i skuggan av mannen. Sofia Jakobsson hade alltså gjort en enorm insats under matchen, men istället för att lyfta det hon själv hade gjort valde hon alltså att istället prata om de yngre talangerna som är på väg upp. Sofia jakobsson representeras inte utifrån sina individuella prestationer, utan det framställs som en laginsats. Det är en tydlig skillnad på hur kvinnliga och manliga

fotbollsstjärnor framställs, Sofia Jakobsson och hennes prestation representeras som en laginsats men Zlatan, Lukaku och Joel Asoro framställs som individuella stjärnor utifrån sina prestationer. I mitten på bilden ser man landslagsstjärnan

Sofia Jakobsson omgiven av två av sina lagkamrater. Den denotativa meningen är att landslaget gjorde en stark insats

tillsammans, eftersom de står och kramar om varandra. Tecken i bilden är att de kramas om, har en fokuserad blick, samtidigt som de har på sig den blågula landslagsdressen. Koden i bilden blir att Sofia Jakobsson står som hjälte för

landslaget, då det bara är hennes ansikte som syns. I bildtexten kan vi läsa citatet “Otroligt kul” och så vidare skrivs det att Sofia

Jakobsson gillade det hon såg från de yngre spelarna. Här blir alltså den konnotativa meningen att Jakobsson ska vara en förebild för de yngre och ska leda laget till framgång.

mål men fokuset ligger ändå på de andra spelarnas insats.

Bild 7: Sofia Jakobsson blir omkramad av sina lagkamrater efter att ha lett till laget till seger.

Inför den allsvenska säsongen 2021 värvade fotbollslaget Djurgården in en ny ung talang som heter Joel Asoro. Han representerades som om att han har stora drömmar och tror mycket på sin egna talang. Om man då ska jämföra fotbollsspelarna Sofia Jakobsson och Joel Asoro, finns det en tydlig skillnad på hur de representeras. Sofia Jakobsson representeras genom att göra henne

icke närvarande, då man väljer att lyfta fram att det är kul att det har kommit in så många yngre

duktiga spelare i det svenska fotbollslandslaget, istället för att fokusera på hennes prestation. Men Joel Asoro som själv är en ung spelare då han är 21 år gammal, representeras som

närvarande, då fokuset ligger på hans prestationer inom fotbollen och att han vill bli jättestor.

Alltså väljer man än i dag att göra kvinnan icke närvarande och mannen närvarande, då man förminskar Sofia Jakobssons prestationer och lyfter Joel Asoros prestationer.

“Jag vill bli jättestor alltså. Det ska jag inte sitta här och ljuga om. Men det kan jag inte säga att jag ska bli i morgon eller eller om två år, det handlar om att jag måste ta dag för dag, för att kunna komma närmare mina mål”, säger Joel Asoro till Sportbladet (Månsson, 2021)

På bilden ser vi Joel Asoro som sitter tillsammans Djurgårdens sportchef och deras nya målvakt på en presskonferens. Asoro ler och ser mycket nöjd ut och rubriken säger sig självt att Asoro är här för att bli bäst i världen. Det blir således den

konnotativa meningen, det vill säga vi ser en

kille med stort självförtroende och höga mål. Den denotativa meningen i bilden blir att Djurgården har gjort en drömvärvning då man ser att de tillsammans sitter på presskonferensen och presenterar sina nyförvärv. De tecken och koder som finns i

bilden är att Djurgården tänker vara med och slåss i toppen av allsvenskan och detta genom bra och unga spelare som kan ge allt på planen.

Bild 8: Joel Asoro på en presskonferens med Djurgården.

(Bildbyrån, 2021).

Om man då gör en jämförelse av dessa två bilder kan vi utläsa att bilden med Jakobsson visar på gemenskap och glädje i laget medan bilden på Joel Asoro mer belyser framgång.

När Luleå Hockey förlorade mot Färjestad, lyftes Luleå Hockeys målvakt Joel Lassinantti ändå fram som en hjälte efter att han hade gjort en monsterräddning. Alltså lyfter man fram hans prestationer trots att hans lag förlorade. Enligt Stuart Hall (2013) menar han att konstruktivister menar att det finns språksystem och system som människor använder för att representera deras begrepp. Det vill säga att här har artikeln använt ett språksystem som lyfter fram Joel

Lassinanttis prestation och ett som de har tryckt extra på är han “Monsterräddning”. Det ordet ingår i ett språksystem som innebär att om man är insatt i det systemet, förstår man att

Lassinantti har gjort en väldigt bra räddning. Här representeras alltså hans fina prestation med hjälp av ett språksystem som används för att lyfta hans prestationer.

“ Luleå föll- trots Joel Lassinanttis monsterräddning. Färjestad fick med sig extrapoängen- Michael

Lindqvist avgjorde i förlängningen”- Sportexpressens rubrik från returmötet mellan Luleå och Färjestad (Dahlén, 2021).

Bild 9: Joel Lassinanti stod för en monsterräddning, trots det blev det förlust.

(Karlsson, 2021).

På bilden kan man se Joel Lassinantti när han har på sig sin målvaktsutrustning och ett bekymrat ansiktsuttryck, samtidigt som man ser honom göra sin “monsterräddning” mot Färjestad. Den denotativa meningen visar att

han är illa ute i målburen. Den

underliggande meningen visar att han egentligen hade tur som räddade det målet.

Tecken i bilden visar att Lassinantti är

utanför målgården, har klubban uträckt och sträcker sig efter pucken. Koden i bilden är att Lassinantti är i en knivig situation.